tisdag 3 december 2013

En större uppdatering av bloggen

Jag har (äntligen) tagit mig samman och uppdaterat informationen som ligger under de olika flikarna här i bloggen. Det innebär att:


  • Fakta om rymdsonder nu inkluderar de i år uppsända rymdsonderna (LADEE, Mars Orbiter Mission, MAVEN samt Chang'e 3). Jag har gjort vissa uppdateringar och rättelser i övrigt samt kollat länkarna till diverse websidor. Här finns nu kortinfo om mer än 30 rymdsonder/rymdobservatorier.
  • Rymdsondsplaner innehåller aktuell information om de olika rymdmyndigheternas planer att sända upp ytterligare rymdsonder och rymdobservatorier.
  • Exoplaneter redovisar lite faktauppgifter om de 1.049 exoplaneter som till dags dato upptäckts (enligt den förteckning som redovisas på websidan Exoplanet.eu). Lite justeringar har dessutom gjorts i texten.
  • Flikarna som avser Galileo, Voyager och Pioneer uppdaterats med lite nya fakta.

Jag har säkert missat något, så om du som läser detta upptäcker felaktigheter, så meddela mig via kommentarsrutan. Efter några timmars redigerande känner jag mig så här:






Det är ibland slitsamt att vara bloggare!!

söndag 1 december 2013

Historisk månfärd ikväll för den kinesiska rymdsonden Chang'e 3

Den kinesiska rymdsonden Chang'e 3 är på väg mot månen! Om bara två veckor kan vi få uppleva en månlandning i området Sinus Iridium på 44 grader nordlig breddgrad. Det är faktiskt hela 37 år sedan världen följde en månlandning, då sovjetiska Luna 24 landade på månen. Om projektet lyckas blir Kina den tredje nationen att landa på månen (efter Sovjetunionen och USA). Det var för övrigt en lysande sändning av uppskjutningen på engelskspråkiga CCTV! Helt i klass med NASA:s livesändningar.


Chang'e 3 startklar (Bildkälla: CCTV)


Här har vi raketen i hela sin prakt.


(Bildkälla: CCTV)


Och så här såg det ut när raketen lyfte.


(Bildkälla: CCTV)

Chang'e 3 är som namnet antyder den tredje kinesiska månsonden. Chang'e 1 sändes upp i oktober 2007 och gick in i omloppsbana runt månen. Efter att ha observerat månytan kraschlandade sonden i mars 2009. Chang'e 2 sändes upp i oktober 2010 och gick också in i omloppsbana runt månen, fast betydligt närmare månytan. Sondens uppdrag var att kartlägga området kring Sinus Iridium i detalj för den månlandning som nu ska ske.

Den europeiska rymdmyndigheten ESA hjälper Kina med kontakterna med rymdsonden och ska t o m sända upp lite kommandon till den. Kul med lite internationellt samarbete i ett projekt som detta.

Den första rymdsonden som mjuklandade på månen var sovjetiska Luna 9, i februari 1966. I juni samma år lyckades USA mjuklanda med Surveyor 1.


Luna 9 (Bildkälla: NASA)


Surveyor 1 (Bildkälla: NASA)

Indiska rymdsonden Mars Orbiter Mission nu på väg mot Mars!

Den indiska rymdmyndigheten ISRO tycks ha lyckats få iväg rymdsonden Mars Orbiter Mission mot Mars. I en serie ganska komplicerade manövrer har rymdsonden successivt lyft allt högre i sin omloppsbana runt jorden och nu alltså "slungats" iväg mot Mars. Imponerande minst sagt! Ska jag vara ärlig trodde jag på en 50/50-chans att man skulle lyckas. Det är svårt att sända iväg sonder till Mars i största allmänhet och väldigt svårt att lyckas med det som ISRO åstadkommit. Om nu Mars Orbiter Mission är på rätt bana mot Mars, vilket det mesta tyder på, blir ISRO den fjärde rymdnationen/rymdmyndigheten att lyckas få en rymdsond till Mars, efter USA, Sovjetunionen/Ryssland och europeiska rymdmyndigheten ESA.


(Bildkälla: ISRO)


Rymdsondernas utforskning av Mars har en lång historia, som beskrivs utmärkt på engelskspråkiga Wikipedia. Under 60- och 70-talens rymdkapplöpning mellan USA och Sovjetunionen var Mars ett av tävlingsobjekten (tillsammans med månen och Venus). Båda nationerna sände iväg en stor mängd rymdsonder mot Mars, där bara ett fåtal lyckades komma dit. USA blev först både med att lyckas genomföra en förbiflygning (Mariner 4 i juli 1965) och få en rymdsond i omloppsbana runt Mars (Mariner 9 i november 1971). Strax därefter lyckades Sovjetunionen mjuklanda på Mars med rymdsonden Mars 3. Det skedde i december 1971. ESA var betydligt senare med rymdsonder till Mars. Den första europeiska rymdsonden som gick in i omloppsbana runt Mars var Mars Express i december 2003. Både den japanska rymdmyndigheten (med rymdsonden Nozomi) och den kinesiska rymdmyndigheten (med minisonden Yinghuo-1) har gjort försök med rymdsonder till Mars, men misslyckats. I Kinas fall berodde det på att deras lilla sond var en del i ryska Phobos-Grunt-projektet, där uppskjutningen misslyckades och sonderna kraschade i Stilla havet.

Jag har tidigare skrivit om Mars Orbiter Missions komplicerade bana mot Mars. Bilden nedan visar det hela mer i detalj. Ovalerna under siffran 1 illustrerar sondens märkliga bana runt jorden och hur den slutligen slungas iväg mot Mars (siffran 2). Även kring Mars kommer Mars Orbiter Mission att inta en ovanlig omloppsbana (siffran 3), när den anländer dit i september 2014. Enligt websidan SpaceflightNow når den Mars den 24 september, bara två dagar efter NASA:s rymdsond MAVEN.


(Bildkälla: ISRO)

Mars Orbiter Mission har nu en färd på mer än 600 miljoner kilometer framför sig. Det finns mycket som fortfarande kan gå snett i projektet, men den mest komplicerade fasen är nu i alla fall avklarad.

lördag 30 november 2013

Månfordonet Yutu

Imorgon kväll svensk tid är det tänkt att den kinesiska rymdsonden Chang'e 3 ska sändas upp. Det ryktas så i alla fall. Informationen från kinesiskt håll är knapphändig. Som jag skrev igår för sonden med sig en månlandare och ett fordon. Månlandning planeras ske den 14 december. Fordonet har fått namnet Yutu, eller Jade Rabbit på engelska. Av illustrationen att döma så liknar fordonet andra rymdfordon vi sett. Det tycks vara något av en standard att ha sex hjul på den här typen av fordon.


(Bildkälla: CNSA)

Kometen ISON kan ha överlevt solpassagen, men är ordentligt tilltufsad

Det har varit lite förvirrade rapporter kring kometen ISON:s öden och äventyr de senaste dygnen. Först kom det rapporter från NASA om att kometen sannolikt upplösts i sina beståndsdelar när den rundade solen den 28 november. NASA:s solsonder hade tappat bort den helt enkelt. Det korta avståndet till solen, bara knappt 1,2 miljoner kilometer, innebar en sådan påfrestning på kometen att det tidigt befarades att den kunde dö. Bara några timmar efter de negativa rapporterna kom dock lite mer positiva signaler. Det verkade trots allt som åtminstone delar av kometkärnan överlevt och att en kometsvans utvecklats när ISON fortsatte sin färd bort från solen igen. Vi får vänta några dagar till innan vi vet säkert hur det står till med ISON. Kometer är oberäkneliga och, vem vet, ISON kanske helt plötsligt lyser upp vår stjärnhimmel. Vi får som sagt vänta och se. I avvaktan på det kan vi njuta av bildsekvensen nedan som rymdsonden SOHO tagit.

Filmen nedan visar inte bara ISON utan också ett par rejäla solutbrott. Häftigt!


(Bildkälla: NASA)


Se också Populär Astronomis websida och Cassiopeiabloggen om kometen ISON. Även websidan Rymdväder rapporterar om ISON och om solutbrotten.

En mängd rymdsonder studerar solsystemets himlakroppar

Amatörastronomen Olaf Frohn har uppdaterat sin rymdsondskarta på websidan Armchair Astronautics. Som synes av bilden nedan så kryllar det av rymdsonder kring solen och solsystemets planeter, månar och andra små himlakroppar (Klicka på bilden för att förstora den). Bilden visar positionen för totalt 26 rymdsonder och 2 Marsfordon. Av dessa är fyra rymdsonder på "flykt" från solsystemet eller åtmistone på väg mot dess utkanter. Det är de två Voyagersonderna och de två Pioneersonderna. Vad gör då de övriga 22 rymdsonderna? Nedan ges en översiktlig information om vad de gör.





  • 4 rymdsonder studerar solen. Det är STEREO A resp B (som kretsar kring solen), SDO (som kretsar kring jorden) och SOHO (som kretsar kring solens-jordens Lagrangepunkt 1).
  • 1 rymdsond, MESSENGER, observerar Merkurius.
  • 1 rymdsond, Venus Express, observerar Venus.
  • 1 rymdsond, Akatsuki, skulle gått in i omloppsbana runt Venus, men misslyckades med det. Nytt försök görs 2015.
  • 2 rymdsonder studerar månen. Det är LRO och LADEE. 
  • 1 rymdsond, ARTEMIS, studerar månens interaktion med solen.
  • 3 rymdsonder observerar Mars. Det är MRO, Mars Express och Mars Odyssey.
  • 2 rymdsonder är på väg mot Mars. Det är MAVEN och Mars Orbiter Mission (MOM).
  • 1 rymdsond är på väg mot dvärgplaneten Ceres. Det är rymdsonden Dawn.
  • 1 rymdsond, Juno, färdas mot Jupiter.
  • 1 rymdsond studerar Saturnus. Det är Cassini.
  • 1 rymdsond är på väg mot dvärgplaneten Pluto. Det är New Horizons.
  • 1 rymdsond ska studera kometen 67PChuryumov-Gerasimenko. Det är sonden Rosetta.
  • 1 rymdsond, ACE, studerar partiklar från solvinden och från annat håll i vårt solsystem.
  • 1 rymdsond, ICE, har studerat kometer, men projektet är sedan länge avslutat.

Många rymdsonder är det! Det som saknas är rymdsonder som studerar solsystemets två yttersta planeter, Uranus och Neptunus. Några planer på rymdsonder till dessa två planeter finns inte för tillfället. Förutom dessa 26 rymdsonder finns en hel skock sonder och satelliter som studerar jorden ur olika aspekter. Det finns också en stor mängd rymdobservatorier, men de kan vi gå igenom en annan gång.

torsdag 28 november 2013

Ska kinesiska rymdsonden Chang'e 3 sändas upp redan i helgen?

Det är snart dags för ännu en rymdsondsuppskjutning. Det är den kinesiska månsonden Chang'e 3 som kan sändas upp redan på söndag. Detta enligt Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog, som studerat olika informationskällor. Det är som vanligt lite osäkert med exakt uppskjutningstid. Av någon anledning är den kinesiska rymdmyndigheten CNSA inte så villig att lämna så värst mycket information. Det ryktas dock om att uppskjutningen sker den 1 december. Om det stämmer kommer rymdsonden att gå in i omloppsbana runt månen fyra- fem dagar senare. Med sonden följer en månlandare, inklusive ett månfordon, som i så fall landar på månen ytterligare ca 10 dagar senare. Allt enligt Emilys informationskällor. Vill det sig väl kan vi alltså se fram emot en månlandning i mitten av december! Det skulle i så fall bli den första månlandningen på 37 år! Då var det ryska Luna 24 som damp ner på månens yta.


Illustration av landare och fordon (Bildkälla: CNSA)


Det är bara lite drygt 3 veckor sedan som den indiska rymdmyndigheten sände upp en rymdsond, Mars Orbiter Mission, mot planeten Mars. Det har spekulerats i massmedia om det kan tänkas bli en rymdkapplöpning mellan Kina och Indien, lik den som vi upplevde på 1960-talet mellan USA och Ryssland. Kina förnekar att man tävlar med Indien, eller med någon annan rymdnation. Man säger sig enbart ha ambitionen att lyckas med detta månprojekt och gärna samarbeta med andra rymdnationer i framtiden. Det låter ju bra.

Det har också muttrats en del hos NASA över Chang'e 3-projektet. NASA befarar att månlandningen kommer att störa NASA:s rymdsond LADEE:s observationer av månatmosfären. LADEE sändes ju upp för bara knappt tre månader sedan. Nu menar vissa astronomer att det tvärtom kan vara perfekt med en månlandning för LADEE. Det innebär att stoft och damm sannolikt rörs upp och ger LADEE en utmärkt möjlighet att studera hur det transporteras till atmosfären.

Vilken rymdsondshöst det varit! Om Chang'e 3 sänds upp i början av december innebär det hela fyra rymdsondsuppskjutningar det senaste kvartalet. Liksom de tre andra rymdsonderna LADEE, Mars Orbiter Mission och MAVEN kan det bli riktigt spännande att följa Chang'e 3. Tänk en månlandning med 2000-talets dator- och TV-teknik. Låt oss hoppas att kinesiska rymdmyndigheten förser världen med filmer, bilder och information i största allmänhet. Läs med om Chang'e 3 HÄR: