onsdag 17 augusti 2011

NASA planerar en "touch and go" till en farlig asteroid

Webtidskriften Spacedaily rapporterar idag att NASA kommer att ha fortsatt fokus på utforskningen av asteroider. En uppskjutning av en rymdsond till asteroiden 1999 RQ36 planeras ske i september 2016. Det ska ske med hjälp av en lite speciell rymdsond med det kryptiska namnet OSIRIS-REx. Det speciella är att sonden ska komma i närkontakt med asteroiden genom att sträcka ut robotarmar och greppa tag i lite materia från asteroidens yta.  Det kommer inte att ske någon landning på asteroiden.

Asteroider kan ge kunskap om livets uppkomst. Kanske kan man finna livets byggstenar på en till synes kal himlakropp ute i asteroidbältet. Förutom att studera förhållandena på själva asteroiden ska också rymdsonden mäta den s.k Yarkovsky-effekten. Det handlar om solen som tycks putta på en asteroid när denna tar emot solljus och sedan utsänder solenergin som värme. Små asteroiders omloppsbana kan därmed förändras något. Detta blir första gången som Yarkovsky-effekten mäts mer exakt. Syftet är att få ökad kunskap om asteroiders omloppsbanor i närheten av jorden.

Asteroiden 1999 RQ36, som upptäcktes så sent som år 1999, är ca 560 meter i diameter. Det finns forskare som anser att denna asteroid är en av de mest farliga "nära-jorden-objekt" som faktiskt kan ha en hyggligt god chans att krocka med jorden. En chans på 1800 att den krockar med oss under detta sekel påstås det i artikeln! En sannolikhet som inte är att förakta minsann!

Rymdsonden OSIRIS-REx, som står för Origins Spectral Interpretation Resource Identification Security Regolith Explorer (Vem hittade på detta namnet?) är en del i NASA:s New Frontiers-program. I det programmet ingår också rymdsonderna New Horizons och Juno, som jag ju har skrivit en hel del om i denna blogg.


conceptual image of OSIRIS-REx
(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/NASA_Plans_to_Visit_a_Near_Earth_Asteroid_999.html

Läs också: http://www.nasa.gov/topics/solarsystem/features/osiris-rex.html

tisdag 16 augusti 2011

Pilformat moln på Saturnusmånen Titan

NASA har publicerat en bild som rymdsonden CASSINI tagit som visar ett lustigt pilformat moln på Saturnusmånen Titan. Omfattande "planetariska vågor" skapar vidsträckta moln som ibland ger ifrån sig stora mängder regn som uppstår ur metangasen i månens atmosfär. Titan är på många sätt lik jorden. Hela månen har vädersystem som påminner om de vi har längs ekvatorn. Månen har en tjock kväverik atmosfär. På ytan finns vatten i frusen form. Forskarna tror att jorden i ett tidigt skede också hade en atmosfär som bestod av metan och endast mindre mängder syre. Metanet gjorde att jorden upplevde en slags växthuseffekt som var viktig i detta skede då solen inte värmde som idag. Detta förhindrade att jorden blev en frusen värld såsom flertalet andra planeter och månar. Studier av Titan ger därigenom kunskaper om hur det kan ha sett ut i jordens barndom.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.sciencedaily.com/releases/2011/08/110815194403.htm

måndag 15 augusti 2011

Rymdsonden NEW HORIZONS i nyhetsflödet

Det är lite lustigt ibland. Jag skrev igår om rymdsonden NEW HORIZONS och dess lite anomyma tillvaro och så dyker det upp två artiklar som berör både sonden och det som sonden ska utforska. National Geographics skriver om tre nyupptäckta dvärgplaneter i Kuiperbältet. Det är precis dit som New Horizons ska! Nu är ju Kuiperbältet ett mycket stort och vidsträckt område, så det är ju inte säkert rymdsonden observerar just dessa dvärgplaneter. Mycket talar dock för att den hittar ett antal andra spännande himlakroppar därute i de yttre delarna av vårt solsystem.

Dessutom har en av de ansvariga forskarna i New Horizons-projektet, Alan Stern, uttalat sig i Dailycamera  med stora förhoppningar om att rymdsonden ska hitta nya månar runt Pluto. Häromveckan hittades Plutos fjärde måne och det är troligt att det finns fler månar runt den lilla dvärgplaneten. Fascinerande!

Läs mer på: http://news.nationalgeographic.com/news/2011/08/110811-three-new-dwarf-planets-pluto-kuiper-belt-space-science/

Läs också: http://www.dailycamera.com/science-environment/ci_18676246?IADID=Search-www.dailycamera.com-www.dailycamera.com

Bilden på en dramatisk Saturnusmåne

Den ser lite mystisk ut, Saturnusmånen Helene, på denna bild som rymdsonden CASSINI tagit. Bilden av den lilla månen (ca 33 kilometer i diameter) är tagen på 11.000 kilometers avstånd vid rymdsondens förbiflygning den 18 juni.

Månen ser ut som en lerklump! Ovanligt lite kratrar för att vara en liten måne i solsystemet.

Helene
(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/photos/imagedetails/index.cfm?imageId=4340

Uppskjutning av kinesiskt rymdlab redan i augusti?

Den amerikanska tidningen USA Today skrev igår om det kinesiska rymdlaboratoriet Tiangong-1. Enligt uppgifter från tidningens kinesiska källor ska det vara aktuellt med en uppskjutning av labbet redan innan augusti månads utgång. Som jag skrev i ett tidigare inlägg (om den kinesiska rymdsatsningen) har även webtidskriften Spacedaily uttalat att en uppskjutning kommer att ske under hösten.

Enligt USA Today blir det en obemannad uppskjutning. Rymdstationen ska dock besökas av kinesiska astronauter (eller taikonauter som de kallas i Kina) inom de närmaste åren. Enligt uppgift handlar det till stor del om att träna på dockningar med rymdstationen inför framtida längre rymdfärder. Rymdlabbet planeras också att följas av Tiangong-2 och Tiangong-3 före år 2020, då en större rymdstation sänds upp. Med "större" menas en 60 tons rymdstation, vilket kan jämföras med den internationella rymdstationen ISS som är på över 400 ton.

Den kinesiska rymdmyndigheten har inte bekräftat uppgifterna, så det återstår att se om det blir någon uppskjutning.

Läs mer på: http://www.usatoday.com/tech/science/columnist/vergano/2011-08-14-china-space-lab_n.htm?loc=interstitialskip

söndag 14 augusti 2011

Rymdsonden NEW HORIZONS mer än halvvägs till Pluto

En del rymdsonder lever ett ganska anonymt liv som kan vara i åratal. En sådan sond är NEW HORIZONS. Den har varit på väg i 5 och ett halvt år mot dvärgplaneten Pluto och är nu långt mer än halvvägs på sin resa. Uranus omloppsbana runt solen har passerats och härnäst kommer Neptunus omloppsbana. Dom här planeterna är ju inte direkt  "nästgårds"! Det är ca 10 astronomiska enheter mellan dom, eller 1.500.000.000 kilometer! Väl där så är det faktiskt inte speciellt långt till Pluto. Denna himlakropp, som år 2006 degraderades till dvärgplanet, är ibland närmare solen är vad Neptunus är. Pluto har en kraftigt elliptisk omloppsbana runt solen. NASA har självklart sett till att New Horizons inte behöver färdas längre än nödvändigt, så kommer den bara till Neptunus omloppsbana så är den snart framme.

Det är väldigt sällan det kommer några nyheter om eventuella fynd som denna rymdsond gjort. Samtidigt kan man ju gissa att den inte bara nöjesåker genom rymden. Det görs sannolikt mängder av vetenskapliga studier av olika aspekter i solsystemet. Det är lite synd att NASA inte rapporterar mer från dessa observationer. Det dröjer ju ända till juli 2015 innan den kommer riktigt nära Pluto. Förutom Pluto ska rymdsonden också utforska månen Charon, som väl egentligen skulle kunna karakteriseras som en dvärgplanet den också. Efter studierna av Pluto och Charon fortsätter New Horizons mot Kuiperbältets asteroider. Man tror att det i detta stora asteroidbälte finns 10.000-tals himlakroppar, varav en del kan vara stora som en del av våra planeter och större planetmånar.

Fast det kan ju också vara så att rymdsonden går på lite sparlåga just nu. När man studerar tekniksidorna som beskriver New Horizons färd mot Pluto och läser att den bara kommer att sända data med hastigheten 300 bps så inser man att några stora mängder med högupplösta bilder inte kan vara aktuellt att skicka. Det tar 12 timmar att "ladda ner" en enda bild till jorden! Det lär bli en hel del bildkomprimering för att få ner bilderna något sånär snabbt. Hur som helst blir det spännande att få veta vad som finns där ute i de yttre delarna av vårt solsystem.


New Horizons färd mot Pluto (Bildkälla: NASA)

lördag 13 augusti 2011

Det japanska rymdprogrammet

Japan är en mycket intressant aktör vad gäller rymdsonder och utforskningen av vårt solsystem. Landet har en lång historia av lyckade (och en hel del misslyckade) rymdsondsprojekt. Den japanska rymdmyndigheten JAXA (Japan Aerospace Exploration Agency) har fortsatt höga ambitioner inom området, trots de motgångar man haft genom årens lopp. Här kommer en översikt om det japanska rymdprogrammet hittills samt planerna för framtiden. Jag ska så småningom försöka placera in de japanska rymdsonderna i min solsystemskarta.
 
Historik och pågående projekt
Japan var tidigt med i utvecklingen av rymdsonder och satelliter. Redan 1970 sändes den första satelliten upp i omloppsbana runt jorden. Färden blev dock kort. Redan efter ett dygn, och endast några varv runt jorden, tappade man kontakten med satelliten. Under årens lopp har det varit en hel del misslyckanden i de japanska rymdsatsningarna. Det finns dock några exempel på helt eller delvis lyckade projekt:
 
  • Mellan 1981 och 1991 studerade rymdsonden Hinotori (Astro-A) solen.
  • Rymdsonderna Sakigake (åren 1985-1999) och Suisei (Planet-A) (åren 1985-1992) studerade bl a solvinden och Halleys komet.
  • Rymdsonden Nozomi (Planet-B) var Japans första sond till Mars. Sonden skulle bl a studera Mars övre atmosfär. Sonden sände stora mängder data mellan åren 1998 och 2003, då man förlorade kontakten med den. Rymdsonden misslyckades med att gå in i den planerade omloppsbanan runt Mars.
  • Rymdsonden Hayabusa som är det mest framgångsrika projektet hittills. Sonden utforskade den lilla asteroiden Itokawa, som är några hundra meter i diameter, och landade på den i november 2005. Sonden återvände välbehållen till jorden i juni 2010, med markprover från asteroiden.
  • Rymdsonden Kaguya (Selene) kretsade runt månen mellan 2007 och 2009 och studerade bl a månens yta och dess geologiska utveckling. Sonden kraschades på månen i juni 2009.
  • Solsonden Yohkoh (Solar-A) studerade bl a solaktiviteten och solens korona mellan åren 1991 och 2004.
  • Åren 2007-2009 kopplades några japanska forskningsmoduler, med samlingsnamnet Kibo, ihop med ISS.
Rymdsonden Hayabusa (Bildkälla: JAXA)
 
Förutom ovanstående avslutade projekt pågår några intressanta rymdsondsprojekt som rör utforskningen av solsystemet:
  
  • Rymdsonden Akatsuki (Planet-C) sändes upp i maj 2010 för att utforska Venus. Sonden skulle bl a studera planetens atmosfär och planetytan under de tjocka molnlagren. JAXA misslyckades dock att lägga sonden i omloppsbana runt Venus. Den hamnade istället i omloppsbana runt solen. JAXA kommer om 6 år att göra ett nytt försök att få sonden på rätt spår.
  • Rymdsonden Hinode (Solar-B) sändes upp i september 2006 för att bl a studera solens magnetfält, solaktiviteten och hur solens energi överförs till koronan. Tillsammans med de observationer som görs av rymdsonden SDO (Solar Dynamics Observatory) har mycket detaljerade bilder av solaktiviteten erhållits.
Rymdsonden Hinode (Bildkälla: JAXA)
 
Det finns också några rymdsonder som kretsar runt jorden och bl a studerar magnetosfären samt några sonder som studerar olika galaxer, svarta hål, stjärnbildning m.m.
 
Planer för framtiden
Det mest intressanta projektet framöver är ett omfattande samarbetsprojekt mellan den europeiska rymdmyndigheten ESA och Japan. Det är det s.k BepiColombo-projektet, även kallat MPO (Mercury Planetary Orbiter). Det handlar om en utförlig utforskning av planeten Merkurius med hjälp av två sonder som tillsammans ska studera planetens magnetosfär, magnetfält, planetens struktur och yta. Uppskjutningen av rymdsonderna är planerad att ske i juli 2014 och de anländer till Merkurius år 2020.
 
Illustration av rymdsonden BepiColombo (Bildkälla: ESA)
 
Eventuellt kommer också en uppföljare till den framgångsrika rymdsonden Hayabusa, nämligen Hayabusa 2. Planering pågår för en ytterligare rymdsond till en asteroid. Denna gång handlar det om asteroiden med det kryptiska namnet 162173 1999 JU3. Det är också en liten asteroid relativt nära jorden och med en diameter på endast 1 kilometer. Det verkar just nu vara lite problem med finansieringen av projektet, så det återstår att se om det blir av. I övrigt anges inga ytterligare rymdsondsplaner, som primärt berör utforskning av solsystemet, på JAXA:s websida.