lördag 11 januari 2014

Bilder från månen

Kinesiska Chang'e 3 med dess månfordon Yutu har tagit en massa bilder från landningsplatsen. På Planetary Society Blogs websida visas ett flertal av bilderna. Det tycks vara så att både månlandaren och Yutu är utrustade med bra kameror. Det är riktigt bra detaljskärpa i bilderna. Den första bilden är tagen av månlandaren från en höjd på 99 meter ovan månytan.


(Bildkälla: Chinese Academy of Sciences)

Nästa bild är från när landaren är 8 meter ovan ytan.


(Bildkälla: Chinese Academy of Sciences)

Månlandaren har också tagit en del bilder på området där den landat. Det ser lite småstenigt ut i omgivningarna kring landaren.


(Bildkälla: Chinese Academy of Sciences)

Mulet väder kring en exoplanet

Året har startat med en rad exoplanetnyheter (se också föregående inlägg här i bloggen). Nu har man upptäckt en synnerligen molntäckt värld 40 ljusår från jorden. Forskare vid Chicago University har kartlagt planeten GJ 1214b och dess atmosfär och funnit att det är en molnig planet. Denna planet är en s.k superjord, dvs en planet som i storlek är någonstans mellan jorden och Neptunus. Astronomer tror att det är en mycket vanlig planettyp i vår galax, trots att just vårt solsystem saknar planeter i den storleksklassen. Vår kunskap om planettypen är därför liten, så det är intressant att man nu lyckats kartlägga en sådan planets atmosfär.


Illustration av exoplaneten GJ 1214c (Bildkälla: NASA, ESA)

Forskarna har låtit Hubbleteleskopet studera planeten i hela 96 timmar under en 11-månadersperiod. Utifrån data som teleskopet samlat in framträder bilden av en planet som har en tät atmosfär. Det är Hubbleteleskopets mest omfattande studie av en enda exoplanet. Det är intressant att denna gamla trotjänare fortsätter att göra spännande fynd inom områden som den egentligen inte är konstruerad för.

Fem nya jordliknande planeter har upptäckts!

På den amerikanska astronomikonferensen i Washington i veckan som gått redovisades en mängd nya exoplanetfynd. Teamet bakom Keplerteleskopet kunde meddela att man upptäckt ytterligare fem jordstora stenplaneter. Samtliga dessa planeter kretsar alltför nära sina respektive stjärnor för att kunna hysa liv. NASA meddelar också att mer än 40 exoplanetkandidater nu bekräftats vara exoplaneter. Det är ju så att Keplerteleskopet identifierat mer än 3.000 exoplanetkandidater under sina fyra år i rymden. Dessa kandidater behöver studeras mer ingående av jordbaserade teleskop. Med hjälp av det stora Keck-teleskopet på Hawaii har man nu kunnat fastställa att det rör sig om planeter och inget annat. Det innebär att Keplerteamet nu anger att teleskopet upptäckt 238 exoplaneter.

Intressant att notera är att ca tre fjärdedelar av alla exoplanetkandidater är planeter som i storlek ligger mellan jorden och Neptunus. Det tycks vara en vanlig planetstorlek i vår galax, trots att vårt eget solsystem saknar den typen av planeter. Diagrammet nedan visar fördelningen av planeter vad gäler storlek och omloppstid. När det gäller omloppstiden så kan man anta att det fortfarande är en stor överrepresentation i antalet fynd av planeter med kort omloppstid. Dessa planeter är helt enkelt enklare för Keplerteleskopet att upptäcka än planeter med lång omloppstid. Sannolikt finns det en mycket stor mängd planeter med årslånga omloppstider.


(Bildkälla: NASA)

Får vi snart bilder av en mängd exoplaneter?

Det sker en snabb utveckling inom exoplanetutforskningen. Det gäller inte minst tekniken för att med olika metoder identifiera exoplaneter. Det finns som bekant ett flertal olika metoder för att hitta exoplaneter (läs mer om dessa under fliken "Exoplaneter" ovan). Oftast identifieras exoplaneter med hjälp av s.k indirekta metoder. Det kan vara genom att en planet förmörkar sin värdstjärna när den passerar över solskivan eller att den genom sin gravitation påverkar stjärnans rörelser. Det handlar i båda fallen om mycket små avvikelser i ljus respektive rörelser. Allt känsligare instrument på rymdobservatorier och på jordbaserade observatorier har inneburit att ett stort antal exoplaneter kunnat upptäckas. Inom de närmaste åren kommer vi sannolikt att också få bilder av exoplaneter.

Efter mer än ett decennium av utvecklingsarbete har Lawrence Livermore National Laboratory utvecklat ett instrument som är nästan 10 gånger känsligare än tidigare instrument för att ta bilder av exoplaneter. Instrumentet, Gemini Planet Imager (GPI), som sitter på en av världens största teleskop, Geminiteleskopet i Chile, har nu börjat leverera de första bilderna som visar exoplaneter kring avlägsna stjärnor. Problemet med att kunna identifiera en planet i en bild är att planetens ljus oftast dränks av stjärnans ljus. Även en Jupiterstor planet är en miljard gånger ljussvagare än den stjärna den kretsar kring. Genom att blockera ljuset från stjärnan kan planeter identifieras. Bilden nedan visar planeten Beta Pictoris b, som är en planet som är betydligt större än Jupiter. Det ska bli intressant att se när man utvecklat teknologin så långt att man kan ta bilder av jordstora planeer. Det lär väl ta ett decennium till, minst. Läs mer på Astrobiology Magazines websida.


(Bildkälla: Gemini Observatory)

Bild av Curiosity från ovan

Rymdsonden Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) har tagit en bild av Marsfordonet Curiosity från ovan. Man ser i bildens vänsterkant en bit ner tydligt både fordonet och de spår den skapat under sin färd på Mars. Det är utan tvekan bra skärpa i MRO:s HiRISE-kamera! Klicka på bilden för att förstora den.


(Bildkälla: NASA)

Ännu ett udda exoplanetfynd - en jordstor gasplanet

Floran av udda exoplaneter växer för varje månad. Med en bit över 1.000 upptäckta exoplaneter hittar forskarna förstås en och annan udda himlakropp. Det senaste tillskottet till gruppen udda planeter är KOI-314c. Det är ett s.k "Kepler Object of Interest", dvs ett objekt som Keplerteleskopet identifierat och som nu bekräftats vara en planet. Det udda med KOI-314c är att det är en jordstor gasplanet! Som bekant brukar gasplaneter vara Jupiterstora eller ännu större, men här har vi alltså en relativt liten gasplanet. Planetens diameter är ca 60 procent större än jordens, men dess massa densamma som jordens. Det innebär en väldigt låg densitet, som enligt forskarna måste innebära att planeten har en stor och tät gasatmosfär.

Upptäckten av KOI-314c presenterades på American Astronomical Societys årsmöte i Washington häromdagen av forskare vid Harvard Smithsonian Center for Astrophysics (CfA). Planeten kretsar kring en blek röd dvärgstjärna, ca 200 ljusår från oss. Planetens omloppstid är 23 dygn. Det innebär att det är en het planet, med en temperatur över vattnets kokpunkt, dvs lite drygt 100 grader. Planeten är som sagt "lätt". Den beräknas ha en densitet som bara är 30 procent högre än vatten. Forskarna tror att planeten har en flera hundra kilometer tjock atmosfär bestående av väte och helium. Det kan tänkas att planeten startat sitt liv som en liten Neptunusliknande planet, men successivt förlorat en del av sin atmosfär och därmed krympt i storlek.


Illustration av KOI-314c (Bildkälla: C. Pulliam, D. Aguilar, CfA)

Läs mer om fyndet på Astrobiology Magazines websida samt på Populär Astronomis websida.

torsdag 2 januari 2014

Vad kan vi vänta oss av rymdsondsåret 2014?

Jag har i några artiklar sammanfattat rymdsondsåret 2013. Det var på många sätt ett lysande år, med hela 6 rymdsondsuppskjutningar under andra halvåret. Vad kan vi då vänta oss av 2014? Inte så många nya rymdsonder men däremot ett flertal som påbörjar observerandet. Plus åtminstone ett spektakulärt möte i rymden: rymdsonden Rosettas träff med en komet! Mer om det nedan.

2014 blir det bara en rymdsondsuppskjutning, japanska Hayabusa 2. Sonden planeras sändas upp i december i år för att studera en asteroid, med beteckningen (162173) 1999 JU3. Det verkar ha varit en del problem med både teknik och finansiering för den japanska rymdmyndigheten JAXA, så vi får hoppas sonden kommer iväg.

De två Marssonderna Mars Orbiter Mission och MAVEN når fram till Mars i slutet av september och börjar studera marsatmosfär m.m. Även rymdobservatoriet Gaia påbörjar sitt arbete under året. Om inget haveri uppstår (vilket det nog lär göra med tanke på en del rymdsonders ålder)  fortsätter övriga dryga 20 rymdsonder med sina studier av himlakroppar m.m. Plus alla rymdobservatorier. Det ska bli särskilt intressant att följa Marsfordonet Curiositys färd uppför bergssluttningen vid Mount Sharp och månfordonet Yutus fortsatta äventyr. Curiosity firade för övrigt 500 dagar på Mars igår. Hoppas bara att Yutu pallar för de häftiga temperaturskillnaderna i det område den befinner sig.

Bilden nedan visar aktiva rymdsonder och planer för de kommande åren. Det är Olaf Frohn som tagit fram bilden. Klicka på bilden för att förstora den.


(Bildkälla: Olaf Frohn/Armchair Astronautics)

Läs också Emily Lakdawallas mer detaljerade beskrivning av alla rymdsonder under 2014 på Planetary Society Blog.

Årets häftigaste rymdsond är utan tvekan ESA:s Rosetta. Den 20 januari väcks Rosetta till liv från sin slummer (sonden har legat i vila ganska länge nu) inför mötet med kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko som sker i augusti i år. Efter att först studera kometen i detalj ska sonden skicka en liten landare som ska landa på kometen i november. Eftersom det är svårt att få fäste på en så liten himlakropp som en komet (kometkärnan alltså) är landaren försedd med harpuner som skjuts iväg mot kometen för att förankra landaren! Häftigt! Bilden nedan illustrerar landaren, som heter Philae.


Landaren Philae (Bildkälla: ESA)

Även 2014 kan bli ett intressant kometår, åtminstone om man befinner sig på Mars. Kometen C/2013 A1 Siding Springs passerar nämligen tätt förbi Mars. Avståndet beräknas bli endast 41.300 kilometer. Vi får hoppas att rymdsonderna som kretsar kring Mars kan fånga kometen på bild. 

De kommersiella rymdbolagen väntas ta ytterligare några steg framåt. Det gäller dels de två bolag, SpaceX och Orbital Sciences, som lyckats sända rymdkapslar till Internationella Rymdstationen, dels ytterligare några bolag. Vi kan bl a få se den första rymdturistfärden när Virgin Galactics Space Ship Two lyfter från Mojaveöknen. Om allt går som planerat blir det sex passagerare som för det facila priset av 250.000 dollar per person får uppleva en stund av viktlöshet. Ett flertal kändisar har tydligen anmält intresse att följa med, bl a Angelina Jolie, Brad Pitt och Stephen Hawking. 

Flera rymdsonder fortsätter färdas mot sina mål, bl a New Horizons (till Pluto), Dawn (till Ceres) och Juno (till Jupiter). De två förstnämnda kommer fram 2015 och Juno 2016. Så det är inte ett år utan spännande rymdsondsprojekt. Följ den fortsatta utvecklingen här i bloggen.