Mer om Saturnus oväder

Data avseende de kraftiga oväder som emellanåt härskar på Saturnus och som observerades av rymdsonden Cassini har nu studerats ytterligare. Cassinis observationer har kombinerats med observationer från jorden. Det visar sig att dessa oväder skapas djupt nere i Saturnus atmosfär och att de ger upphov till kraftiga åskväder med omfattande "blixtnedslag". Oväder är vanligt på Saturnus, men blir extra kraftiga en gång per Saturnusår, dvs var 29,5:e år. Cassini mätte upp blixtar som var 10.000 gånger kraftigare än på jorden. Saturnusaxeln lutar något mer än jordaxeln och det ger upphov till tydliga årstider på planeten. Forskare tror att det är effekterna av Saturnus årstider som skapar dessa stormar.

Läs mer på: http://www.skyandtelescope.com/news/125512433.html

MESSENGER studerar Merkurius kratrar

Rymdsonden MESSENGER har nu kretsat några månader kring Merkurius och bl a studerat kratrarna. Jämförelser mellan gamla kratrar och relativt nya kratrar ger ökad kunskap om hur de processer ser ut som modifierar en planets ytskikt.


Kratrars storlek, form och struktur studeras (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://messenger.jhuapl.edu/soc/highlights070711.html

DAWN närmar sig asteroiden Vesta

Rymdsonden DAWN kommer på lördag morgon, ca kl 07.00 svensk tid, att gå in i omloppsbana runt asteroiden Vesta. Det blir första gången en rymdsond kretsar kring en större asteroid. Vesta är den näst största asteroiden i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Den är lite drygt 500 km i diameter. Asteroiden kan, när den är nära jorden, ha en magnitud på 6 och ses med en enkel kikare.

Dawn kommer under det närmaste knappa dygnet att närma sig Vesta och asteroiden drar med sin gravitationskraft sedan in sonden i omloppsbanan på ett avstånd av endast ca 16.000 kilometer från Vesta. NASA rapporterar att allt går planenligt så här långt. Det svåra med operationen är att det endast finns uppskattningar av Vesta´s massa och gravitation. Det innebär sannolikt att vissa mindre justeringar behöver göras för att rymdsonden ska komma rätt i omloppsbana. Rymdsonden kommer att studera Vesta under ett års tid och därefter fortsätta mot dvärgplaneten Ceres. Syftet är bl a att få ökad kunskap om solsystemets utveckling.


Bild av Vesta som Dawn tog 9 juli (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/dawn/news/dawn20110714.html

ARTEMIS andra rymdsond snart i bana runt månen

På söndag den 17 juli går den andra ARTEMIS-sonden in i en mer permanent omloppsbana runt månen. Den första Artemis-sonden gick in i omloppsbana den 27 juni. Det innebär att vi snart har två rymdsonder som samtidigt utforskar månen. Tanken är att de ska kretsa runt månen och utforska månytan, magnetfältet m.m. Två sonder ger för första gången möjlighet att utforska magnetfältet i 3-D. Avancerad mätutrustning på sonderna ger också goda möjligheter att verkligen i detalj utforska månen. De två sonderna har på ett mycket bränslesnålt sätt, i en komplicerad bana, tagit sig till månen efter en två år lång färd.

Läs mer på: http://www.sciencedaily.com/releases/2011/07/110713161826.htm

Är rymdfärjorna intressanta egentligen?

Jag sitter här i solen ute på en ö i Grebbestad skärgård och följer NASA:s rapportering från rymdfärjan Atlantis sista färd. Vad får man då reda på? Jo att besättningen vaknar kl xx.xx till tonerna av Elton John´s "Rocket man", att man tagit en rymdpromenad (till), att man gjort en inspektion av något instrument etc. Hur intressant är detta egentligen? Personligen har jag lite svårt att uppbringa någon större entusiasm för dessa rymdfärjor. I ett tidigare inlägg här i bloggen har jag beskrivit några viktigare uppdrag som Atlantis genomfört, så lite nytta har den ju gjort. Den samlade nyttan kontra kostnaderna kan dock ifrågasättas. Det finns ju så mycket mer intressanta NASA-uppdrag som pågår, t.ex Rymdteleskopet Hubble, rymdsonderna till våra planeter och kring solen m.m. Det är synd att NASA inte har större fokus i sin nyhetsförmedling på det mer vetenskapliga arbetet.

Lite mer om Neptunus

Neptunus fyller ju ett år idag, räknat från "upptäckt" från jorden. Nu kommer det lite spännande nya fakta om Neptunus rotationstid. Erich Karkoschka vid University of Arizona har beräknat rotationstiden till 15 timmar, 57 minuter och 59 sekunder. Vid Voyager 2:s mätning 1989 blev resultatet 16 timmar och 6,5 minuter. Det är intressant när ganska grundläggande data om våra planeter ifrågasätts och forskarna verkar inte heller vara helt eniga om mätmetoder m.m. Det är inte helt enkelt att mäta de fyra stora gasplaneternas rotationstid.

Läs mer på:  http://www.skyandtelescope.com/news/125360768.html

Neptunus fyller år!

Den 23 september 1846 upptäckte den tyske astronomen Johann Gottfried Galle Neptunus, efter att matematikerna Adams och Leverrier hade beräknat positionen för planeten. Just idag, den 12 juli 2011, har den kretsat exakt ett varv runt solen sedan denna upptäckt. Det tar nämligen 164,79 år för planeten att fullborda detta varv. Neptunus har sedan dess utforskats dels från jorden, men framförallt från rymdsonden VOYAGER 2 som flög förbi planeten i augusti 1989. Rymdsonden upptäckte bl a sex nya Neptunusmånar och Neptunus ringsystem. Det har också funnits planer på att skicka upp ännu en rymdsond mot Neptunus, Neptune Orbiter, med planerad uppskjutning år 2016. Frågan är väl om det blir av, eftersom NASA inte har med rymdsonden i sin lista över framtida uppdrag.

Det finns för övrigt en mycket bra artikel om Neptunus på Wikipedia.

Voyager 2 tog ett vackert foto på Neptunus.


(Bildkälla: NASA)