Vad händer i rymdsondernas värld i juli?

På Planetary Societys Blog finns som vanligt en rymdsondskarta för kommande månad (se här för en bättre bild). Vad händer då i juli? Inte så värst mycket nytt om man ska vara ärlig. De flesta rymdsonder fortsätter sitt trägna arbete att utforska sol, planeter och månar. Vi får istället vänta till augusti månad och årets stora rymdsondsbegivenhet, när Marsfordonet Curiosity tidigt svensk tid den 6 augusti landsätts på den röda planeten. Det blir spännande att följa.

Solens magnetstormar skapar en het korona

Populär Astronomi har en artikel på sin websida om att det kan vara kraftiga magnetstormar på solen som förklarar varför solkoronan är så het (miljon grader). Det har ju varit lite av ett mysterium länge varför koronan är så enormt mycket hetare än solytan, som bara kommer upp i ca 6.000 grader. Det är bl a det svenska solteleskopet på La Palma som, tillsammans med rymdsonden SDO, bidragit till ny kunskap om solkoronan.

Taikonauter, kosmonauter och astronauter återvände till jorden

I dagarna har det varit två rymdexpeditioner som återvänt till jorden efter fullgjort uppdrag. Först var det den kinesiska rymdsonden Shenzhou-9 och dess besättning som den 29 juni återvände efter ett, som det verkar, mycket lyckat besök på den egna rymdstationen Tiangong-1. Landningen skedde i det inre Mongoliet. De kinesiska taikonauterna Jing Haipeng, Liu Wang och Liu Yang har genomfört en rad tester på rymdstationen. De var uppe vid rymdstationen i totalt 10 dagar och genomförde både en automatisk och en manuell dockning. Det känns som om Kina är redo för mer avancerade bemannade rymdfärder. Månen  nästa kanske?


Nöjda taikonauter (Bildkälla: CNTV)

I morse klockan 10:14 svensk tid landade ESA-astronauten André Kuipers, den ryske kosmonauten Oleg Kononenko och den amerikanske astronauten Donald Pettit på den Kazackstanska stäppen. Kuipers har varit på den Internationella rymdstationen ISS i hela 193 dagar och genomfört en rad vetenskapliga experiment. Det känns förmodligen ganska gott att komma hem igen! Läs mer här.


Landningen i Kazackstan (Bildkälla: ESA)

Våldsam utveckling har observerats på en exoplanet

Att planeterna under några årmiljarder genomgår mer eller mindre våldsamma faser har vi känt till länge. Det kan vara kraftiga solutbrott som skakar om planeterna. Det kan också vara enorma meteornedslag eller krockar med andra stora himlakroppar som i grunden förändrar förutsättningarna för eventuellt liv på planeten. Vår egen jord har utsatts för ett flertal sådana händelser under sin livstid. Nu har forskarna upptäckt en pågående turbulens kring en exoplanet. Det rör sig om planeten HD 189733b, en Jupiterstor gasjätte, som kretsar väldigt nära (5 miljoner kilometer ifrån) sin stjärna. Denna stjärna har genom ett våldamt utbrott och kraftig röntgenstrålning blåst bort delar av planetens atmosfär.

Det är Hubbleteleskopet som gjort upptäckten. Teleskopet har gjort mätningar av planetens atmosfär och upptäckt stora förändringar. Den här typen av observationer ger ökad kunskap i hur planeters atmosfärer kan förändras av stjärnutbrott. Läs mer här.


(Bildkälla: NASA)

Även Saturnusmånen Titan tycks ha en underjordisk ocean!

Rymdsonders observationer av solsystemets månar under de senaste årtiondena har visat indikationer på att flera av de större månarna har oceaner under de ofta isiga månytorna. Detta gäller främst några av Jupiters galileiska månar. Nu har rymdsonden Cassini upptäckt att även Saturnus stora måne Titan tycks ha flytande vatten en bit under den isiga ytan. Genom att studera hur stor tidvatteneffekt Saturnus utövar på Titan har forskarna kunnat konstatera att månen inte kan bestå av enbart sten utan där måste finnas ett lager av mer flytande materia. Om månen bestod av enbart "fast" materia skulle tidvatteneffekten inte åstadkomma en så stor utbuktning (ca 10 meter) av månen som mätningarna visar. Intressant att mätutrustningen kan mäta såpass små tidvatteneffekter på en måne.

Ännu en himlakropp i solsystemet som har lite större mängder vatten alltså. Intressant!


(Bildkälla: NASA)

Arielspace rapporterar om höstens rymdbegivenheter

Arielspace.se rapporterar om höstens viktigaste rymdbegivenheter. Det händer en hel del intressant. Det mest intressanta är utan tvekan rymdsonden MSL:s landsättning av Marsfordonet Curiosity den 6 augusti. Det är också ganska mycket testglygningar till den Internationella Rymdstationen i höst. Dels fortsätter företaget SpaceX sina flygningar, dels är företagen Orbital Sciences och Virgin Galactic på gång med sina flygningar. Det är ganska spännande med de här företagens inbrytning i det som tidigare varit ett område enbart för några få nationella rymdmyndigheter. Det blir också intressant att följa de fortsatta kinesiska rymdsatsningarna. En särskild artikel om de kinesiska rymdplanerna kommer inom kort här i bloggen.

Saturnus är verkligen stor!

Saturnus är en stor planet. Det har vi vetat länge, men det illustreras väldigt tydligt när några av Saturnus månar ställs bredvid planeten. Det handlar inte om några pyttesmå månar heller, utan om Tethys och Enceladus. Tethys har en diameter på ca 1.060 kilometer och Enceladus på ca 500 kilometer. Tethys är den ljusa lilla pricken till höger på bilden och Enceladus den lilla mörka pricken längst till vänster och precis under Saturnusringarna. Även månen Pandora (diameter 80 kilometer) ska kunna ses i bildens högra del ovanför ringarna. Är det någon som ser den i bilden? Häftig bild, tagen av rymdsonden Cassini!


(Bildkälla: NASA)

Hur stor är då Saturnus? Jo, den har en diameter på ca 120.500 kilometer vid ekvatorn. Den är lite "platt" i formen eftersom diametern vid polerna endast är ca 108.700 kilometer. Den får dock stryk av Jupiter i tävlingen om solsystemets största planet. Jupiters ekvatordiameter är hela 143.000 kilometer.