Fakta om rymdsonder har uppdaterats

Fliken "Fakta om rymdsonder" har nu uppdaterats. I fliken kan man läsa om alla nu aktiva rymdsonder + om några av de sonder som nyligen avslutat sina uppdrag. Beskrivning ges också av ett urval rymdobservatorier. Läs sedan senaste nytt om respektive rymdsond/rymdobservatorium genom att klicka på länkarna på högersidan.

Keplerteleskopet verkar fungera igen tack vare skickliga tekniker

New Scientist meddelar på sin websida att Keplerteleskopet återigen har upptäckt en exoplanet. Det är den första upptäckten efter det att Keplerteleskopet fick tekniska problem ifjol. Forskarna trodde då att det var kört för detta rymdteleskop. Jag har här i bloggen skrivit några domedagsartikar om det hela. Med trasiga reaktionshjul såg det ut som om teleskopets stabilitet försämrats så mycket att vidare utforskning omöjliggjordes. Det är därför glädjande att meddela att NASA-teknikerna fixat teleskopet. På något sätt får man teleskopet att bli stabilt med hjälp av solens strålning. Fråga mig inte hur det går till. Än en gång har NASA-teknikerna lyckats fixa till synes omöjliga problem.

Illustration av Keplerteleskopet (Bildkälla: NASA)

Den planet Keplerteleskopet observerat, WASP-28b, har varit känd sedan tidigare. Det är en Jupiterstor gasplanet som kretsar väldigt nära sin stjärna och gör ett varv på bara lite drygt 3 dagar. Det lär bli den typen av fynd som Keplerteleskopet kommer att kunna göra framöver. Några jordkopior kommer vi inte att få se. Om inte teknikerna gör nya magiska tricks förstås. Man ska aldrig säga aldrig med andra ord.

Rymdsonden Messenger har tagit 200.000 bilder!

I dagarna passerades ännu en milstolpe i ett av de senaste årens mest framgångsrika rymdsondsprojekt. Jag talar om rymdsonden Messenger och dess utforskning av planeten Merkurius. NASA rapporterar att sonden tagit 200.000 bilder på solsystemets innersta planet. Fantastiskt! Denna rymdsond som sändes upp i augusti 2004 har överträffat alla förväntningar. Efter en lång färd nådde sonden Merkurius i mars 2011. Sedan dess har Messenger gjort närmare 3.000 varv runt Merkurius och fotograferat varenda kulle och varenda krater. Det här projektet är ett utmärkt exempel på hur en rymdsond kan öka vår kunskap om solsystemets himlakroppar. Före Messenger hade vi en ganska vag bild av Merkurius. Nu känns det som vi kan Merkurius riktigt bra. I och med det har vi idag en hyfsat god bild av solsystemets sex innersta planeter. Återstår att utforska de två yttersta planeterna, Uranus och Neptunus.

Några sammanfogade bilder (Bildkälla: NASA)

Se mer bilder från Merkurius genom att klicka HÄR.

Curiosity har tagit en bild på jorden och månen

Marsfordonet Curiosity studerar inte bara Mars utan riktar emellanåt sina kameror mot andra mål. I bilden nedan har en av kamerorna fångat jorden och månen på Mars natthimmel. Man kan ju tänka sig att det är relativt ljusstarka "stjärnor" på Marshimlen.

(Bildkälla: NASA)

Planeten som wobblar

Forskare har med hjälp av Keplerteleskopet upptäckt en planet som wobblar. Planeten, Kepler 413b, befinner sig 2.300 ljusår från oss. Den kretsar nära två dvärgstjärnor i ett dubbelstjärnesystem. Omloppstiden är bara 66 dygn och Kepler 413b påverkas kraftigt av de två stjärnorna. Den rör sig upp och ner i omloppsbanan skulle man kunna säga. Planetens rotationsaxel lutar några grader (jordens axel lutar som bekant 23,5 grader). Axellutningen kan dock variera så mycket som 30 grader under en 11-årsperiod, vilket är extremt jämfört med vår betydligt mer stabila jord.

Om man skulle stå på en sådan planet skulle man sannolikt få uppleva stora oregelbundna säsongsvariationer som skulle göra livet svårt. Det är sannolikt ingen beboelig värld vi talar om. Läs mer på NASA:s websida.

(Bildkälla: NASA)

Färsk Marskrater som det lyser om

Det slår ner en och annan meteor på Mars. Resultatet kan bli ganska spektakulära kratrar. Bilden nedan är tagen av NASA:s rymdsond MRO. Den visar en krater som skapats någon gång mellan juli 2010 och maj 2012. Nu har MRO:s HiRISE-kamera tagit en skarp bild på kratern. Lysande skulle man kunna säga! Kratern är ca 30 meter i diameter. I samband med meteornedslaget har en massa Marsmateria kastats upp. En del så långt som 15 kilometer från nedslagsplatsen!

(Bildkälla: NASA)

Exoplanetsidan har uppdaterats

Jag har gjort en lite större uppdatering av exoplanetsidan här i bloggen. Till dags dato har 1.075 exoplaneter upptäckts. Det är fortfarande en överväldigande majoritet av gasplaneter som forskarna funnit med hjälp av rymdteleskop och jordbundna teleskop. Bara ca 1 procent av de upptäckta planeterna är någotsånär jordliknande. Sannolikt finns det en enorm mängd jordstora planeter därute, men det är bokstavligen som att leta efter en nål i en höstack. Vi får ställa vårt hopp till framtida rymdobservatorier. Jag tänker då främst på Gaia (som redan sänts upp), Tess, James Webb, CHEOPS och Plato. Läs mer om dessa rymdobservatorier genom att klicka på länkarna till höger här på sidan.

Illustration av ett exoplanetsystem (Bildkälla: ESO)

För er som är intresserade av exoplaneter kan jag rekommendera några bra websidor, förutom att förstås studera min exoplanetsida samt läsa bloggens inlägg om exoplaneter. Det har blivit över 200 inlägg i ämnet! Kolla in följande websidor:

• Exoplanet.eu
• NASA:s Keplersida
• Planetary Habitability Laboratorys exoplanetkatalog
• Peter Lindes websida om jakten på liv i universum