söndag 9 mars 2014

2014 är sannerligen det stora exoplanetåret!

Efter 20 år med upptäckter av exoplaneter lite då och då så blev 2014 året då det lossnade på allvar. I och med NASA:s rapportering för två veckor sedan om upptäckten av 715 nya exoplaneter är vi nu uppe i nästan 1.800 planeter. Bilden nedan illustrerar verkligen det exceptionella exoplanetåret 2014.


(Bildkälla: NASA)

Med alltmer avancerade rymdteleskop i pipeline att sändas upp de närmaste åren kommer vi sannolikt att kunna redovisa tiotusentals exoplaneter om några år. Nya fynd kommer att bli rutin och inte bli föremål för särskilt mycket rapportering i rymdmedia, om det inte rör sig om jordliknande planeter. Det är upptäckten av "jordkopior" vi nu vill ha rapporter om.

Vad är då en "jordkopia"? Jo, en jordstor planet som kretsar inom den beboeliga zonen kring en solliknande stjärna och som har en atmosfär med "rätt" innehåll. Planeter med atmosfärer kommer att bli högintressanta studieobjekt när observationstekniken utvecklas och möjliggör mer detaljerade atmosfärstudier. En planet i den beboeliga zonen med en lagom tät atmosfär kan ha förutsättningar att utveckla liv. Undrar just när det första fyndet av en sådan planet sker. Före år 2020? Ja, kanske.

Rymdsonden Cassini passerade för hundrade gången förbi Saturnusmånen Titan

Rymdsonden Cassini har snart kretsat kring Saturnus i tio år. Många varv runt planeten och dess månar har det blivit. Sonden gjorde häromdagen sin hundrade flygning förbi månen Titan, den största av Saturnus månar. Den här gången passerades Titan på bara 1.500 kilometers avstånd. Varje passage ger nya kunskaper om denna atmosfärtäta måne. Läs mer om Titan på NASA:s websida.


(Bildkälla: NASA)

fredag 7 mars 2014

Nytt nummer av Populär Astronomi

Årets första nummer av tidskriften Populär Astronomi har nu släppts. Jag har som prenumerant ännu inte fått tidningen så jag har inte läst den, men den ska bland annat innehålla en längre artikel om rymdsonden Rosetta + en hel del annat spännande.



tisdag 4 mars 2014

Ett flertal nya beboeliga planeter har upptäckts

Häromdagen skrev jag om Keplerteleskopets upptäckt av hela 715 nya exoplaneter. Denna enorma mängd nya planeter verkar ha ställt till vissa problem för alla de databasadministratörer som har en ambition att redovisa aktuella exoplanetuppgifter. Det är först nu, en vecka efter publiceringen av fynden, som databaser och websidor så sakteliga börjar uppdateras. Planetary Habitability Laboratory (PHL) redovisar när detta skrivs att det totala antalet upptäckta exoplaneter uppgår till 1.793. Flera nya potentiellt beboeliga planeter finns bland de nyupptäckta exoplaneterna. PHL har fått rita om "kartan" totalt. Nu anger man hela 20 s.k superjordar, dvs planeter något större än jorden, som potentiellt beboeliga. Det är nästan en fördubbling från de 12 planeter som tidigare redovisades. Bilden nedan visar rankinglistan vad gäller "Earth Similarity Index" - exoplaneters likhet med jorden (klicka på bilderna nedan för att förstora dem).


(Bildkälla: PHL)

Topplistan har som synes fått några nykomlingar. Att det rör sig om "potentiellt beboeliga" exoplaneter bör betonas. Vår kunskap om planeternas eventuella atmosfärer och annat av betydelse för att de ska vara beboeliga, är mycket bristfälliga. De uppgifter som PHL redovisar utgår ifrån planeternas avstånd från sina stjärnor, dvs att de kretsar kring stjärnorna inom den beboeliga zonen. Det finns därmed förutsättningar för att planeterna kan hysa liv, men de kan också mycket väl likna Mars och Venus, som båda två sannolikt idag inte hyser något liv (Dock med viss reservation för underjordiskt liv på Mars).

Det är också intressant att notera att man bland de nya exoplaneterna upptäckt ganska många som ingår i planetsystem med mer än en planet. Personligen tror jag att intresset för just planetsystem med mer än 3-4 planeter kommer att vara av största intresse i framtiden. Mycket talar nämligen för att planeternas omloppsbanor runt solen i vårt eget solsystem stabiliseras av de stora planeterna Jupiter och Saturnus. Stabilitet ökar kraftigt förutsättningar för att liv ska uppstå och utvecklas. Att hitta solsystemskopior är därför varje exoplanetforskares dröm.

Lite mer fakta för de 1.793 planeterna (källa: PHL:s websida):

  • de finns i totalt 1.102 planetsystem, där fortfarande 1- och 2-planetsystem dominerar. Man upptäcker dock alltfler planetsystem med mer än 4 planeter. Till dags dato har 16 sådana planetsystem upptäckts, varav ett planetsystem med hela 7 planeter. Vårt solsystem med sina 8 planeter leder dock fortfarande ligan.
  • de består av 1.445 heta planeter, 133 varma planeter och 203 kalla planeter. 12 planeter har inte kunna klassificeras vad gäller temperatur.
  • av planeterna är 19 stycken mindre än jorden, 109 jordstora och 532 s.k superjordar. Resterande 1.133 planeter är Neptunusstora eller större. De största är betydligt större än Jupiter.
  • ännu har ingen planet upptäckts som kan klassificeras som "varm jordstor planet", dvs en planet som liknar jorden vad gäller storlek och temperatur

Som synes väntar vi fortfarande på den där jordkopian, en planet som i allt väsentligt liknar jorden. Än så länge har ingen sådan upptäckts, men bland de dryga 3.000 planetkandidater som Keplerteleskopet identifierat kan det finnas en handfull enligt NASA:s bedömningar. Det mest intressanta med tillskottet på dryga 700 planeter är att man nu börjar upptäcka allt fler små planeter. Diagrammet nedan visar tydligt att mängden småplaneter ökat dramatiskt. När man ser detta så inser man samtidigt hur synd det var att Keplerteleskopet fick tekniska problem precis när den bara behövde bekräfta en del av sina planetkandidatfynd genom att återupptäcka dom ytterligare några gånger. Ett stort antal av dessa planetkandidater är sannolikt små planeter.




Planetary Habitability Laboratory redovisar som sagt 1.793 exoplaneter på sin websida. De andra exoplanetsiterna redovisar andra uppgifter. Open Exoplanet Catalogue redovisar (mycket översiktligt) 1766 exoplaneter medan NASA:s websida redovisar 1.690. Min normala huvudkälla vad gäller exoplaneter, Exoplanet.eu, rapporterar dock fortfarande "bara" 1.081 exoplaneter. Även om den sistnämnde websidan uppdateras genom att de 715 planeterna läggs till så kan man konstatera att ingen av databaserna har samma antal upptäckta planeter. Det beror på att man har lite olika kriterier för vad som ska räknas som "bekräftade exoplaneter". Hur vore det om man kunde enas i frågan?! Det hade underlättat för både proffsastronomer och amatörastronomer. Det blir lite löjligt med dessa skillnader i data.

söndag 2 mars 2014

Europa alltmer aktiv i rymden

Det europeiska rymdsamarbetet inom ramen för ESA möjliggör alltmer avancerade rymdsondsprojekt. ESA konkurrerar nu på allvar med NASA om att bli ledande i rymden. Fortfarande är det så att NASA är den klart dominerande rymdaktören, men den närmaste tioårsperioden har ESA väl så många nya rymdsondsprojekt som NASA.


(Bildkälla: ESA)

Vad är på gång för ESA:s del? Här kommer en liten sammanställning av det viktigaste:


  • Rymdteleskopet Gaia, som sändes upp i december 2013, genomför en rad tester av instrument m.m för att snart börja sitt uppdrag: att observera en miljard stjärnor i Vintergatan. Om allt fungerar som det ska finns goda förutsättningar för Gaia att göra en enorm mängd intressanta upptäckter som kommer att öka vår kunskap om Vintergatan.
  • Rymdsonden Rosetta som i maj månad kommer i närkontakt med kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. I november sänder sonden ner kometlandaren Philae, som ska försöka sig på en landning. Det blir grejer det om det lyckas!
  • Rymdsonden BepiColombo som sänds upp 2015 mot Merkurius. NASA:s rymdsond Messenger kommer därmed att få konkurrens. Även om Merkurius är ganska nära jorden tar färden dock hela 8 år, så här får vi ha en god portion tålamod. 
  • ESA:s stora Marsprojekt ExoMars som med två rymdsondsuppskjutningar 2016 respektive 2018 kommer att göra ESA jämbördig med NASA på Mars. Projektet genomförs i samarbete med ryska Roscosmos och inkluderar både Marslandare och Marsfordon.
  • ESA:s exoplanetteleskop Cheops som sänds upp 2017 kommer att fokusera på att upptäcka planeter kring stjärnor i vår närhet.
  • Solsonden Solar Orbiter ska studera solens i detalj. Den kommer därmed att komplettera de NASA-rymdsonder (SDO, SOHO, Stereo) som just nu observerar solen. 2017 är det tänkt att Solar Orbiter ska sändas upp.
  • Rymdsonden Euclid sänds upp 2020 för att försöka få klarhet i det här med mörk materia och mörk energi och vad det egentligen är. 
  • Rymdsonden JUICE sänds upp 2022 för en färd mot Jupiter och dess månar. Sonden kommer att studera de stora Jupitermånarna Europa, Ganymedes och Callisto. En och annan titt på Io lär det väl också bli i förbifarten kan jag tro.
  • Rymdteleskopet Plato sänds upp 2024 för att söka efter exoplaneter kring en miljon stjärnor.

Vilket rymdsondsprogram! ESA har en riktigt bra websida med länkar till alla sina rymdsondsprojekt.

lördag 1 mars 2014

Ett flertal kraftiga solutbrott de senaste veckorna

Solen har varit aktiv de senaste veckorna och haft några riktigt spektakulära utbrott. Kolla bara på bilden och videofilmen nedan. Bilden visar ett utbrott som kom upp i X4.9, vilket är bland det högsta under den här 11-åriga solcykeln. Det är solsonden SOHO som tagit bilden. Det svarta fältet i bilden har inget med utbrottet att göra.


(Bildkälla: NASA)

Videon nedan visar det hela ännu bättre. Kolla in detaljer om solaktiviteten på websidan Rymdväder.



(Källa: Youtube)

Märkligt stenlandskap på Mars

Marsfordonet Curiosity kör just nu i en mycket märklig terräng. På de bilder som Curiosity tagit kan man se en stor mängd mycket skarpa stenformationer. Jag gissar att NASA-teknikerna fick lite panik när dom fick syn på dessa bilder. Curiosity har nämligen problem med sina aluminiumhjul, som fått en hel del skador av vassa stenar. Blotta tanken att köra rätt över de här stenarna kan göra den mest rutinerade tekniker (och forskare) nervös. I bakgrunden på bilden nedan syns berget Mount Sharp. Det är dit Curiosity är på väg. Förmodligen genom att ta en liten omväg.


(Bildkälla: NASA)