(Bildkälla: NASA)
(Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/news/cassinifeatures/feature20111117/
fredag 18 november 2011
Det är ett ovanligt stormigt år på Saturnus i år
2011 tycks vara ett ovanligt stormigt år på Saturnus. För nästan ett år sedan dök ett stort vitt molnområde upp på Saturnus norra halvklot. Molnet som är ett stort stormområde har följt med planeten en längre tid nu och har skapat enorma atmosfäriska störningar, dom största på tjugo år. Stormen har nu pågått i två hundra dagar, vilket är den längsta stormperiod som någonsin noterats på denna planet. Stormen har en bredd på 15.000 kilometer och täcker stora delar av det norra halvklotet. Detta fenomen har förstås fotograferats av rymdsonden CASSINI.
(Bildkälla: NASA)
(Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/news/cassinifeatures/feature20111117/
(Bildkälla: NASA)
(Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/news/cassinifeatures/feature20111117/
Rymdsonden MRO har filmat sanddynernas rörelser på Mars
Rymdsonden MRO (Mars Recconnaisance Orbiter) har observerat att sanddynerna på Mars rör sig litegrann. Det är inte mer än någon meter per år som Marsvinden lyckas flytta på dessa relativt tunga dyner, som består av mörkare materia än den lättare röda sanden på Mars. Den röda sanden virvlar runt lite varstans över planetens yta. Alla sanddyner rör sig dock inte utan det finns även områden som är mer statiska.
(Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/MRO/news/mro20111117.html
(Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/MRO/news/mro20111117.html
torsdag 17 november 2011
Den bästa topografiska kartan över månen hittills
Utifrån bilder som rymdsonden LRO (Lunar Reconnaissance Orbiter) tagit har en mycket detaljerad topografisk karta av månen gjorts. Varenda topp och dal framträder tydligare än någonsin.
(Bildkälla: NASA)
En detaljbild (Bildkälla: NASA)
Höjdskalan (Bildkälla: NASA)
Läs mer här: http://lroc.sese.asu.edu/news/index.php?/archives/484-Lunar-Topography-As-Never-Seen-Before!.html
(Bildkälla: NASA)
En detaljbild (Bildkälla: NASA)
Höjdskalan (Bildkälla: NASA)
Läs mer här: http://lroc.sese.asu.edu/news/index.php?/archives/484-Lunar-Topography-As-Never-Seen-Before!.html
Kinesiska rymdkapseln Shenzhou 8 återvände till jorden
Efter att ha genomfört lyckade dockningar med rymdstationen Tiangong-1 återvände idag rymdkapseln SHENZHOU-1 till jorden. Den landade säkert i Inre Mongoliet och det hela sändes i kinesisk TV. Det här projektet får ses som en stor triumf för det kinesiska rymdprogrammet och innebär sannolikt att vi inom kort kommer att få se fler rymdsonder sändas till rymdstationen. I planerna finns ju också bemannade rymdfärder.
Kapseln har landat (Bildkälla: Kinesiska rymdmyndigheter)
Läs mer på: http://spaceflightnow.com/china/shenzhou8/111117landing/
Läs också: http://www.astrowebb.com/
Kapseln har landat (Bildkälla: Kinesiska rymdmyndigheter)
Läs mer på: http://spaceflightnow.com/china/shenzhou8/111117landing/
Läs också: http://www.astrowebb.com/
Nya indikationer på vatten under ytan på Jupitermånen Europa
Forskare vid University of Texas har studerat gamla bilder som rymdsonden GALILEO tog under sina 33 varv runt Jupiter mellan åren 1995 och 2003. Ett flertal förbiflygningar av Jupitermånen Europa gjordes och det är i bilderna av denna måne man funnit tydliga tecken på vatten under månens isiga yta. Man tror att det några kilometer under ytan finns en flytande ocean med vattenmängder motsvarande de som finns i de stora sjöarna i Nordamerika. Man anser också att det här finns goda chanser till enklare livsformer.
Oceanen under isytan (Bildkälla: NASA)
Intressant att man 8 år efter att Galileoprojektet avslutades fortfarande gör nya fynd i alla de observationer som rymdsonden gjorde. Europa är verkligen en intressant måne och det hade varit spännande med en rymdsond som studerade enbart Europa. Som jag rapporterade igår så finns ju ett sådant projekt på planeringsstadiet, men det återstår mycket arbete, och pengar, innan det eventuellt kan bli verklighet. Tills dess får vi hoppas att rymdsonden JUNO kan ge oss mer fakta om Europa och de andra Jupitermånarna. Vi får dock vänta till juli 2016 innan den kommer fram till Jupiter.
Läs mer på: http://www.nasa.gov/topics/solarsystem/features/europa_20111116.html
Oceanen under isytan (Bildkälla: NASA)
Intressant att man 8 år efter att Galileoprojektet avslutades fortfarande gör nya fynd i alla de observationer som rymdsonden gjorde. Europa är verkligen en intressant måne och det hade varit spännande med en rymdsond som studerade enbart Europa. Som jag rapporterade igår så finns ju ett sådant projekt på planeringsstadiet, men det återstår mycket arbete, och pengar, innan det eventuellt kan bli verklighet. Tills dess får vi hoppas att rymdsonden JUNO kan ge oss mer fakta om Europa och de andra Jupitermånarna. Vi får dock vänta till juli 2016 innan den kommer fram till Jupiter.
Läs mer på: http://www.nasa.gov/topics/solarsystem/features/europa_20111116.html
onsdag 16 november 2011
NASA:s planer de närmaste åren redovisade i amerikanska kongressen
Igår hölls en hearing i det amerikanska representanthusets underkommitté "Space and Aeronautics" med Jim Green, NASA:s chef för Planetary Science Division, och Steve Squyres, ordförande i kommittén för Planetary Science Decadal Survey (som lägger fram strategier och inriktningsförslag för planetforskning m.m). Green och Squyres beskrev sina tankar om den närmaste framtidens utforskning av solsystemet, med fokus på det s.k "Flagship-programmet" (Solsystemsutforskningen innehåller också två andra programområden, "Discovery" och "New Frontiers", som båda innehåller lite mindre projekt).
Green inledde sitt anförande med att lite stolt betrakta perioden oktober 2010 - augusti 2012 som solsystemets år (han associerar då till ett "Marsår" som är ungefär så långt). Med tanke på alla lyckade rymdsondsprojekt som avslutats, påbörjats och pågår under den perioden så får man hålla med honom. Det är en oerhörd insats som egentligen utförs under dessa knappa två år (se uppräkning av projekt i den länkade pdf-filen).
I anförandet diskuterar han också utforskningen av Mars. Redan nästa fredag kan det bli en uppskjutning av rymdsonden MSL. 2013 planeras dessutom rymdsonden MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile Evolution) att sändas mot Mars. I planerna finns ju också samarbetsprojektet ExoMars ihop med ESA, som just nu utvärderas ytterligare från NASA:s sida. Utifrån rekommendationer från Planetary Science Decadal Survey arbetar NASA enligt Green med att få till ett Marsprojekt ihop ESA som kan sändas upp senast 2018 till en kostnad för NASA:s del på max 2,5 miljarder dollar. Projektet måste också inrymmas i NASA:s samlade budget (som krymper 2012 jämfört med 2011).
Utöver Marsexpeditionen, som anges som prioritet 1 (!), så finns i planerna, som prio 2, en rymdsond som ska kretsa runt Jupitermånen Europa. Det stora problemet med detta uppdrag är att den beräknade kostnaden uppgår till hela 4,7 miljarder dollar. NASA har blivit uppmanade att kraftigt reducera kostnaderna. Kanske kan ett samarbete med ESA vara en lösning på detta problem. Som prio 3 anges rymdsond (inkl minisond) till Uranus! Bland tänkbara projekt finns också en rymdsond som studerar Saturnusmånen Enceladus lite närmare samt en sond som studerar Venus klimat. Även ytterligare Marsexpeditioner finns i planerna. Green betonar dock att det ansträngda finansiella läget gör att projekten behöver analyseras ytterligare.
Squyres beskrev i sitt anförande de projekt som hans kommitté rekommenderat NASA att satsa på (de ovan beskrivna prioriteringarna). Motiveringen att närmare studera Jupitermånen Europa är att månen tros ha en flytande ocean under ytan som möjligen kan uppvisa någon form av livsformer. Prio 2 ovan förklaras av att de mycket framgångsrika rymdsondsprojekten Galileo och Cassini talar för att en expedition till Uranus borde vara nästa självklara steg. Squyres menar också att rymdteleskopet Keplers observationer av exoplaneter visar att dessa ofta är Uranusliknande isjättar, vilket ytterligare talar för behovet av mer kunskap om denna planet. Det förslag som kommittén lagt fram liknar Galileoprojektet med en rymdsond som kretsar kring planeten + en minisond som sänds ner genom planetens atmosfär (Även Cassiniprojektet hade en minisond men den sändes ner mot Saturnusmånen Titans yta).
Squyres kritiserar indirekt i sitt anförande NASA för att de inte följt kommitténs rekommendationer vad gäller Flagships-projekt och att detta bekymrar forskarsamfundet. Han förstår att NASA:s ekonomi är ansträngd och betonar vikten av samarbete med ESA. I anförandet ges särskild kritik åt att NASA vacklar vad gäller ExoMars-projektet, eftersom kommittén hade utforskningen av Mars som högsta prioritet. Samarbetet med ESA är i fara om inte NASA ger klartecken för ExoMars. Det allvarligaste, enligt Squyres, är att NASA i dagsläget inte har gett klartecken till något enda av de projekt som kommittén föreslagit inom ramen för Flagshipsprojekt! Han uppmanar kongressen att inte ge upp denna typ av projekt för då tappar USA sin ledande ställning inom området.
Läs mer på: http://science.house.gov/sites/republicans.science.house.gov/files/documents/hearings/111511_Green.pdf
Läs mer på: http://science.house.gov/sites/republicans.science.house.gov/files/documents/hearings/111511_Squyres.pdf
Green inledde sitt anförande med att lite stolt betrakta perioden oktober 2010 - augusti 2012 som solsystemets år (han associerar då till ett "Marsår" som är ungefär så långt). Med tanke på alla lyckade rymdsondsprojekt som avslutats, påbörjats och pågår under den perioden så får man hålla med honom. Det är en oerhörd insats som egentligen utförs under dessa knappa två år (se uppräkning av projekt i den länkade pdf-filen).
I anförandet diskuterar han också utforskningen av Mars. Redan nästa fredag kan det bli en uppskjutning av rymdsonden MSL. 2013 planeras dessutom rymdsonden MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile Evolution) att sändas mot Mars. I planerna finns ju också samarbetsprojektet ExoMars ihop med ESA, som just nu utvärderas ytterligare från NASA:s sida. Utifrån rekommendationer från Planetary Science Decadal Survey arbetar NASA enligt Green med att få till ett Marsprojekt ihop ESA som kan sändas upp senast 2018 till en kostnad för NASA:s del på max 2,5 miljarder dollar. Projektet måste också inrymmas i NASA:s samlade budget (som krymper 2012 jämfört med 2011).
Utöver Marsexpeditionen, som anges som prioritet 1 (!), så finns i planerna, som prio 2, en rymdsond som ska kretsa runt Jupitermånen Europa. Det stora problemet med detta uppdrag är att den beräknade kostnaden uppgår till hela 4,7 miljarder dollar. NASA har blivit uppmanade att kraftigt reducera kostnaderna. Kanske kan ett samarbete med ESA vara en lösning på detta problem. Som prio 3 anges rymdsond (inkl minisond) till Uranus! Bland tänkbara projekt finns också en rymdsond som studerar Saturnusmånen Enceladus lite närmare samt en sond som studerar Venus klimat. Även ytterligare Marsexpeditioner finns i planerna. Green betonar dock att det ansträngda finansiella läget gör att projekten behöver analyseras ytterligare.
Squyres beskrev i sitt anförande de projekt som hans kommitté rekommenderat NASA att satsa på (de ovan beskrivna prioriteringarna). Motiveringen att närmare studera Jupitermånen Europa är att månen tros ha en flytande ocean under ytan som möjligen kan uppvisa någon form av livsformer. Prio 2 ovan förklaras av att de mycket framgångsrika rymdsondsprojekten Galileo och Cassini talar för att en expedition till Uranus borde vara nästa självklara steg. Squyres menar också att rymdteleskopet Keplers observationer av exoplaneter visar att dessa ofta är Uranusliknande isjättar, vilket ytterligare talar för behovet av mer kunskap om denna planet. Det förslag som kommittén lagt fram liknar Galileoprojektet med en rymdsond som kretsar kring planeten + en minisond som sänds ner genom planetens atmosfär (Även Cassiniprojektet hade en minisond men den sändes ner mot Saturnusmånen Titans yta).
Squyres kritiserar indirekt i sitt anförande NASA för att de inte följt kommitténs rekommendationer vad gäller Flagships-projekt och att detta bekymrar forskarsamfundet. Han förstår att NASA:s ekonomi är ansträngd och betonar vikten av samarbete med ESA. I anförandet ges särskild kritik åt att NASA vacklar vad gäller ExoMars-projektet, eftersom kommittén hade utforskningen av Mars som högsta prioritet. Samarbetet med ESA är i fara om inte NASA ger klartecken för ExoMars. Det allvarligaste, enligt Squyres, är att NASA i dagsläget inte har gett klartecken till något enda av de projekt som kommittén föreslagit inom ramen för Flagshipsprojekt! Han uppmanar kongressen att inte ge upp denna typ av projekt för då tappar USA sin ledande ställning inom området.
Läs mer på: http://science.house.gov/sites/republicans.science.house.gov/files/documents/hearings/111511_Green.pdf
Läs mer på: http://science.house.gov/sites/republicans.science.house.gov/files/documents/hearings/111511_Squyres.pdf
tisdag 15 november 2011
En överenskommelse om NASA:s budget 2012 tycks nu ha nåtts i den amerikanska kongressen
En förhandling mellan representanter för senaten och för representanthuset tycks idag ha resulterat i en överenskommelse om NASA-budgeten 2012. Enligt förslaget får NASA 17,8 miljarder dollar, vilket är 0,9 miljarder mindre än vad president Obamas administration föreslagit för 2012 och 0,7 miljarder mindre än 2011. Det gemensamma förslaget från kongressens två kamrar är dock betydligt närmare senatens förslag (17,9) än representanthusets (16,8).
Preliminära uppgifter säger att James Webb-teleskopet är räddat! Man verkar dock ha satt ett kostnadstak på 8 miljarder dollar, vilket innebär att vissa besparingar måste göras. De senaste kostnadsprognoserna för projektet har nämligen pekat mot 8,7 miljarder dollar.
Mer information kommer de närmaste dagarna, när detaljerna kring överenskommelsen klarnar. Om jag förstår det hela rätt ska en omröstning ske om förslaget senare i veckan.
Läs mer på: http://www.spacepolitics.com/
Preliminära uppgifter säger att James Webb-teleskopet är räddat! Man verkar dock ha satt ett kostnadstak på 8 miljarder dollar, vilket innebär att vissa besparingar måste göras. De senaste kostnadsprognoserna för projektet har nämligen pekat mot 8,7 miljarder dollar.
Mer information kommer de närmaste dagarna, när detaljerna kring överenskommelsen klarnar. Om jag förstår det hela rätt ska en omröstning ske om förslaget senare i veckan.
Läs mer på: http://www.spacepolitics.com/
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)