Månen är i fokus de kommande veckorna

Månen blir högintressant de närmaste veckorna. Inte bara för att vi går mot fullmåne, utan för att vi snart har ytterligare två rymdsonder som studerar månen från ovan samt en månlandare och ett månfordon som studerar månens yta. Nykomlingarna är dels NASA:s rymdsond LADEE, dels den konesiska rymdsonden Chang'e 3, som inkluderar månlandare och fordon.  Rymdsonden LADEE har nu, tre månader efter det att sonden sköts upp, testat alla sina instrument och ska mer skarpt börja sitt uppdrag. Chang'e 3 ska gå in i omloppsbana runt månen i morgon förmiddag svensk tid för att så sakteliga börja förbereda för månlandning - den första på 37 år!

(Bildkälla: NASA)

LADEE står för Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer, och som namnet antyder, är dess uppdrag att studera atmosfärens struktur och sammansättning samt hur stoftpartiklar förflyttas upp i atmosfären. Rymdsonden har tre instrument för forskning:

• Lunar Dust Experiment (LDEX) samlar in och analyserar månens stoftpartiklar. Instrumentet har redan noterat att mängden partiklar är relativt liten och att det rör sig om mycket små partiklar, med en radie som understiger en mikrometer (en tusendels millimeter).
• Ultraviolet and Visible Light Spectrometer (UVS) studerar månatmosfärens sammansättning. Även detta instrument är i arbete. Inga resultat har ännu redovisats.
• Neutral Mass Spectrometer (NMS) mäter variationer i månatmosfären allteftersom LADEE kretsar kring månen.

Förutom de tre instrumenten är LADEE utrustad med en avancerad laserutrustning (LLCD - Lunar Laser Communication Demonstration). Förutom att laserkommunikation i detta projekt ger möjlighet till snabbare dataöverföring mellan rymdsonden och jorden är det också ett test av kommunikationsutrustning inför framtida rymdsondsprojekt. 

Chang'e 3 ska, om allt går vägen, gå in i omloppsbana kring månen imorgon. Sonden kommer att kretsa runt månen på en höjd av 100 kilometer. Den månlandare som följer med sonden ska landa på månens yta den 14 december enligt preliminära uppgifter. Ut från landaren ska sedan månfordonet Yutu köra. Det blir något att se fram emot! Både månlandning och fordonets körning kan kanske förse LADEE med lite damm att analysera!

(Bildkälla: CNSA)

Saturnus enorma storm i ny NASA-film

Saturnus har en enorm sexkantig molnformation som snurrar runt i hög hastighet vid planetens nordpol. Denna hexagonformade storm har nu filmats med hög upplösning av rymdsonden Cassini. Hexagonen är 30.000 kilometer i diameter och vindhastigheterna uppgår till hissnande 320 kilometer per timme. Det är en enorm storm som dessutom tycks vara långvarig. Faktum är att den kan ha pågått i flera decennier, kanske t o m i århundraden! Ingen vet.

(Källa: NASA)

 

Det som får stormen att fortgå år efter år är avsaknaden av en fast planetyta. På jorden kan stormar pågå några dagar eller möjligen en vecka, men sedan bromsar landmassorna upp vinden. På Saturnus, som är som en stor gasboll finns inget som bromsar upp stormen. I den här infraröd-filmen syns den centrala delen av hexagonen. Det verkar vara en orolig planet minst sagt!

(Källa: NASA)

Upptäckt av vattenånga i exoplaneters atmosfärer

NASA rapporterar att forskare med Hubbleteleskopets hjälp har upptäckt spår av vattenånga i fem exoplaneters atmosfärer. Även om man funnit vatten tidigare kring några exoplaneter är detta första gången som man mer noggrant studerar ett antal exoplaneters atmosfärer och jämför "atmosfärprofiler". Särskilt exoplaneterna WASP-17b och HD 209458b hade tydliga spår av vatten. WASP-17b är en stor planet, med en diameter som är dubbelt så stor som Jupiters. Planeten befinner sig 1.000 ljusår från jorden, så det är ingen jordliknande planet i vårt grannskap direkt. HD 209458b är också en Jupiterstor planet, men ligger lite närmare jorden, "bara" 154 ljusår bort. Även de tre andra planeterna man studerat är Jupiterstora. Alla fem planeterna kretsar nära sina respektive stjärnor. De är med andra ord s.k heta Jupiters.

(Bildkälla: NASA)

Det intressanta med fynden är inte att just dessa planeter tycks ha vatten i atmosfären, utan att man nu börjar kunna upptäcka vatten i exoplanetatmosfärer överhuvudtaget. Det ger hopp om att man så småningom ska finna vatten i jordstora exoplaneters atmosfärer. Om en sådan planet sedan är inom den beboeliga zonen så finns det möjligheter att liv har utvecklats. Filmen nedan beskriver hur man upptäcker exoplaneter i allmänhet och hur man kan studera planetatmosfärer i synnerhet.

(Källa: NASA)

En större uppdatering av bloggen

Jag har (äntligen) tagit mig samman och uppdaterat informationen som ligger under de olika flikarna här i bloggen. Det innebär att:

• Fakta om rymdsonder nu inkluderar de i år uppsända rymdsonderna (LADEE, Mars Orbiter Mission, MAVEN samt Chang'e 3). Jag har gjort vissa uppdateringar och rättelser i övrigt samt kollat länkarna till diverse websidor. Här finns nu kortinfo om mer än 30 rymdsonder/rymdobservatorier.
• Rymdsondsplaner innehåller aktuell information om de olika rymdmyndigheternas planer att sända upp ytterligare rymdsonder och rymdobservatorier.
• Exoplaneter redovisar lite faktauppgifter om de 1.049 exoplaneter som till dags dato upptäckts (enligt den förteckning som redovisas på websidan Exoplanet.eu). Lite justeringar har dessutom gjorts i texten.
• Flikarna som avser Galileo, Voyager och Pioneer uppdaterats med lite nya fakta.

Jag har säkert missat något, så om du som läser detta upptäcker felaktigheter, så meddela mig via kommentarsrutan. Efter några timmars redigerande känner jag mig så här:

Det är ibland slitsamt att vara bloggare!!

Historisk månfärd ikväll för den kinesiska rymdsonden Chang'e 3

Den kinesiska rymdsonden Chang'e 3 är på väg mot månen! Om bara två veckor kan vi få uppleva en månlandning i området Sinus Iridium på 44 grader nordlig breddgrad. Det är faktiskt hela 37 år sedan världen följde en månlandning, då sovjetiska Luna 24 landade på månen. Om projektet lyckas blir Kina den tredje nationen att landa på månen (efter Sovjetunionen och USA). Det var för övrigt en lysande sändning av uppskjutningen på engelskspråkiga CCTV! Helt i klass med NASA:s livesändningar.

Chang'e 3 startklar (Bildkälla: CCTV)

Här har vi raketen i hela sin prakt.

(Bildkälla: CCTV)

Och så här såg det ut när raketen lyfte.

(Bildkälla: CCTV)

Chang'e 3 är som namnet antyder den tredje kinesiska månsonden. Chang'e 1 sändes upp i oktober 2007 och gick in i omloppsbana runt månen. Efter att ha observerat månytan kraschlandade sonden i mars 2009. Chang'e 2 sändes upp i oktober 2010 och gick också in i omloppsbana runt månen, fast betydligt närmare månytan. Sondens uppdrag var att kartlägga området kring Sinus Iridium i detalj för den månlandning som nu ska ske.

Den europeiska rymdmyndigheten ESA hjälper Kina med kontakterna med rymdsonden och ska t o m sända upp lite kommandon till den. Kul med lite internationellt samarbete i ett projekt som detta.

Den första rymdsonden som mjuklandade på månen var sovjetiska Luna 9, i februari 1966. I juni samma år lyckades USA mjuklanda med Surveyor 1.

Luna 9 (Bildkälla: NASA)

Surveyor 1 (Bildkälla: NASA)

Indiska rymdsonden Mars Orbiter Mission nu på väg mot Mars!

Den indiska rymdmyndigheten ISRO tycks ha lyckats få iväg rymdsonden Mars Orbiter Mission mot Mars. I en serie ganska komplicerade manövrer har rymdsonden successivt lyft allt högre i sin omloppsbana runt jorden och nu alltså "slungats" iväg mot Mars. Imponerande minst sagt! Ska jag vara ärlig trodde jag på en 50/50-chans att man skulle lyckas. Det är svårt att sända iväg sonder till Mars i största allmänhet och väldigt svårt att lyckas med det som ISRO åstadkommit. Om nu Mars Orbiter Mission är på rätt bana mot Mars, vilket det mesta tyder på, blir ISRO den fjärde rymdnationen/rymdmyndigheten att lyckas få en rymdsond till Mars, efter USA, Sovjetunionen/Ryssland och europeiska rymdmyndigheten ESA.

(Bildkälla: ISRO)

Rymdsondernas utforskning av Mars har en lång historia, som beskrivs utmärkt på engelskspråkiga Wikipedia. Under 60- och 70-talens rymdkapplöpning mellan USA och Sovjetunionen var Mars ett av tävlingsobjekten (tillsammans med månen och Venus). Båda nationerna sände iväg en stor mängd rymdsonder mot Mars, där bara ett fåtal lyckades komma dit. USA blev först både med att lyckas genomföra en förbiflygning (Mariner 4 i juli 1965) och få en rymdsond i omloppsbana runt Mars (Mariner 9 i november 1971). Strax därefter lyckades Sovjetunionen mjuklanda på Mars med rymdsonden Mars 3. Det skedde i december 1971. ESA var betydligt senare med rymdsonder till Mars. Den första europeiska rymdsonden som gick in i omloppsbana runt Mars var Mars Express i december 2003. Både den japanska rymdmyndigheten (med rymdsonden Nozomi) och den kinesiska rymdmyndigheten (med minisonden Yinghuo-1) har gjort försök med rymdsonder till Mars, men misslyckats. I Kinas fall berodde det på att deras lilla sond var en del i ryska Phobos-Grunt-projektet, där uppskjutningen misslyckades och sonderna kraschade i Stilla havet.

Jag har tidigare skrivit om Mars Orbiter Missions komplicerade bana mot Mars. Bilden nedan visar det hela mer i detalj. Ovalerna under siffran 1 illustrerar sondens märkliga bana runt jorden och hur den slutligen slungas iväg mot Mars (siffran 2). Även kring Mars kommer Mars Orbiter Mission att inta en ovanlig omloppsbana (siffran 3), när den anländer dit i september 2014. Enligt websidan SpaceflightNow når den Mars den 24 september, bara två dagar efter NASA:s rymdsond MAVEN.

(Bildkälla: ISRO)

Mars Orbiter Mission har nu en färd på mer än 600 miljoner kilometer framför sig. Det finns mycket som fortfarande kan gå snett i projektet, men den mest komplicerade fasen är nu i alla fall avklarad.

Månfordonet Yutu

Imorgon kväll svensk tid är det tänkt att den kinesiska rymdsonden Chang'e 3 ska sändas upp. Det ryktas så i alla fall. Informationen från kinesiskt håll är knapphändig. Som jag skrev igår för sonden med sig en månlandare och ett fordon. Månlandning planeras ske den 14 december. Fordonet har fått namnet Yutu, eller Jade Rabbit på engelska. Av illustrationen att döma så liknar fordonet andra rymdfordon vi sett. Det tycks vara något av en standard att ha sex hjul på den här typen av fordon.

(Bildkälla: CNSA)