Planetmatematik - en jämförelse av planeternas storlek, massa m.m

NASA har många fascinerande websidor och man kan ägna mången dag åt att botanisera bland alla spännande faktauppgifter om allt mellan himmel och jord (bokstavligen!). Jag hittade en sida (se här) med grundläggande fakta om våra planeter. Visste du att Jupiter har en diameter som är nästan 29 gånger större än den minsta av solsystemets planeter, Merkurius, diameter. Eller att de tre innersta planeterna i solsystemet, dvs Merkurius, Venus och jorden har nästan identisk densitet, lite drygt 5 gram per kubikcentimeter. Det är rätt tungt det!

Antalet månar i solsystemet är enligt NASA just nu 169 styck (Om man räknar bort de månar som kretsar kring dvärgplaneter m.m). Jupiter leder ligan med hela 64 månar tätt följt av Saturnus med sina 62 månar. Alla de fyra yttre planeterna har ringar, även om Saturnus ringsystem är det i särklass mest framträdande.

Av planeterna är Venus något av jordens systerplanet. Det finns många likheter mellan Venus och jorden. Storleken är nästan densamma liksom densiteten m.m. En gång i tidernas begynnelse hade kanske Venus bättre förutsättningar för liv än idag då växthusklimat värmt upp planeten till sisådär 450 grader Celcius.

Kolla in den här bilden där planeternas storlek och avstånd från solen är skalenliga.


(Bildkälla: NASA)

Rymdsondsstatus i maj 2012

Var befinner sig alla rymdsonder just nu? Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog har med hälp av amatörastronomen Olaf Frohns "rymdsondskarta" skrivit en statusrapport. Kartan visas nedan, men klicka på länken till Planetary Society Blog för en bättre bild. Här kommer lite sammandrag från Emilys rapport med mina kommentarer om de mest intressanta rymdsonderna.


(Bildkälla: Olaf Frohn via Planetary Society Blog)

De flesta rymdsonder fortsätter, liksom i april, med sina observationer av solen, planeter, månar, asteroider m.m. De största förändringarna i maj är att rymdsonden Dawn nu lämnar sin låga omloppsbana runt asteroiden Vesta för att återigen inta en lite högre bana. Så småningom, i augusti, lämnar sonden Vesta för en långfärd till nästa mål: dvärgplaneten Ceres. Rymdsonden Messenger gör tvärtom och flyger nu närmare Merkurius. Det tar bara 8 timmar att kretsa ett varv runt planeten. Rymdsonden Cassini fortsätter sina spännande förbiflygnngar av Saturnusmånar. I maj är det bl a Titan, Dione och Enceladus som ska studeras. Rymdsonden MSL med Marsfordonet Curiosity kommer allt närmare Mars. Nu är det mindre än 3 månader till landning! Det blir sommarens stora nöje att följa denna sond.

I övrigt fortsätter ESA:s rymdsond Venus Express ända till år 2014 med att utforska Venus hemligheter. Tvillingsonderna Ebb och Flow i det s.k GRAIL-projektet har tagit mängder med bilder av månen (se här). En annan månsond, Artemis, är mer anonym. NASA verkar inte ha rapporterat något på länge från den. Desto mer rapporteras från rymdsonden LRO:s utforskning av månen för att inte tala om de olika solsondernas (SDO, SOHO, Stereo) utforskning av solen. Sonderna tycks översvämma oss med bilder från månen och solen. Undrar just vem som orkar hantera hundratusentals bilder? Bra websidor har dom i alla fall med mängder med intressanta bilder (se websidorna för SOHO, SDO och Stereo).

Rymdsonderna MRO, Mars Odyssey och Mars Express fortsätter studera Mars. NASA:s Marsfordon Opportunity står fortfarande parkerad vid Endeavourkratern för att "samla kraft". Den ska väl snart börja köra runt lite igen på Mars. Från Mars Express kommer det en hel del intressanta nyheter. Uppdraget har blivit förlängt till 2014. Mars Odyssey är den hittills mest långlivade Marssonden och fortsätter rapportera nyheter i en strid ström. Alla dessa Marssonder har bra websidor (Kolla in Mars Express här, MRO här och Mars Odyssey här) med en enorm mängd fina bilder.

Två rymdsonder som är på väg mot yttre solsystemets himlakroppar är Juno och New Horizons. Juno mot Jupiter och New Horizons mot Pluto. Allt verkar gå planenligt så här långt och 2016 resp 2015 ska de nå fram. ESA:s rymdsond Rosetta är på väg mot en komet, 67/P Churyumov-Gerasimenko, som den når 2014. Även rymdsonden ICE kan tänkas rikta in sig på en komet, med det finskklingande namnet Wirtanen, år 2018.

Sedan har vi ju de riktiga långfärdssonderna Pioneer 10 och 11 samt Voyager 1 och 2. Åtminstone Voyagersonderna verkar leva och frodas på sin färd mot evigheten, eller åtmistone solsystemets yttersta utpost.

Utöver det finns det några rymdsonder som befinner sig i någon slags viloläge i avvaktan på eventuella framtida uppdrag. Den kinesiska sonden Chang'e 2 ligger "still" (fast med väldigt hög fart!!) vid den s.k Lagrangepunkten nr 2. Vad den ska göra härnäst är i dagsläget oklart. Japanska sonden Akatsuki kretsar kring solen för att så småningom (kring 2017 eller så) göra ett andra försök att nå Venus. Det första försöket 2010 misslyckades. NASA:s sond Deep Impact kretsar också runt solen i avvaktan på ytterligare ett asteroiduppdrag.

Visst finns det en och annan intressant rymdsond att följa!

Sveriges nya satelliter

Websidan Arielspace har en artikel om den svenska rymdstyrelsens satsning på nya satelliter. Jag har skrivit en del om detta tidigare här i bloggen, men Arielspace har en mer detaljerad beskrivning av de olika satellitprojekten som nu ska utvärderas. Utvärderingsprocessen pågår och i slutet av året kommer förhoppningsvis beslut om vilka projekt som går "final" och som så småningom kanske realiseras. Som göteborgare och exoplanetfantast håller jag förstås på det Chalmersledda CHEOPS-projektet (Läs mer här om detta projekt).

Äntligen nya exoplanetfynd!

Efter en nyhetstorka, som för oss exoplanetentusiaster förefallit vara evighetslång, har nu ett par nya exoplanetfynd publicerats. Ett av dessa fynd har gjorts av rymdteleskopet Spitzer. Det rör sig om en s.k superjord, dvs en exoplanet som är störe än jorden, men mindre än t.ex Neptunus. Det är första gången som Spitzerteleskopet gör ett sådant fynd, vilket visar att även andra rymdteleskop än Kepler kan göra intressanta exoplanetfynd.

Den planet man upptäckt har fått namnet 55 cancri e. Det är som sagt en superjord, men den befinner sig inte inom den s.k beboeliga zonen. Planeten har en diameter som är dubbelt så stor som jordens och en massa som är 8 gånger större. Den kretsar mycket nära sin stjärna och visar samma sida mot stjärnan i sin omloppsbana, vilket innebär att det är synnerligen hett på "solsidan" av planeten. Avståndet till planeten är "bara" 41 ljusår från jorden. Förutom denna planet har stjärnan minst 4 andra planeter.

Bilden nedan är en illustration som visar hur det kan tänkas se ut vid planeten.


(Bildkälla: NASA)

Asteroiden Vestas hemligheter avslöjade

Rymdsonden Dawn har snart observerat asteroiden Vesta under ett års tid och har upptäckt en rad märkligheter med denna himlakropp. Vesta är ett slags förhistoriskt "fossil" som visar på den tidiga utvecklingen av solsystemet. På många sätt liknar den vår egen måne eller en mindre planet. Liksom jorden har den en komplex uppbyggnad med en järnkärna som omges av flera lager. Vesta tros ha skapats för mer än 4,5 miljarder år sedan och ungefär på samma sätt som de inre planeterna i solsystemet. Man tror t o m att Vesta har haft en magmaocean en bit under ytan. Många av de meteoriter som faller ner på jorden tycks härröra från just Vesta.

Vesta är också intressant ur ett topografiskt perspektiv. Det är en himlakropp med mycket höga berg och djupa dalar. Asteroiden har blivit utsatt för kraftiga meteorbombardemang, vilket format landskapet. Två mycket stora meteornedslag tros ha skett för 2 resp 1 miljard år sedan.

Den här rymdsondsexpeditionen har blivit synnerligen framgångsrik och visat att denna asteroid är betydligt mer komplex än vad man tidigare trott. Så småningom ska rymdsonden Dawn fortsätta sin färd mot dvärgplaneten Ceres. Vilka hemligheter kommer denna himlakropp att avslöja?

Bilden nedan visar en kartläggning av Vestas sydpol avseende mineralfördelning.


(Bildkälla: NASA)

Järnkärnan i Vesta är överraskande stor. Den har en diameter på ca 220 kilometer och man tror att Vesta tidigt smält helt vilket gjort att järnet sjönk till mitten av asteroiden och skapade kärnan.


(Bildkälla: NASA)

Hur stor är egentligen Vesta? Bilden nedan visar en jämförelse med några andra himlakroppar i vårt solsystem. Det är en stor asteroid, men i jämförelse med de större månarna i solsystemet är den liten. Diametern är "bara" ca 525 kilometer. Den kretsar runt solen på lite drygt 300 miljoner kilometers avstånd, dvs mer än dubbelt så långt från solen som jorden befinner sig.


(Bildkälla: NASA)

Senaste nytt från rymdsonderna

Mitt två veckor långa blogguppehåll har ägnats åt att pyssla med lite annat än rymdsondsbloggande. Det har dock hänt ett och annat under denna period så här nedan kommer en sammanfattning av det viktigaste. Min tanke är att ändra inriktning på bloggen och skriva mer översiktligt om det viktigaste kring rymdsondernas utforskning och om utforskningen av exoplaneter. Vad har då hänt de senaste 14 dagarna?

ESA satsar på rymdsond till Jupiter
Den 2 maj meddelade Europeiska rymdmyndigheten ESA att man beslutat satsa på en rymdsond till Jupiter och dess månar. Det s.k JUICE-projektets (Jupiter Icy moons Explorer) rymdsond till Jupiter ska sändas upp 2022 för att ta en närmare titt på de galileiska månarna. Resan blir hela 8 år lång, så vi får vänta ända till år 2030 innan sonden når fram. 18 års väntan alltså. Det är onekligen ganska tålamodsprövande att vara rymdsondsentusiast!


Illustration av JUICE (Bildkälla: ESA)

Rymdsonden Mars Express har kartlagt vulkanisk aktivitet
ESA:s rymdsond Mars Express har under 5 års tid kartlagt den vulkaniska aktiviteten på Mars. Sonden har funnit att planeten varit aktiv så sent som för 100-250 miljoner år sedan. Mars har flera mycket stora vulkaner, däribland solsystemets i särklass största vulkan, Olympus Mons, som är över 20 kilometer hög. På bilden nedan syns denna vulkan samt ytterligare tre stora vulkaner.


Några vulkaner på Mars (Bildkälla: ESA)

Inga nya exoplanetfynd
Jag har tidigare här i bloggen varit lite förundrad över den totala bristen på nya exoplanetfynd. Totalsiffran 763 har inte förändrats på länge. Det är oerhört få nya exoplaneter som upptäckts under året och man undrar lite vad det beror på. Keplerprojektet kommer inte heller med särskilt mycket nyheter nuförtiden. Med tanke på alla de exoplanetkandidater man upptäckt så lär det väl komma en rapport snart.

Rymdsonden Cassini fortsätter utforska Saturnussystemet
Sonden Cassini har under en lång följd av år studerat Saturnusmånar. En av de mer spännande månarna är den lilla kraterfyllda Phoebe. Den tycks vara betydligt mer planetlik än vad man tidigare trott. Forskarna tror att det är en s.k planetesimal, dvs en stenklump som blivit över när planeterna bildades. Annars är många av de mindre månarna infångade asteroider m.m som saturnus dragit till sig.



Månen Phoebe (Bildkälla: NASA)

Cassini har också flugit nära månen Enceladus en sista gång före år 2015. Även denna gången studerades de vattengejsar som finns på månen. Även månen Dione har studerats. Denna kraterfyllda måne har en del konstiga "streck" på ytan.


Månen Dione (Bildkälla: NASA)

Kan man tjäna pengar på asteroider?
Ja, det tycks ett antal amerikanska miljardärer tro. Man har nämligen lanserat projektet Planetary Resources som går ut på att ta hem en mindre asteroid till jorden för att komma åt dess naturresurser (Se artikel i Populär Astronomi). En rad kändisar är delaktiga i projektet. Man kan ju fundera på om det kan vara ekonomiskt lönsamt att skicka upp en rymdfarkost för att hämta ner rymdmateria. Rätt kul idé annars!

Supermåne igen!
Det har väl inte undgått någon att vi har en supermåne igen. Den är (skenbart förstås) lite större än vanligt eftersom avståndet till månen är något kortare än i genomsnitt. Det är ju också klart väder så det är bara att ge sig ut för att kolla in månen.

Rymdsondsbloggen tar tankepaus

Rymdsondsbloggen tar några veckors tankepaus. Jag ska helt enkelt fundera över denna bloggs framtid. De senaste veckorna har jag skrivit lite mindre än tidigare. Dels beror det på att det varit lite stiltje i rymdsondernas värld, dels beror det på att skrivmotivationen tryter. Antalet läsare av bloggen har minskat succesivt under de senaste månaderna (om man får tro bloggstatistiken) och vissa dagar rör det sig om endast några tiotal som hittat fram till bloggen. De mest lästa inläggen handlar dessutom om andra saker än rymdsondernas utforskning. Möjligen ändrar bloggen inriktning eller så får jag hitta på något annat sätt att kommunicera rymdnyheter på. Vi får se vad det kan tänkas bli.

Min tanke med bloggen har varit att ge en hyggligt översiktlig bild av rymdsondernas utforskning av vårt solsystem. Till det lade jag under senhösten 2011 utforskningen av exoplaneter. I stort sett alla inlägg har en "läs mer-hänvisning" till fördjupad information. Allmänt astronomiintresserade, amatörastronomer men kanske också professionella astronomer skulle få en kortfattad översikt av det som händer i rymdsondsvärlden.