NASA:s planer för de närmaste åren

Jag har fortsatt att studera NASA:s budgetförslag för 2012. Detta mycket digra budgetdokument, som omfattar 778 sidor med enorm detaljrikedom, ger en hel del information om NASA:s planer. Jag försöker här sammanfatta det viktigaste som berör rymdsonder och utforskning av solsystemet. Budgetförslaget, som fortfarande bara är ett förslag och inte fastställt, innehåller en femårsplan med följande föreslagna kostnadsnivåer för några större forskningsprogram (totalsiffror för perioden 2012-2016, i miljarder dollar): 

• Planetforskning, allmänt    1,1
• Månforskning och –sonder    0,3
• Discovery-programmet    1,2
• New Frontiers-programmet    1,3
• Utforskning av Mars    2,0
• Yttre planeterna    0,5
• Teknologi, allmänt    0,5
• James Webb-teleskopet    1,9
• Solforskning och –sonder    3,2

Sammantaget alltså 12 miljarder dollar för de närmaste fem åren. Utöver det tillkommer några miljarder dollar för diverse ”programgemensamma kostnader”. Exakt vad detta är kan jag inte utröna. NASA:s budgetförslag är inte helt enkelt att tränga in i!

Månforskningsprogrammet innehåller en rymdsond som är aktiv just nu, Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO) och en som är under utveckling, Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer (LADEE). Dessutom planeras några mindre rymdsondsprojekt.

 

Discovery-programmet är lite enklare, och därmed billigare, rymdsonder som ska utforska planeter, månar, asteroider och kometer. Två rymdsonder är aktiva just nu, Messenger som utforskar Merkurius och Dawn som utforskar asteroiden Vesta och så småningom dvärgplaneten Ceres. Det innehåller dessutom bl a GRAIL-projektet som syftar till att framförallt utforska månens inre, dess yta och gravitation. En rymdsond, Stardust NExT, avslutade sitt uppdrag i mars 2011 och har bl a utforskat asteroider och kometer.

 

New Frontiers-programmet har en aktiv rymdsond, New Horizons som är på väg mot Pluto och dess måne Charon, dit den når 2015. Programmet innehåller också rymdsonden Juno, som ska sändas mot Jupiter och anlända dit 2016.

 

Utforskningen av Mars är ett prioriterat område för NASA. Just nu finns två aktiva rymdsonder inom programmet, Odyssey och Mars Reconnaissance Orbiter samt två Mars-fordon, Spirit och Opportunity. Två större uppdrag planeras dessutom, Mars Science Laboratory (MSL) och Mars Atmosphere and Volatile Evolution (MAVEN).

 

Programmet avseende yttre planeter har endast en aktiv rymdsond, Cassini. Förplanering pågår avseende ytterligare projekt.

 

James Webb-teleskopet är, som tidigare beskrivits här i bloggen, ett projekt med en osäker framtid. Starka påtryckningar finns dock från stora delar av forskarsamfundet om att projektet ska fullföljas. Det gäller dock att hitta de totalt ca 3 miljarder dollar som behövs för att fullfölja projektet och få upp detta rymdteleskop i rymden.

 

Solforskningen innehåller en mängd olika delprojekt. Flera aktiva projekt finns inom programmet (bl a SDO, SOHO och STEREO) och ett flertal ytterligare projekt planeras.

 

Hoppas det mesta av det här blir av och att besparingarna i den amerikanska statsbudgeten inte drabbar NASA:s verksamhet alltför hårt. Det avgörs sannolikt inom den närmaste månaden.

DAWN tar nya bilder av asteroiden Vesta

Rymdsonden DAWN som på söndag morgon gick in i omloppsbana runt asteroiden Vesta har nu tagit lite nya bilder av den stora asteroiden. Bilderna visar en bergig och kraterfylld himlakropp som kanske visar hur planetytorna för solsystemets inre planeter såg ut i solsystemets barndom för ca 4 miljarder år sedan. Asteroiden har träffats av andra himlakroppar och fragment har lösgjorts som bildat en mängd mindre meteoriter som förmodligen träffat jorden. Asteroider är fortfarande ganska outforskade himlakroppar i vårt solsystem. Första gången ett par asteroider utforskades mer i detalj var när rymdsonden Galileo, på sin väg mot Jupiter, 1991 passerade förbi den lilla asteroiden 951 Gaspra. Två år senare passerade Galileo asteroiden 243 Ida och fann bl a att den hade en liten måne som man döpte till Dactyl (Se: http://sv.wikipedia.org/wiki/Galileo_(rymdsond)). Sedan dess har inte så värst mycket nya observationer gjorts.

Rymdsonden Dawn kommer sannolikt att ge en stor mängd ny kunskap om asteroiderna och deras utveckling. Man kommer bl a att söka efter eventuella månar runt Vesta. Sådana månar kan vara mycket små. Månen Dactyl som nämns ovan är en stenklump med en diameter på lite drygt en kilometer. Efter besöket hos Vesta är planen att rymdsonden ska fortsätta mot dvärgplaneten Ceres. Många av de större himlakropparna mellan Mars och Jupiter är intressanta att studera eftersom de i flera fall kan ha varit protoplaneter som av olika skäl inte blev "fullvärdiga" planeter. Konkurrensen kan sägas ha varit hård om vilka himlakroppar som hade förutsättning att bli lite större. Studierna av Vesta och Ceres kan komma att ge mycket ny kunskap om solsystemets tidiga utveckling.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/dawn/news/dawn20110718.html

Läs också: http://www.popast.nu/2011/07/asteroiden-vesta-forsta-skarpa-bilden.html

Nu kommer ryssarna!

Ryssland har sänt upp ett stort och kraftfullt radioteleskop i rymden. Spekt-R som rymdsonden heter ska främst studera supermassiva svarta hål, stjärnor som kollapsar samt försöka bringa lite mer klarhet i den mörka energins mysterium. Radioteleskopet har en antenn på hela 10 meter i diameter. Det finns också planer från rysk sida på att skicka upp en rymdsond till Mars redan i november i år. Spännande nyheter minsann!


(Bildkälla: NPO Lavochkin)

Läs mer på: http://spaceflightnow.com/news/n1107/18spektr/index.html

CASSINI:s senaste bilder av Saturnusmånen Titan

Rymdsonden CASSINI har tagit bilder av Saturnus stora måne Titan. Bilderna visar en måne med mycket tät atmosfär. Månytan syns inte alls. På bilden syns ett mörkare parti i det norra polarområdet. Det ska bli intressant att följa den fortsatta utforskningen av Titan, som är solsystemets näst största måne (efter Jupitermånen Ganymedes). Den har en diameter på lite drygt 5.000 kilometer. Månen upptäcktes faktiskt så tidigt som år 1655 av den nederländske vetenskapsmannen Christiaan Huygens, som gett namn till Cassini-sonden. Den heter ju egentligen Cassini-Huygens, där Huygens är en minisond som skickades ner mot Titans yta i slutet av 2004.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/photos/imagedetails/index.cfm?imageId=4334

NASA:s budgetförslag för 2012 - totalt 122 miljarder kronor

NASA har begärt 18,7 miljarder dollar (ca 122 miljarder kronor med dagens dollarkurs) i anslag för budgetåret 2012. Budgetförhandlingarna i den amerikanska kongressen pågår fortfarande och det kommer sannolikt att bli en del justeringar i den budget som så småningom fastställs. Det kan dock vara intressant att försöka bringa lite klarhet i hur man vill använda pengarna och vilka projekt man vill satsa på. Även som ekonom blir man lätt frustrerad när man studerar det mycket omfattande budgetdokumentet. NASA:s budgetförslag är på hela 778 sidor! Det finns lyckligtvis några sammanfattande dokument. Det är ändå inte helt lätt att se hur man fördelat pengarna, eftersom olika projekt går in i varandra och budgetprinciperna tycks vara lite diffusa. Jag försöker här i alla fall göra en sammanfattning av det hela.

Grovt sett fördelas de 18,7 miljarderna på följande områden:

• ”Science” 5,0 miljarder
• ”Exploration systems” 3,9 miljarder
• ”Space operations” 4,3 miljarder
• ”Space Technology” 1,0 miljard
• ”Cross-Agency Support” 3,2 miljarder
• Övrigt 1,3 miljarder

Under rubriken ”Science” ingår flera av rymdsondsprojekten. Mars forskningslaboratorium beräknas sändas upp i början av 2012 och anlända till Mars i augusti 2012. Juno-projektet, där en rymdsond skickas till Jupiter kommer förhoppningsvis upp redan nästa månad och anländer till Jupiter 2016. Fortsatta studier av månen sker också i och med att sonden GRAIL skickas upp för att bl a studera månens struktur och gravitation. Messenger-sonden fortsätter studera Merkurius. Utöver det kommer fortsatta satsningar att ske för att utforska asteroider m.m. Ett led i detta arbete är rymdsonden Dawn som just nu studerar asteroiden Vesta. Inom budgetområdet ”Science” finns också James Webb-teleskopet som beräknas kosta 375 miljoner dollar per år fram till år 2020. Teleskopets framtid är högst osäker och en nedläggning av hela projektet kan komma att ske. Solforskningen, inklusive solsonderna, föreslås få kosta lite drygt 600 miljoner under 2012.

Under flera av budgetrubrikerna ingår finansiering av utveckling av rymdteknologi i olika projekt. Under budgetrubriken ”Exploration systems” ingår sammantaget mer än 3 miljarder för satsningar på utveckling inför framtida bemannade rymdfärder. Även satsningarna på kommersiell rymdfart är stora (850 miljoner).

Den stora posten inom ”Space operations” är satsningarna på den internationella rymdstationen. Den beräknas kosta drygt 2,8 miljarder 2012 och ytterligare åtskilliga hundra miljoner dollar i diverse tekniska utvecklingskostnader. Rymdfärjorna avvecklas som bekant, men beräknas ändå kosta 665 miljoner år 2012.

”Cross Agency Support” avser olika typer av gemensamma kostnader för NASA:s samlade verksamhet, bl a NASA:s anläggningar. Flera områden ovan samfinansieras dessutom av den europeiska rymdorganisationen ESA.

En kommentar till budgetförslaget är att det verkar vara mycket fokus på satsningar för att möjliggöra framtida bemannade rymdfärder. Det är utan tvekan intressant, men frågan är väl om det ska få ta död på t.ex James Webb-projektet, som ju faktiskt ”bara” kostar en bråkdel av vad t.ex rymdstationen kostar.

Jag ska studera budgetdokumentet lite mer detaljerat och återkomma med fakta om vad olika rymdsondsprojekt beräknas kosta.

För en översikt av budgetförslaget, se: http://www.nasa.gov/pdf/516674main_NASAFY12_Budget_Estimates-Overview-508.pdf

DAWN i omloppsbana runt asteroiden Vesta!

NASA rapporterar att rymdsonden DAWN nu gått in i omloppsbana runt asteroiden Vesta. Detta är första gången som en rymdsond kretsar runt en större asteroid. Utforskningen av asteroider är ett led i planeringen av framtida bemannade rymdfärder till en eller flera asteroider. NASA planerar att genomföra sådana rymdfärder omkring år 2025.

Dawn har färdats i nästan fyra år, via en komplicerad bana, till Vesta.


Bilden visar Dawns bana till Vesta (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/dawn/news/dawn20110716.html

Fortsatt osäkert för JAMES WEBB-teleskopet

Hårda budgetförhandlingar pågår i den amerikanska kongressen. För att minska det stora budgetunderskottet kommer sannolikt besparingar att göras inom ett flertal olika områden, bl a inom NASA:s ansvarsområde. Förslag har lagts i en av kongressens kommittér om att skrota James Webb-teleskopet, som var planerat att ersätta Hubble-teleskopet. Hittills har 3,5 miljarder dollar spenderats i projektet. Enligt de senaste bedömningarna krävs ytterligare minst 3 miljarder dollar innan teleskopet är klart att sändas upp i rymden. Enligt president Obamas senaste budgetförslag anslogs 375 miljoner dollar per år till teleskopprojektet. Om inga ytterligare besparingar görs innebär det att James Webb-teleskopet kommer upp tidigast år 2020. Risken är väl också uppenbar att ytterligare kostnadsökningar uppstår under den långa projekttiden.

6,5 miljarder dollar i totalkostnad är oerhört stora pengar. Det bör dock påpekas att Hubble-teleskopet hittills kostat ca 10 miljarder dollar. Det intressanta med James Webb-teleskopet är att den, med sin 6,5-metersspegel,  skulle kunna se ända till universums barndom och strax efter Big Bang. Galaxerna på mer än 13 miljarder ljusårs avstånd blir möjliga att studera mer detaljerat med detta avancerade rymdteleskop, vilket skulle ge ökade kunskaper om hur galaxer och stjärnor bildas. Även solsystemet med dess planeter, månar, asteroider m.m kan studeras med en helt annan skärpa. Som sagt: Det vore ju synd om det hela inte blev av.


Illustration av James webb-teleskopets konstruktion (Bildkälla: NASA)

Lär mer på: http://spaceflightnow.com/news/n1107/14jwst/index.html