ARTEMIS andra rymdsond snart i bana runt månen

På söndag den 17 juli går den andra ARTEMIS-sonden in i en mer permanent omloppsbana runt månen. Den första Artemis-sonden gick in i omloppsbana den 27 juni. Det innebär att vi snart har två rymdsonder som samtidigt utforskar månen. Tanken är att de ska kretsa runt månen och utforska månytan, magnetfältet m.m. Två sonder ger för första gången möjlighet att utforska magnetfältet i 3-D. Avancerad mätutrustning på sonderna ger också goda möjligheter att verkligen i detalj utforska månen. De två sonderna har på ett mycket bränslesnålt sätt, i en komplicerad bana, tagit sig till månen efter en två år lång färd.

Läs mer på: http://www.sciencedaily.com/releases/2011/07/110713161826.htm

Är rymdfärjorna intressanta egentligen?

Jag sitter här i solen ute på en ö i Grebbestad skärgård och följer NASA:s rapportering från rymdfärjan Atlantis sista färd. Vad får man då reda på? Jo att besättningen vaknar kl xx.xx till tonerna av Elton John´s "Rocket man", att man tagit en rymdpromenad (till), att man gjort en inspektion av något instrument etc. Hur intressant är detta egentligen? Personligen har jag lite svårt att uppbringa någon större entusiasm för dessa rymdfärjor. I ett tidigare inlägg här i bloggen har jag beskrivit några viktigare uppdrag som Atlantis genomfört, så lite nytta har den ju gjort. Den samlade nyttan kontra kostnaderna kan dock ifrågasättas. Det finns ju så mycket mer intressanta NASA-uppdrag som pågår, t.ex Rymdteleskopet Hubble, rymdsonderna till våra planeter och kring solen m.m. Det är synd att NASA inte har större fokus i sin nyhetsförmedling på det mer vetenskapliga arbetet.

Lite mer om Neptunus

Neptunus fyller ju ett år idag, räknat från "upptäckt" från jorden. Nu kommer det lite spännande nya fakta om Neptunus rotationstid. Erich Karkoschka vid University of Arizona har beräknat rotationstiden till 15 timmar, 57 minuter och 59 sekunder. Vid Voyager 2:s mätning 1989 blev resultatet 16 timmar och 6,5 minuter. Det är intressant när ganska grundläggande data om våra planeter ifrågasätts och forskarna verkar inte heller vara helt eniga om mätmetoder m.m. Det är inte helt enkelt att mäta de fyra stora gasplaneternas rotationstid.

Läs mer på:  http://www.skyandtelescope.com/news/125360768.html

Neptunus fyller år!

Den 23 september 1846 upptäckte den tyske astronomen Johann Gottfried Galle Neptunus, efter att matematikerna Adams och Leverrier hade beräknat positionen för planeten. Just idag, den 12 juli 2011, har den kretsat exakt ett varv runt solen sedan denna upptäckt. Det tar nämligen 164,79 år för planeten att fullborda detta varv. Neptunus har sedan dess utforskats dels från jorden, men framförallt från rymdsonden VOYAGER 2 som flög förbi planeten i augusti 1989. Rymdsonden upptäckte bl a sex nya Neptunusmånar och Neptunus ringsystem. Det har också funnits planer på att skicka upp ännu en rymdsond mot Neptunus, Neptune Orbiter, med planerad uppskjutning år 2016. Frågan är väl om det blir av, eftersom NASA inte har med rymdsonden i sin lista över framtida uppdrag.

Det finns för övrigt en mycket bra artikel om Neptunus på Wikipedia.

Voyager 2 tog ett vackert foto på Neptunus.


(Bildkälla: NASA)

CASSINI har tagit bilder på Saturnusmånar

Det är intressant att se hur tunna Saturnus ringar ser ut att vara på de nya bilder som släppts från rymdsonden CASSINI. Bilderna som togs den 16 maj i år visar tre av Saturnus månar, Mimas, Prometheus och Atlas. Länken nedan visar en av bilderna. Mimas syns tydligt medan Prometheus syns svagt i "nedre" delen av Saturnusringarna. Atlas syns mycket svagt i högra delen av bilden, knappt skönjbar. Alla tre månarna är relativt små.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/photos/imagedetails/index.cfm?imageId=4332

ATLANTIS mest minnesvärda uppdrag

Då var rymdfärjan ATLANTIS uppskjuten för den sista färden. Under rymdfärjans mer än 25-åriga historia finns några mer minnesvärda expeditioner:

- i maj 1989 hade färjan med sig rymdsonden Magellan, som sedan utforskade Venus i fyra års tid 1990-1994.
- i oktober 1989 var det rymdsonden Galileos tur att följa med Atlantis upp i rymden. Sonden fortsatte sedan mot Jupiter och utforskade planeten och dess månar i åtta års tid mellan 1995 och 2003.
- i april 1991 bar den med sig Compton Gamma Ray Observatory, som är en av fyra stora rymdobservatorier i NASA:s Great Observatories program. De övriga är rymdteleskopet Hubble, Chandra X-ray Observatory och rymdteleskopet Spitzer.
- i juni 1995 dockade Atlantis, som första rymdfärja, med den ryska rymdstationen Mir.

Annars har Atlantis mest använts för leveranser av utrustning samt serviceturer till rymdstationen och Hubble-teleskopet samt diverse andra "mindre" uppdrag. Man har väl svårt att känna någon större sorg över nedläggningen av rymdfärjeprogrammet. Ur rent vetenskaplig synvinkel finns det betydligt mer intressanta saker att följa bland NASA:s alla expeditioner.


(Bildkälla: NASA)


Atlantis dockar med Mir (Bildkälla: NASA)

JAMES WEBB-teleskopet igen

Ja, som astronomiintresserad kan man ju inte undgå att bli irriterad över den politiska processen kring ekonomin i USA. Det senaste utspelet att lägga ner fortsatt utveckling av det s.k JAMES WEBB-teleskopet är ju lite av en katastrof för astronomiforskningen. Som alla vet är det gigantiska budgetunderskott i de amerikanska statsfinanserna, men det innebär ju inte att den amerikanska ekonomin därmed är i samma läge som Greklands. Det handlar mer om hur budgeten balanseras mellan intäkter och kostnader och vilka kostnader som prioriteras. New York Times visade ifjol en mycket intressant bild över hur dessa prioriteringar ser ut. Klicka på länken nedan och titta på bilden. Leta sedan i nedre högra hörnet så finns det ett par små rutor som handlar om NASA och utforskningen av rymden (under General Science). När man ser detta så inser man att även om NASA spenderar uppemot 20 miljarder dollar om året så är det bara ca 0,5% av den samlade amerikanska budgeten på 3700 miljarder dollar. Jämför med försvarsanslaget!!

http://www.nytimes.com/interactive/2010/02/01/us/budget.html