715 nya exoplaneter har upptäckts av Keplerteleskopet!

Antalet upptäckta exoplaneter ökade dramatiskt i veckan när NASA meddelade att Keplerteleskopet identifierat hela 715 nya exoplaneter. I ett nafs ökade antalet upptäckta planeter med nästan 70%, till ca 1.800 styck. De nyupptäckta planeterna kretsar kring 305 olika stjärnor. Det innebär att man upptäckt en rad multiplanetsystem. Det börjar visserligen bli lite av rutin att nya planeter upptäcks, men 715 på en gång! Dessutom är 95% av dessa planeter mindre än Neptunus, vilket är extra intressant. Det flesta är dock betydligt större än jorden. Det är också så att endast ett fåtal av planeterna är inom den beboeliga zonen där förutsättningarna för liv är goda. Fyra av planeterna är s.k superjordar, med en storlek som är ungefär dubbelt jordens, och som befinner sig inom den beboeliga zonen kring sina respektive stjärnor.

Illustration av exoplanetsystem (Bildkälla: NASA)

Det var i och för sig inte så oväntat att vi skulle få en explosionsartad utveckling vad gäller exoplanetfynd. Antalet s.k planetkandidater har ju varit en bra bit över 3.000 så det var bara en tidsfråga innan ett stort antal av dem skulle bli bekräftade som varandes planeter.

Upptäckten av de nya exoplaneterna har gett ett antal forskare och webredaktörer extra arbete. Flera av de stora websidorna som avser exoplaneter har ännu inte hunnit uppdatera sina sidor med detaljfakta om de nya planeterna. NASA:s websidor ger översiktliga uppgifter om planeterna. På Keplerteleskopets websida anges att teleskopet nu upptäckt 961 planeter.

Rymdsondsstatus mars 2014

Olaf Frohn har uppdaterat websidan Armchair Astronautics med aktuell status vad gäller aktiva rymdsonder och rymdsonder som planeras skjutas upp de närmaste åren. Noterbart är att det finns fler kinesiska rymdsondsprojekt i pipeline än tidigare. Ett kinesiskt rymdsondsprojekt med sikte på att utforska en asteroid finns nu i den kinesiska rymdmyndigheten CNSA:s planer. Bilden nedan visar rymdsonder "in action" just nu. I bildens nederkant visas planerade rymdsonder. Klicka på bilden för att förstora den.

(Bildkälla Olaf Frohn, Armchair Astronautics)

Lite mer sporadiskt med blogginlägg i år

Det har varit ganska sporadiskt med inlägg i rymdsondsbloggen i år. Det kommer att bli så åtminstone fram till sommaren. Jag kommer att lägga mindre tid på bloggandet framöver och fokusera på lite andra saker. Så ni som troget följer denna blogg får ha lite tålamod. "Viktiga" nyheter kring rymdsonder, exoplaneter m.m kommer även fortsättningsvis att rapporteras i bloggen men kanske med lite fördröjning.

Vackra sanddyner på Mars

NASA:s rymdsond MRO (Mars Reconnaissance Orbiter) har tagit en fin bild på sanddyner på Mars. Naturen kan tydligen skapa vackra formationer även på Mars.

(Bildkälla: NASA)

Ett tips: Kolla in websidan Rymdturism.se!

Websidan Rymdturism.se har uppdaterats och fått en helt ny design. Här finns mycket intressant att läsa om en ny spirande bransch - rymdturismen. Inom ett par år kommer vi att få se de första rymdfärderna med privatpersoner. Ett flertal rymdbolag är i startgroparna för att sända upp turister till rymden. Det ska bli spännande att följa utvecklingen framöver.

Curiosity rullar sakta fram i mjuk Marssand

Som jag berättat tidigare här i bloggen försöker NASA:s tekniker spara lite på Marsfordonet Curiositys känsliga aluminiumhjul. Dom pallar inte riktigt alla de vassa stenar som fordonet kör över. Därför har man nu dirigerat om Curiosity så att den kör i lite mjukare terräng, gärna sand.

Spår i sanden (Bildkälla: NASA)

Vi har nu följt Curiositys öden och äventyr i mer än 18 månader och fordonet tycks fungera finfint (bortsett från skadorna på hjulen). Det är många nya platser på Mars som vi fått stifta bekantskap med. NASA lägger ner en hel del energi på att ge varje liten sten och varje sänka ett fantasifullt namn. Eller vad sägs om Violet Valley, Moonlight Valley och Dingo Gap? Som hämtat ur en westernfilm från 70-talet. Bilden nedan visar den etapp som Curiosity just nu avverkar. Klicka på bilden för att förstora den.

(Bildkälla: NASA)

Plato - nästa generation rymdteleskop för sökandet efter exoplaneter

Den europeiska rymdmyndigheten ESA meddelar att man beslutat att satsa på projektet Plato, ett rymdteleskop för sökandet efter exoplaneter. Plato står för Planetary Transits and Oscillations of stars. Projektet ingår i ESA:s program "Cosmic Vision 2015-2025" och går ut på att söka efter planeter kring stjärnor som är relativt nära solen. Rymdteleskopet kommer, likt flera andra rymdteleskop (Kepler, CoRoT) att använda sig av transitmetoden. När planeter passerar framför en stjärna uppstår en liten ljusdipp. Om denna ljusdipp uppstår med jämna mellanrum är det sannolikt en annan himlakropp, troligen en planet, som kretsar kring stjärnan.

Många planetsystem återstår att finna (Bildkälla: ESA)

Plato är ett lite annorlunda rymdteleskop. Det består inte av ett enda kraftigt teleskop, utan av hela 34 små teleskop som kan skanna av stora delar av stjärnhimlen på kort tid. En miljon stjärnor ska tydligen kunna observeras! Förutom planetsökande ska Plato också studera stjärnors aktivitet och på så sätt identifiera stjärnor som kan ge planeter de rätta förutsättningarna för att liv ska uppstå. Det vill säga att de är hyfsat stabila över en längre tidsperiod. Stjärnstudierna ska ge ökad kunskap om stjärnors massa, storlek och ålder. Även för de planeter man upptäcker hoppas man kunna beräkna storlek och massa och därmed också planeters densitet. Förhoppningen är förstås att finna en planet som kan tänkas ha en sammansättning ungefär som vår egen jord.

Om allt fungerar som det ska med teleskopen finns goda möjligheter att vi om lite drygt 10 år har identifierat en uppsjö jordliknande planeter som finns i stjärnornas beboeliga zoner och som kan ha flytande vatten. Någon av dessa planeter kan kanske hysa liv. Kanske finns det rent av andra planetsystem som liknar vårt solsystem.

En illustration som visar Platos multiteleskopsystem (Bildkälla: ESA)

Plato sänds upp år 2024 från ESA:s raketbas i Kourou i Franska Guyana. Den kommer att placeras vid solens-jordens Lagrangepunkt 2. ESA:s satsning på Plato innebär att ESA har ambitionen att ta täten i jakten på exoplaneter. Tillsammans med Gaia- respektive Cheopsprojekten kommer ESA att bli ledande i sökandet efter planeter.

Läs också vad Robert Cumming på Populär Astronomi skriver om Platoprojektet. Det innebär ett rejält lyft för svensk planetforskning.