söndag 5 augusti 2012

Senaste nytt inför Curiositys landning imorgon bitti

Här kommer senaste nytt inför landsättningen av Marsfordonet Curiosity imorgon bitti kl 07.31 svensk tid. NASA rapporterar att allt verkar vara i sin ordning inför morgondagens landning. Marsvädret verkar också vara perfekt för landning. En storm som härjat på södra halvklotet har nu lugnat ner sig. Det krävdes ingen kursändring igår, utan rymdsonden verkar ha prickat in rätt kurs, med målsättningen att landsätta Curiosity på ett så säkert ställe som möjligt. Rymdsonden far fram med en mycket hög hastighet när den når Marsatmosfären, flera tusen meter per sekund. Inbromsningen blir kraftig när fallskärmen vecklas ut. När Curiosity väl landat på Marsytan ägnas i princip hela augusti månad åt att testa fordonets utrustning. Det dröjer därför sannolikt till september innan den börjar köra omkring på Mars.

ESA har publicerat en bild som rymdsonden Mars Express tagit och som illustrerar topografin vid Curiositys landningsplats i Gale-kratern (rött är bergstoppar och blått djupa dalar). Kratern är lite drygt 150 kilometer i diameter. Man tror att dess ålder är mellan 3,5 och 3,8 miljarder år.


Gale-kratern (Bildkälla: ESA)

Var ligger då denna krater på Mars? Bilden nedan visar landningsplatsen. Vill man studera Mars lite mer i detalj kan man studera Google Mars, klicka här. Det är som Google Earth, fast på Mars. Det är ganska häftigt att kolla runt på Mars!


Gale-kratern på Mars (Bildkälla: NASA)

Om man jämför Curiosity med tidigare Marsfordon så inser man att det rör sig om ett stort fordon. Bilden nedan visar Curiosity, Opportunity/Spirit samt Sojourner. Den sistnämnda är den lilla "leksaksbilen" i förgrunden, som landade på Mars 1997.


Tre generationer Marsfordon (Bildkälla: NASA)

Ja, då återstår bara 14 timmar till landning! Läs en samling artiklar om detta spännande event medan du väntar via följande länk: Marsutforskning.

lördag 4 augusti 2012

Rymdsonden MRO ska försöka fotografera Curiositys landning!

UniverseToday rapporterar om att rymdsonden MRO ska försöka fotografera landsättningen av Curiosity på måndag morgon svensk tid. Det är förstås inte helt enkelt att göra detta, men faktum är att MRO 2008 lyckades fånga Marslandaren Phoenix på bild. I vänster nederkant är Phoenix fallskärm och landare förstorad.


(Bildkälla: NASA)

Jag har samlat några av mina blogginlägg under etiketten Marsutforskning för en bättre överblick av MSL/Curiosityprojektet. Så läs här om "allt" du vill veta inför Curiositys spännande landsättning på måndag morgon kl 07.31 svensk tid. Jag ska också försöka följa landningen och rapportera via Twitter och på bloggen.

NASA-video som visar färden till Mars och Curiosity in action

NASA har publicerat en 11 minuter lång video som visar rymdsonden MSL:s färd till Mars, landsättningen av Curiosity samt Curiositys tänkta färd på Marsytan. Detta Marsfordon är ett litet minilaboratorium som ska analysera materia som en robotarm plockar upp.


(Källa: NASA)

Jag har samlat några av mina blogginlägg under etiketten Marsutforskning för en bättre överblick av MSL/Curiosityprojektet. Så läs här om "allt" du vill veta inför Curiositys spännande landsättning på måndag morgon kl 07.31 svensk tid. Jag ska också försöka följa landningen och rapportera via Twitter och på bloggen.

Omfattande kamerautrustning på Curiosity

Nu är det bara ett och ett halvt dygn kvar tills Curiosity landar på Mars. NASA har på sin websida information om den mycket omfattande kamerautrustning som Curiosity är bestyckad med. Marsfordonet har hela 17 kameror! Man skulle ju kunna tro att alla kameror är på tiotals megapixlar och med enorma zoomobjektiv, men så är det inte. Den kamera som förmodligen tar den första bilden från Marsytan är en 1 megapixelkamera. Detta för att NASA-teknikerna behöver analysera effekterna av landningen innan man aktiverar Curiositys mer avancerade kameror. Analysen kan ta flera år och först därefter börjar Curiositys utforskning av Marsytan.

Jag har samlat några av mina blogginlägg under etiketten Marsutforskning för en bättre överblick av MSL/Curiosityprojektet. Så läs här om "allt" du vill veta inför Curiositys spännande landsättning på måndag morgon kl 07.31 svensk tid. Jag ska också försöka följa landningen och rapportera via Twitter och på bloggen.



Curiositys kamerautrustning (Bildkälla: NASA)

onsdag 1 augusti 2012

Saturnus måne Mimas kikar fram bakom månen Dione

Här kommer ännu en fin bild från rymdsonden Cassini, med den lilla Satusnusmånen Mimas kikandes fram bakom den större månen Dione. Mimas har en diameter på ca 400 kilometer medan Dione har en diameter på ca 1.120 kilometer.


Dione och Mimas (Bildkälla: NASA)

Några av solsystemets värsta laviner sker på Saturnusmånen Iapetus

Många av solsystemets himlakroppar har emellanåt stora laviner (eller snarare isskred). En av "värstingarna" är den udda Saturnusmånen Iapetus. Här sker gigantiska isskred ner för de branta bergssidorna. Iapetus har en mycket hög bergskedja som sträcker sig runt hela månen, vilket ger goda förutsättningar för jordskred och laviner.

ScienceDaily rapporterar att det forskarteam vid Washington University som studerar dessa laviner anser att Iapetus konkurrerar med Mars om att ha solsystemets största laviner.

Rymdsonden Cassini har nu i ett flertal år studerat Saturnussystemet. Det finns en hel del underliga fenomen på flera av månarna, vilket rapporterats tidigare här i bloggen (Klicka här för nyheter om Cassini).



Den kuperade Iapetusytan (Bildkälla: NASA)

Allt du behöver veta inför måndagens Marslandning

NASA har lagt upp en särskild websida inför måndagens landsättning av Curiosity på Mars yta (kolla här). Vad är då viktigt att veta inför detta event? Här kommer en sammanfattning:

Allmänt

  • Den nästan 1 ton tunga Curiosity sänks ner på Mars yta kl 07.31 svensk tid på måndag den 6 augusti.
  • Landningen sker på 4,6 grader sydlig latitud och 137,4 grader östlig longitud.
  • Mars befinner sig 248 miljoner kilometer från jorden vid landningsögonblicket.
  • Det tar nästan 14 minuter för radiosignaler från Curiosity att nå jorden.
  • Rymdsonden MSL har färdats hela 567 miljoner kilometer.
  • Uppdragets längd är 98 veckor (och kan förlängas).
  • Temperaturen där Curiosity landar varierar mellan 0 och -90 grader Celcius.
  • Kostnaden för hela MSL-projektet uppgår till 2,5 miljarder dollar.


Galekratern där landningen sker (Bildkälla: NASA)

Om Curiosity

  • Curiosity är 3 meter lång, 2,8 meter bred och 2,1 meter hög (inkl mast). Hjulens diameter är 0,5 meter.
  • Vikten på ekipaget uppgår till 899 kilo.
  • Fordonet drivs av en s.k RTG-enhet (Radioisotope Termoelectric Generator), dvs kärnkraft.
  • Fordonet har 10 olika instrument med en total vikt på 75 kilo.

Om Mars

  • Vår grannplanet Mars har en diameter som är ungefär halva jordens, dvs 6.780 kilometer.
  • Massan är endast en tiondel av jordens och gravitationen 38 procent av jordens.
  • Planetens omloppsbana är relativt elliptisk. Avståndet till solen varierar mellan 207 till 249 miljoner kilometer, med ett genomsnittligt avstånd på 228 miljoner kilometer.
  • Ett varv runt solen avverkas på 687 jorddygn.
  • Ett Marsdygn är något längre än ett jorddygn eller 24 timmar och 40 minuter.
  • Rotationsaxeln lutar 25 grader, vilket är något mer än jordaxels lutning. Det innebär att det finns tydliga årstider på Mars.
  • Atmosfären består av växthusgaser, främst koldioxid (95,3%).
  • Det atmosfäriska trycket är endast 1/100 av jordens. En tunn atmosfär alltså.
  • Det blåser på Mars med vindhastigheter på uppemot 10 meter per sekund. Vindbyar på 40 meter per sekund kan dock förekomma.
  • Yttemperaturen på Mars varierar mellan -128 grader Celcius till +27 grader Celcius.
  • Mars högsta bergstopp är Olympus Mons som är hela 26 kilometer hög.
  • Mars har långa och mycket djupa kanjoner, Valles Marineris, som sträcker sig ca 4.000 kilometer över planetens yta och är mellan 5 och 10 kilometer djupa räknat från dalen till toppen på omgivande högplatå.
  • Mars har två små månar, Phobos och Deimos.