Rymdsonden NEW HORIZONS mer än halvvägs till Pluto

En del rymdsonder lever ett ganska anonymt liv som kan vara i åratal. En sådan sond är NEW HORIZONS. Den har varit på väg i 5 och ett halvt år mot dvärgplaneten Pluto och är nu långt mer än halvvägs på sin resa. Uranus omloppsbana runt solen har passerats och härnäst kommer Neptunus omloppsbana. Dom här planeterna är ju inte direkt  "nästgårds"! Det är ca 10 astronomiska enheter mellan dom, eller 1.500.000.000 kilometer! Väl där så är det faktiskt inte speciellt långt till Pluto. Denna himlakropp, som år 2006 degraderades till dvärgplanet, är ibland närmare solen är vad Neptunus är. Pluto har en kraftigt elliptisk omloppsbana runt solen. NASA har självklart sett till att New Horizons inte behöver färdas längre än nödvändigt, så kommer den bara till Neptunus omloppsbana så är den snart framme.

Det är väldigt sällan det kommer några nyheter om eventuella fynd som denna rymdsond gjort. Samtidigt kan man ju gissa att den inte bara nöjesåker genom rymden. Det görs sannolikt mängder av vetenskapliga studier av olika aspekter i solsystemet. Det är lite synd att NASA inte rapporterar mer från dessa observationer. Det dröjer ju ända till juli 2015 innan den kommer riktigt nära Pluto. Förutom Pluto ska rymdsonden också utforska månen Charon, som väl egentligen skulle kunna karakteriseras som en dvärgplanet den också. Efter studierna av Pluto och Charon fortsätter New Horizons mot Kuiperbältets asteroider. Man tror att det i detta stora asteroidbälte finns 10.000-tals himlakroppar, varav en del kan vara stora som en del av våra planeter och större planetmånar.

Fast det kan ju också vara så att rymdsonden går på lite sparlåga just nu. När man studerar tekniksidorna som beskriver New Horizons färd mot Pluto och läser att den bara kommer att sända data med hastigheten 300 bps så inser man att några stora mängder med högupplösta bilder inte kan vara aktuellt att skicka. Det tar 12 timmar att "ladda ner" en enda bild till jorden! Det lär bli en hel del bildkomprimering för att få ner bilderna något sånär snabbt. Hur som helst blir det spännande att få veta vad som finns där ute i de yttre delarna av vårt solsystem.


New Horizons färd mot Pluto (Bildkälla: NASA)

Det japanska rymdprogrammet

Japan är en mycket intressant aktör vad gäller rymdsonder och utforskningen av vårt solsystem. Landet har en lång historia av lyckade (och en hel del misslyckade) rymdsondsprojekt. Den japanska rymdmyndigheten JAXA (Japan Aerospace Exploration Agency) har fortsatt höga ambitioner inom området, trots de motgångar man haft genom årens lopp. Här kommer en översikt om det japanska rymdprogrammet hittills samt planerna för framtiden. Jag ska så småningom försöka placera in de japanska rymdsonderna i min solsystemskarta.

 

Historik och pågående projekt

Japan var tidigt med i utvecklingen av rymdsonder och satelliter. Redan 1970 sändes den första satelliten upp i omloppsbana runt jorden. Färden blev dock kort. Redan efter ett dygn, och endast några varv runt jorden, tappade man kontakten med satelliten. Under årens lopp har det varit en hel del misslyckanden i de japanska rymdsatsningarna. Det finns dock några exempel på helt eller delvis lyckade projekt:

 

• Mellan 1981 och 1991 studerade rymdsonden Hinotori (Astro-A) solen.
• Rymdsonderna Sakigake (åren 1985-1999) och Suisei (Planet-A) (åren 1985-1992) studerade bl a solvinden och Halleys komet.
• Rymdsonden Nozomi (Planet-B) var Japans första sond till Mars. Sonden skulle bl a studera Mars övre atmosfär. Sonden sände stora mängder data mellan åren 1998 och 2003, då man förlorade kontakten med den. Rymdsonden misslyckades med att gå in i den planerade omloppsbanan runt Mars.
• Rymdsonden Hayabusa som är det mest framgångsrika projektet hittills. Sonden utforskade den lilla asteroiden Itokawa, som är några hundra meter i diameter, och landade på den i november 2005. Sonden återvände välbehållen till jorden i juni 2010, med markprover från asteroiden.
• Rymdsonden Kaguya (Selene) kretsade runt månen mellan 2007 och 2009 och studerade bl a månens yta och dess geologiska utveckling. Sonden kraschades på månen i juni 2009.
• Solsonden Yohkoh (Solar-A) studerade bl a solaktiviteten och solens korona mellan åren 1991 och 2004.
• Åren 2007-2009 kopplades några japanska forskningsmoduler, med samlingsnamnet Kibo, ihop med ISS.

Rymdsonden Hayabusa (Bildkälla: JAXA)

 

Förutom ovanstående avslutade projekt pågår några intressanta rymdsondsprojekt som rör utforskningen av solsystemet:

  

• Rymdsonden Akatsuki (Planet-C) sändes upp i maj 2010 för att utforska Venus. Sonden skulle bl a studera planetens atmosfär och planetytan under de tjocka molnlagren. JAXA misslyckades dock att lägga sonden i omloppsbana runt Venus. Den hamnade istället i omloppsbana runt solen. JAXA kommer om 6 år att göra ett nytt försök att få sonden på rätt spår.
• Rymdsonden Hinode (Solar-B) sändes upp i september 2006 för att bl a studera solens magnetfält, solaktiviteten och hur solens energi överförs till koronan. Tillsammans med de observationer som görs av rymdsonden SDO (Solar Dynamics Observatory) har mycket detaljerade bilder av solaktiviteten erhållits.

Rymdsonden Hinode (Bildkälla: JAXA)

 

Det finns också några rymdsonder som kretsar runt jorden och bl a studerar magnetosfären samt några sonder som studerar olika galaxer, svarta hål, stjärnbildning m.m.

 

Planer för framtiden

Det mest intressanta projektet framöver är ett omfattande samarbetsprojekt mellan den europeiska rymdmyndigheten ESA och Japan. Det är det s.k BepiColombo-projektet, även kallat MPO (Mercury Planetary Orbiter). Det handlar om en utförlig utforskning av planeten Merkurius med hjälp av två sonder som tillsammans ska studera planetens magnetosfär, magnetfält, planetens struktur och yta. Uppskjutningen av rymdsonderna är planerad att ske i juli 2014 och de anländer till Merkurius år 2020.

 

Illustration av rymdsonden BepiColombo (Bildkälla: ESA)

 

Eventuellt kommer också en uppföljare till den framgångsrika rymdsonden Hayabusa, nämligen Hayabusa 2. Planering pågår för en ytterligare rymdsond till en asteroid. Denna gång handlar det om asteroiden med det kryptiska namnet 162173 1999 JU3. Det är också en liten asteroid relativt nära jorden och med en diameter på endast 1 kilometer. Det verkar just nu vara lite problem med finansieringen av projektet, så det återstår att se om det blir av. I övrigt anges inga ytterligare rymdsondsplaner, som primärt berör utforskning av solsystemet, på JAXA:s websida.  

 

Läs mer på: http://www.jaxa.jp/projects/index_e.html

 

Läs också: http://solarsystem.nasa.gov/missions/profile.cfm?Sort=Nation&Nation=Japan

Rymdsonden DAWN börjar nu göra mer detaljerade observationer

NASA meddelar att rymdsonden DAWN nu gått in i s.k "survey orbit", vilket innebär att den studerar asteroiden Vesta med en betydligt större detaljeringsgrad. Rymdsondens omloppsbana är ca 2.700 kilometer över asteroidytan. Observationerna sker i våglängderna för synligt ljus och i infrarött. Tanken är att olika instrument på rymdsonden ska skapa en slags geologisk karta över Vesta. I sin bana runt asteroiden kartläggs också asteroidens gravitation.

I denna fas kommer Dawn att kretsa runt Vesta i ca 20 dagar och då hinna med sju varv runt asteroiden. Därefter kommer den att sänka sig ännu närmare ytan och under en månads tid detaljstudera ytan.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på:  http://www.jpl.nasa.gov/news/news.cfm?release=2011-250&rn=news.xml&rst=3101

LRO studerar Apollos landningsplatser på månen

Bloggen Tyngdlöst skriver idag om hur LRO (Lunar Reconnaissance Orbiter) nästa vecka flyger lite närmare månytan och letar efter spåren av Apolloexpeditionerna. På ett avstånd av endast 20 kilometer från månytan fotograferas de tidigare landningsplatserna och spåren efter astronauterna. På bloggen finns också bilder från en tidigare passage där man kan se de stigar som astronauterna skapade vid sina promenader på månen. Visst är det ett fascinerande landskap som inte förändras nämnvärt på flera årtionden.

Även webtidskriften Universe Today skriver om det hela. Rymdsonden LRO har en avancerad kamera som kan ta detaljerade foton av månytan. LRO har redan tagit hundratusentals foton och sammantaget fotograferat hela månen mer än 20 gånger.






Bilder som LRO tidigare har tagit av landningsplatserna (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://andersrymdblogg.wordpress.com/

Läs också: http://www.universetoday.com/88089/lro-to-move-in-for-closer-look-at-the-apollo-landing-sites/#more-88089

Bild som visar var rymdsonderna är den 10 augusti

Var är rymdsonderna just nu? Jag har tagit hjälp av planetarieprogrammet Stellarium (som är ett eminent gratisprogram!) för att ta reda på var planeter, några dvärgplaneter och asteroider är i sin omloppsbana runt solen. Jag har sedan markerat ungefärlig position för resp rymdsond. En bild som visar rymdsonderna i de yttre delarna av solsystemet kommer också inom kort.

Jag tänkte ta fram denna bild kring månadsskiftet varje månad. Ytterligare rymdsonder tillkommer också allteftersom. Jag ska se om jag kan piffa upp det hela lite också. Synpunkter, kommentarer och påpekanden om eventuella felaktiga uppgifter m.m emottages gärna.

OBS Klicka på bilden så blir den lite större!

Bilden visar den inre delen av solsystemet den 10 augusti 2011 kl 12.00.

SpaceX vill till Mars!

Jag skrev igår om några stora amerikanska företags planer vad gäller rymdfart. I en webartikel idag i Universe Today beskrivs de planer som det amerikanska företaget SpaceX har vad gäller bemannade rymdfärder till Mars. Kanske blir det av redan på 2020-talet?


Rymdsonden Dragon (Bildkälla: SpaceX)

Läs mer på: http://www.universetoday.com/88060/spacex-mars-is-our-future/

Svenskt samarbete med NASA i utveckling av små rymdsonder

NASA meddelar att man inleder ett samarbete med den Svenska Rymdstyrelsen vad gäller utveckling av kraftfulla, men ändå billiga, satelliter/rymdsonder för avancerade rymduppdrag. Man kan se en tydlig trend mot lite mindre rymdsonder som ändå utför samma sak som de stora rymdsonderna har gjort.

Det är kul att den svenska rymdstyrelsen och rymdindustrin verkar vara i frontlinjen vad gäller teknisk utveckling!

Läs mer på: http://www.nasa.gov/centers/ames/news/releases/2011/11-61AR.html