(Bildkälla: NASA)
onsdag 26 mars 2014
Fyra små Saturnusmånar i en och samma bild
Rymdsonden Cassini har tagit en fin bild av Saturnusringarna, där man också kan skymta fyra små månar precis utanför ringsystemet (en av dom är innanför den smala F-ringen). Det är, uppifrån och neråt i bilden, Epimetheus, Prometheus, Pandora och Janus. Samtliga månar har en diameter kring 100 kilometer. Klicka på bilden för att förstora den.
Solsystemet växer
NASA rapporterar om fyndet av en ny dvärgplanet långt ut i vårt solsystem. Denna himlakropp, som fått namnet 2012 VP113, kretsar längre ut från solen än någon annan hittills känd himlakropp i vårt solsystem. Som närmast kommer den ca 12 miljarder kilometer från solen, dvs 80 gånger avståndet mellan jorden och solen. Det är t o m långt utanför Kuiperbältet med alla dess små himlakroppar (däribland Pluto). Forskarna tror att det kan finnas hundratals objekt som 2012 VP113 därute i yttre solsystemet.
Man anser det inte omöjligt att där också kan finnas betydligt större himlakroppar, kanske med en massa som är större än jordens! Det skulle i så fall vara en stor, ännu oupptäckt, planet. Flera dvärgplaneter har lite märkliga omloppsbanor kring solen, vilket kan tala för att de påverkas av någon massiv himlakropp. Det har under de senaste årtiondena spekulerats en hel del om eventuella oupptäckta planeter långt ute i solsystemet. Än så länge finns inga bevis för sådana planeter, men kanske kommer man en vacker dag att upptäcka fler än dagens åtta planeter.
En illustration av hur en avlägsen dvärgplanet kan tänkas se ut (Bildkälla: NASA)
Man anser det inte omöjligt att där också kan finnas betydligt större himlakroppar, kanske med en massa som är större än jordens! Det skulle i så fall vara en stor, ännu oupptäckt, planet. Flera dvärgplaneter har lite märkliga omloppsbanor kring solen, vilket kan tala för att de påverkas av någon massiv himlakropp. Det har under de senaste årtiondena spekulerats en hel del om eventuella oupptäckta planeter långt ute i solsystemet. Än så länge finns inga bevis för sådana planeter, men kanske kommer man en vacker dag att upptäcka fler än dagens åtta planeter.
söndag 23 mars 2014
Kartläggning av månens nordpol
NASA:s rymdsond Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO) har kartlagt månens nordpol in i minsta detalj. Bilderna nedan visar nordpolen i en översiktsbild och i tre alltmer detaljerade bilder.Bilden längst ner till höger är med så hög upplösning som 2 meter per pixel! Den stora bilden är en mosaik av ett mycket stort antal bilder. Klicka på bilden för att förstora den.
(Bildkälla: NASA)
onsdag 12 mars 2014
NASA:s budgetförslag för 2015
NASA har presenterat sitt budgetförslag (eller rättare sagt budgetäskande) för verksamhetsåret 2015. Det finns både positiva och negativa nyheter i förslaget.
NASA begär ett anslag på 17.460,6 miljoner dollar, dvs en bra bit över 100 miljarder svenska kronor, för 2015. Det innebär faktiskt en liten sänkning jämfört med vad NASA fått de senaste åren. Även om budgetanslaget fortfarande är mycket stort, så rör det sig om bara 0,5% av den totala amerikanska statsbudgeten. NASA:s andel av statliga budgetmedel har under en längre tid blivit allt mindre. Under rymdkapplöpningen gyllene era i mitten av 1960-talet utgjorde NASA:s budget mer än 4% av den totala statsbudgeten. Omräknat till dagens penningvärde hade NASA över 30 miljarder dollar per år att röra sig med på den tiden. Inte undra på att man sköt upp raketer var och varannan månad under dom åren. På engelskspråkiga Wikipedia finns en intressant tabell som illustrerar den ekonomiska utvecklingen för NASA (se HÄR).
Vad vill då NASA göra med sina dryga 17 miljarder dollar? Hälften av pengarna går till den internationella rymdstationen och "infrastruktur". Det senare handlar om utveckling av raketer, rymdteknologi och allt annat som krävs för att bedriva rymdverksamhet. Området "Planetary Science", som rör utforskningen av planeter, månar, asteroider m.m med hjälp av rymdsonder tar bara knappa 1,3 miljarder dollar i anspråk. Det gör att NASA tvingas föreslå nedläggning av några av de pågående projekten. Två sådana projekt är Marsfordonet Opportunity och månsonden LRO, som båda kan komma att avvecklas redan under det här året. Samtidigt föreslås en fortsatt satsning på det Marsfordon som planeras sändas upp kring år 2020. Bemannade rymdfärder till en asteroid (år 2025) resp till Mars (2030-talet) finns med i planen. Fortsatt utveckling av James Webb-teleskopet samt av kommersiell rymdfart likaså. En intressant post i budgeten är ett anslag som rör planering av en rymdsondsexpedition till Jupitermånen Europa, någon gång under 2020-talet. Spännande!
NASA hoppas få tilläggsanslag för att kunna fortsätta finansiera alla nu pågående projekt. Obamaadministrationen har föreslagit att statsbudgeten tillförs extraanslag på totalt 56 miljarder dollar, varav kanske närmare 900 miljoner dollar skulle kunna tillfalla NASA. Syftet med extraanslagen är att få fart på den amerikanska ekonomin. Frågan är väl om kongressens båda kammare ger bifall till denna stora satsning, som skulle öka det amerikanska budgetunderskottet ytterligare.
Läs mer om NASA:s budgetförslag HÄR. Läs också Planetary Societys kommentar till budgetförslaget HÄR. Det bör betonas att det hela fortfarande bara är ett förslag. Mycket kan komma att hända i den fortsatta budgetprocessen inför 2015. De amerikanska politikerna i senaten och representanthuset har ju inte direkt varit eniga i ekonomiska frågor under senare år.
NASA begär ett anslag på 17.460,6 miljoner dollar, dvs en bra bit över 100 miljarder svenska kronor, för 2015. Det innebär faktiskt en liten sänkning jämfört med vad NASA fått de senaste åren. Även om budgetanslaget fortfarande är mycket stort, så rör det sig om bara 0,5% av den totala amerikanska statsbudgeten. NASA:s andel av statliga budgetmedel har under en längre tid blivit allt mindre. Under rymdkapplöpningen gyllene era i mitten av 1960-talet utgjorde NASA:s budget mer än 4% av den totala statsbudgeten. Omräknat till dagens penningvärde hade NASA över 30 miljarder dollar per år att röra sig med på den tiden. Inte undra på att man sköt upp raketer var och varannan månad under dom åren. På engelskspråkiga Wikipedia finns en intressant tabell som illustrerar den ekonomiska utvecklingen för NASA (se HÄR).
(Bildkälla: NASA)
Vad vill då NASA göra med sina dryga 17 miljarder dollar? Hälften av pengarna går till den internationella rymdstationen och "infrastruktur". Det senare handlar om utveckling av raketer, rymdteknologi och allt annat som krävs för att bedriva rymdverksamhet. Området "Planetary Science", som rör utforskningen av planeter, månar, asteroider m.m med hjälp av rymdsonder tar bara knappa 1,3 miljarder dollar i anspråk. Det gör att NASA tvingas föreslå nedläggning av några av de pågående projekten. Två sådana projekt är Marsfordonet Opportunity och månsonden LRO, som båda kan komma att avvecklas redan under det här året. Samtidigt föreslås en fortsatt satsning på det Marsfordon som planeras sändas upp kring år 2020. Bemannade rymdfärder till en asteroid (år 2025) resp till Mars (2030-talet) finns med i planen. Fortsatt utveckling av James Webb-teleskopet samt av kommersiell rymdfart likaså. En intressant post i budgeten är ett anslag som rör planering av en rymdsondsexpedition till Jupitermånen Europa, någon gång under 2020-talet. Spännande!
NASA hoppas få tilläggsanslag för att kunna fortsätta finansiera alla nu pågående projekt. Obamaadministrationen har föreslagit att statsbudgeten tillförs extraanslag på totalt 56 miljarder dollar, varav kanske närmare 900 miljoner dollar skulle kunna tillfalla NASA. Syftet med extraanslagen är att få fart på den amerikanska ekonomin. Frågan är väl om kongressens båda kammare ger bifall till denna stora satsning, som skulle öka det amerikanska budgetunderskottet ytterligare.
Läs mer om NASA:s budgetförslag HÄR. Läs också Planetary Societys kommentar till budgetförslaget HÄR. Det bör betonas att det hela fortfarande bara är ett förslag. Mycket kan komma att hända i den fortsatta budgetprocessen inför 2015. De amerikanska politikerna i senaten och representanthuset har ju inte direkt varit eniga i ekonomiska frågor under senare år.
tisdag 11 mars 2014
Venus har en regnbåge
Den europeiska rymdmyndigheten ESA:s rymdsond Venus Express har observerat en regnbågsliknande formation i planeten Venus atmosfär. Det är första gången man observerar något som liknar en regnbåge på en annan planet än jorden. Även om det kanske inte ser ut som en regnbåge så är det i alla fall lika färgglatt! Läs mer om nyheten på ESA:s websida HÄR.
(Bildkälla: ESA)
söndag 9 mars 2014
2014 är sannerligen det stora exoplanetåret!
Efter 20 år med upptäckter av exoplaneter lite då och då så blev 2014 året då det lossnade på allvar. I och med NASA:s rapportering för två veckor sedan om upptäckten av 715 nya exoplaneter är vi nu uppe i nästan 1.800 planeter. Bilden nedan illustrerar verkligen det exceptionella exoplanetåret 2014.
Med alltmer avancerade rymdteleskop i pipeline att sändas upp de närmaste åren kommer vi sannolikt att kunna redovisa tiotusentals exoplaneter om några år. Nya fynd kommer att bli rutin och inte bli föremål för särskilt mycket rapportering i rymdmedia, om det inte rör sig om jordliknande planeter. Det är upptäckten av "jordkopior" vi nu vill ha rapporter om.
Vad är då en "jordkopia"? Jo, en jordstor planet som kretsar inom den beboeliga zonen kring en solliknande stjärna och som har en atmosfär med "rätt" innehåll. Planeter med atmosfärer kommer att bli högintressanta studieobjekt när observationstekniken utvecklas och möjliggör mer detaljerade atmosfärstudier. En planet i den beboeliga zonen med en lagom tät atmosfär kan ha förutsättningar att utveckla liv. Undrar just när det första fyndet av en sådan planet sker. Före år 2020? Ja, kanske.
(Bildkälla: NASA)
Med alltmer avancerade rymdteleskop i pipeline att sändas upp de närmaste åren kommer vi sannolikt att kunna redovisa tiotusentals exoplaneter om några år. Nya fynd kommer att bli rutin och inte bli föremål för särskilt mycket rapportering i rymdmedia, om det inte rör sig om jordliknande planeter. Det är upptäckten av "jordkopior" vi nu vill ha rapporter om.
Vad är då en "jordkopia"? Jo, en jordstor planet som kretsar inom den beboeliga zonen kring en solliknande stjärna och som har en atmosfär med "rätt" innehåll. Planeter med atmosfärer kommer att bli högintressanta studieobjekt när observationstekniken utvecklas och möjliggör mer detaljerade atmosfärstudier. En planet i den beboeliga zonen med en lagom tät atmosfär kan ha förutsättningar att utveckla liv. Undrar just när det första fyndet av en sådan planet sker. Före år 2020? Ja, kanske.
Rymdsonden Cassini passerade för hundrade gången förbi Saturnusmånen Titan
Rymdsonden Cassini har snart kretsat kring Saturnus i tio år. Många varv runt planeten och dess månar har det blivit. Sonden gjorde häromdagen sin hundrade flygning förbi månen Titan, den största av Saturnus månar. Den här gången passerades Titan på bara 1.500 kilometers avstånd. Varje passage ger nya kunskaper om denna atmosfärtäta måne. Läs mer om Titan på NASA:s websida.
(Bildkälla: NASA)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)