onsdag 18 april 2012

ESA vill satsa på en rymdsond till Jupiter

UniverseToday rapporterar idag att en vetenskapskommitté inom den europeiska rymdmyndigheten ESA har rekommenderat att man sänder en rymdsond till Jupiter. Även Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog har en längre artikel idag med en beskrivning av projektet. Sonden, med arbetsnamnet JUICE (Jupiter Icy Moons Explorer), skulle kunna sändas upp kring år 2022 för att utforska Jupitermånarna Europa, Ganymedes och Callisto och studera förutsättningarna för liv på dessa månar. Det hela är fortfarande bara en rekommendation, men chansen är stor att det här kan bli ett prioriterat projekt när representanter för ESA:s 19 medlemsstater träffas den 2 maj för att diskutera olika rymdsondsalternativ.

Bland övriga projektidéer som kommer att diskuteras finns två rymdobservatorier/-teleskop för studier av olika aspekter i universum. Den vetenskapliga kommittén förespråkar dock att det är JUICE-projektet som ESA bör satsa på. Personligen föredrar jag utan tvekan en rymdsond som utforskar de tre spännande Jupitermånarna. Astronomiproffsen får protestera så mycket dom vill, men visst vill vi ha mer kunskap om vilka förutsättningar det finns för liv på de tre stora Jupitermånarna! Som rymdsonden Galileo visade för mer än 15 år sedan så har alla tre månarna sannolikt stora oceaner under den is som täcker dessa planeter.

Låt oss hoppas på att projektet blir av. Det som kan bli ett hinder är finansieringsfrågan. Det är nämligen inget billigt projekt. Enligt ESA-rapporten handlar det om en totalkostnad på över 1 miljard euro för projektet (830 miljoner euro för rymdsonden och 240 miljoner euro för instrument m.m), så finansieringsfrågan blir en svår nöt att knäcka. Möjligen kan NASA vara intresserade att bidra med instrument.


Illustration av JUICE-sonden (Bildkälla: ESA)

Läs mer på: http://www.universetoday.com/94684/juice-to-jupiter-could-be-esas-next-major-science-mission/#more-94684

Läs mer på: http://www.planetary.org/blog/article/00003458/

Läs ESA:rapporten här: http://planetary.s3.amazonaws.com/assets/resources/ESA/ESA-SPC_20120417_selection-L1-mission.pdf

Var är alla nya exoplaneter?

Jag har med viss förvåning följt rapporteringen av nya exoplaneter under 2012. Den har nämligen varit synnerligen obefintlig! Jag trodde det skulle bli en explosionsartad utveckling vad gäller antalet nya fynd och så har det knappt blivit en tummetott. Endast ca 40 nya exoplanetfynd har rapporterats under 2012, varav mer än hälften vid ett enda tillfälle i januari, då Keplerteamet rapporterade att man hittat 26 nya planeter (läs min artikel om detta här). Varför är det så klent med fynd? Jag vet inte. Är det någon som har en aning?

tisdag 17 april 2012

Vacker soleruption!

Soleruptioner förekommer ju med jämna mellanrum och det är alltid spektakulära händelser och stundtals riktigt vackert. Eller vad sägs om bilden nedan som rymdsonden SDO tog igår?



(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/sunearth/news/gallery/20120416-m1.7flare.html

Forskare har funnit tecken på vulkanism relativt nyligen på månen

Observationer gjorda av den indiska rymdsonden Chandrayaan-1 (aktiv 2008-2009) och NASA:s rymdsond LRO av Tycho-kratern på månen visar tecken på vulkanism i området. Eftersom kratern och bergstoppen i kratern är relativt unga tyder det på att området varit vulkaniskt aktivt relativt nyligen. Kratern har en tydlig centraltopp som är två kilometer hög. Högt uppe på denna bergstopp har man funnit stora stenblock.


(Bildkälla: NASA)

På bilden nedan visas ett mer än 10 meter stort stenblock som upptäckts på bergstoppen.



(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://lunarscience.nasa.gov/articles/scientists-discover-volcanic-activity-in-moons-tycho-crater/

måndag 16 april 2012

Rymdsonden CASSINI's bilder av månarna Enceladus och Tethys

Rymdsonden CASSINI flög väldigt nära Saturnusmånen Enceladus i förrgår och de första bilderna har nu publicerats. Det är bilder i"råformat", dvs obearbetade bilder som NASA nu publicerat. Rymdsonden var som närmast endast 74 kilometer från Enceladus, som är en måne med en diameter på ca 500 kilometer, och hade som främsta uppgift att studera sammansättningen i de vattenfontäner som månen sprutar ut  vid sin södra pol.

Först en vacker bild på Enceladus med den stora Saturnusmånen Titan (5.150 kilometer i diameter) i bakgrunden och med de vackra Saturnusringarna.


(Bildkälla: NASA)

Bilden nedan visar Enceladus fontäner.

Enceladus
"Fontänerna" syns svagt i denna bild i råformat tagen den 14 april (Bildkälla: NASA)

Rymdsonden tog också en närbild av Enceladus yta. Bilden visar en lite skrynklig yta utan några mer markanta kratrar.

Enceladus
Ytbild i råformat (Bildkälla: NASA)

Efter passagen av Enceladus kunde rymdsonden också studera månen Tethys (diameter ca 1.060 kilometer). Det blev några fina bilder på den månen också.

Tethys
Bild av Tethys i råformat (Bildkälla: NASA)

Tethys yta tycks vara mer kraterfylld.

Tethys
(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/news/cassinifeatures/feature20120416/

Fomalhaut är ett intressant studieobjekt

Stjärnan Fomalhaut som ligger ca 25 ljusår bort  är ett intressant studieobjekt. Robert Cumming på Populär Astronomi skriver idag om denna stjärna med sin märkliga stoftring. Det är ett solsystem under bildande där en stor mängd kometer tycks kollidera med systemet, vilket bidrar till att stoftringen skapas. Forskarna tror att något liknande kan ha inträffat i vårt solsystem när det skapades. Studier av Fomalhaut kan därmed ge kunskaper om hur vårt solsystem skapades.


Radioteleskopet ALMA har skapat denna bild av Fomalhaut och dess ring (Bildkälla: ESO)

Det finns också tecken på att det finns några relativt små exoplaneter i Fomalhautsystemet (jag skrev lite om det i en artikel förra veckan, se här). Ett flertal teleskop riktar nu in sig på att studera Fomalhaut lite närmare. Det ska bli spännande att följa den fortsatta utforskningen av detta ssystem som ligger relativt nära oss.

Läs mer på: http://www.popast.nu/2012/04/fomalhauts-ikoniska-ring-in-nya-bilder-av-alma-och-herschel.html

söndag 15 april 2012

Polarsken på Uranus

Forskare har med hjälp av Hubbleteleskopet fotograferat polarsken på planeten Uranus. Visserligen upptäckte rymdsonden Voyager 2 redan 1986 dessa polarsken på den blåaktiga planeten, men först i november 2011 lyckades jordbaserade teleskop upptäcka dessa mycket kortlivade polarsken. Sedan har alltså Hubbleteleskopet fotograferat dem. Polarskenen uppträder under högst ett par minuter innan de försvinner igen.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.universetoday.com/94565/hubble-reveals-curious-auroras-on-uranus/#more-94565