Kraftigt solutbrott i helgen

I lördags uppvisade solen ännu ett magnifikt utbrott. Det var ett s.k X-klassutbrott, vilket innebär att det handlar om den kraftigaste typen av utbrott. Bilden nedan på den oroliga solytan är tagen av rymdsonden SDO.

(Bildkälla: NASA)

ESA:s kommande Marsfordon ska genomgå tuffa tester

Inom kort kommer ESA att påbörja arbetet med att testa sitt kommande Marsfordon, ExoMars. Det sker i en terräng som skapats för att så gott det går efterlikna den steniga och sandiga Marsterräng som detta fordon så småningom ska köra omkring i. ExoMars, som är ett samarbetsprojekt mellan ESA och den ryska rymdmyndigheten Roscosmos, är ju ett tvåstegsprojekt. År 2016 resp 2018 sänds rymdsonder mot Mars. I uppskjutningen 2018 medföljer ett fordon. Bilden nedan illustrerar hur fordonet kan tänkas komma att se ut. Den verkar inte utseendemässigt skilja sig nämnvärt från tidigare Marsfordon.

Illustration av ExoMars-fordon (Bildkälla: ESA)

Man har nu gjort i ordning en (relativt liten, bara 27x12 meter) testanläggning i Stevenage, England, där fordonet ska genomgå ett antal tuffa tester. Såväl fordonets hjul som dess kameror och andra instrument ska utprovas för att säkerställa hållbarhet och funktionalitet i övrigt. Testerna ska också hjälpa teknikerna att konstruera en slags autopilot för fordonet, så att den kan köra på egen hand på Mars. Testanläggningen är tänkt att användas även efter att fordonet landat på månen. Om problem uppstår ska man med hjälp av anläggningen kunna hitta fiffiga lösningar på problemen.

Närbild på Saturnusmånen Enceladus

Rymdsonden Cassini har lyckats ta ett antal bilder med hög upplösning på den intressanta Saturnusmånen Enceladus yta. Det är ju den här månen som sprutar ut stora mängder vatten (se HÄR). Tidigare har vi sett bilder på månen som ger intryck av att det är en stor vit isboll. De nya bilderna, som sammanfogats till en bild, visar att Enceladus yta i själva verket är synnerligen ojämn.

(Bildkälla: NASA)

Bilden nedan visar månen från lite längre avstånd.

(Bildkälla: NASA)

Fyra små Saturnusmånar i en och samma bild

Rymdsonden Cassini har tagit en fin bild av Saturnusringarna, där man också kan skymta fyra små månar precis utanför ringsystemet (en av dom är innanför den smala F-ringen). Det är, uppifrån och neråt i bilden, Epimetheus, Prometheus, Pandora och Janus. Samtliga månar har en diameter kring 100 kilometer. Klicka på bilden för att förstora den.

(Bildkälla: NASA)

Solsystemet växer

NASA rapporterar om fyndet av en ny dvärgplanet långt ut i vårt solsystem. Denna himlakropp, som fått namnet 2012 VP113, kretsar längre ut från solen än någon annan hittills känd himlakropp i vårt solsystem. Som närmast kommer den ca 12 miljarder kilometer från solen, dvs 80 gånger avståndet mellan jorden och solen. Det är t o m långt utanför Kuiperbältet med alla dess små himlakroppar (däribland Pluto). Forskarna tror att det kan finnas hundratals objekt som 2012 VP113 därute i yttre solsystemet.

En illustration av hur en avlägsen dvärgplanet kan tänkas se ut (Bildkälla: NASA)

Man anser det inte omöjligt att där också kan finnas betydligt större himlakroppar, kanske med en massa som är större än jordens! Det skulle i så fall vara en stor, ännu oupptäckt, planet. Flera dvärgplaneter har lite märkliga omloppsbanor kring solen, vilket kan tala för att de påverkas av någon massiv himlakropp. Det har under de senaste årtiondena spekulerats en hel del om eventuella oupptäckta planeter långt ute i solsystemet. Än så länge finns inga bevis för sådana planeter, men kanske kommer man en vacker dag att upptäcka fler än dagens åtta planeter.

Kartläggning av månens nordpol

NASA:s rymdsond Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO) har kartlagt månens nordpol in i minsta detalj. Bilderna nedan visar nordpolen i en översiktsbild och i tre alltmer detaljerade bilder.Bilden längst ner till höger är med så hög upplösning som 2 meter per pixel! Den stora bilden är en mosaik av ett mycket stort antal bilder. Klicka på bilden för att förstora den.

(Bildkälla: NASA)

NASA:s budgetförslag för 2015

NASA har presenterat sitt budgetförslag (eller rättare sagt budgetäskande) för verksamhetsåret 2015. Det finns både positiva och negativa nyheter i förslaget.

NASA begär ett anslag på 17.460,6 miljoner dollar, dvs en bra bit över 100 miljarder svenska kronor, för 2015. Det innebär faktiskt en liten sänkning jämfört med vad NASA fått de senaste åren. Även om budgetanslaget fortfarande är mycket stort, så rör det sig om bara 0,5% av den totala amerikanska statsbudgeten. NASA:s andel av statliga budgetmedel har under en längre tid blivit allt mindre. Under rymdkapplöpningen gyllene era i mitten av 1960-talet utgjorde NASA:s budget mer än 4% av den totala statsbudgeten. Omräknat till dagens penningvärde hade NASA över 30 miljarder dollar per år att röra sig med på den tiden. Inte undra på att man sköt upp raketer var och varannan månad under dom åren. På engelskspråkiga Wikipedia finns en intressant tabell som illustrerar den ekonomiska utvecklingen för NASA (se HÄR).

(Bildkälla: NASA)

Vad vill då NASA göra med sina dryga 17 miljarder dollar? Hälften av pengarna går till den internationella rymdstationen och "infrastruktur". Det senare handlar om utveckling av raketer, rymdteknologi och allt annat som krävs för att bedriva rymdverksamhet. Området "Planetary Science", som rör utforskningen av planeter, månar, asteroider m.m med hjälp av rymdsonder tar bara knappa 1,3 miljarder dollar i anspråk. Det gör att NASA tvingas föreslå nedläggning av några av de pågående projekten. Två sådana projekt är Marsfordonet Opportunity och månsonden LRO, som båda kan komma att avvecklas redan under det här året. Samtidigt föreslås en fortsatt satsning på det Marsfordon som planeras sändas upp kring år 2020. Bemannade rymdfärder till en asteroid (år 2025) resp till Mars (2030-talet) finns med i planen. Fortsatt utveckling av James Webb-teleskopet samt av kommersiell rymdfart likaså. En intressant post i budgeten är ett anslag som rör planering av en rymdsondsexpedition till Jupitermånen Europa, någon gång under 2020-talet. Spännande!

NASA hoppas få tilläggsanslag för att kunna fortsätta finansiera alla nu pågående projekt. Obamaadministrationen har föreslagit att statsbudgeten tillförs extraanslag på totalt 56 miljarder dollar, varav kanske närmare 900 miljoner dollar skulle kunna tillfalla NASA. Syftet med extraanslagen är att få fart på den amerikanska ekonomin. Frågan är väl om kongressens båda kammare ger bifall till denna stora satsning, som skulle öka det amerikanska budgetunderskottet ytterligare.

Läs mer om NASA:s budgetförslag HÄR. Läs också Planetary Societys kommentar till budgetförslaget HÄR. Det bör betonas att det hela fortfarande bara är ett förslag. Mycket kan komma att hända i den fortsatta budgetprocessen inför 2015. De amerikanska politikerna i senaten och representanthuset har ju inte direkt varit eniga i ekonomiska frågor under senare år.