Har vi äntligen nya exoplanetfynd?! Hela 41 styck!

Space.com rapporterar att forskare nu bekräftat existensen av ytterligare hela 41 exoplaneter! Det är två olika team av forskare som studerat de exoplanetkandidater som Keplerteleskopet har identifierat och då gjort dessa fynd som presenteras i Monthly Notices of the Royal Astronomical Society resp i Astrophysical Journal. De 41 exoplaneterna finns i totalt 20 olika planetsystem. Antalet upptäckta exoplaneter stiger därmed till en bit över 800 styck. Keplerteleskopets websida har, när detta skrivs, ännu inte publicerat något om detta fynd. Inte heller har websidan Exoplanet.eu uppdaterat sina tabeller. Jag återkommer så småningom med mer fakta kring fynden.

Efter en, som det känns, evighetslång period av exoplanetstiltje tycks det alltså nu som om  man lyckats bekräfta ett antal av de ca 2.300 exoplanetkandidater som Kepler har identifierat. Det borde rent logiskt under de kommande åren bli en explosionsartad rapportering av bekräftade exoplaneter. Forskare ser det som sannolikt att flertalet av Keplers kandidater faktiskt är exoplaneter.



Illustration av Keplerteleskopet (Bildkälla: NASA)

Stjärnan som åt upp en planet

UniverseToday rapporterar att forskare för första gången har observerat en exoplanet som förtärts av sin stjärna när denna utvecklats till en röd jättestjärna. Samma öde kommer att drabba de inre planeterna i vårt solsystem när solen om ca 5 miljarder år blir en röd jätte. Då kommer solen att växa till sig och sträcka sig ända ut till jordens omloppsbana runt solen.


Illustration av BD +48 740 (Bildkälla: ESO)

De röda jätten, som heter BD +48 740, är äldre än solen och har i dagsläget en radie som är 11 gånger solens. I och med att planeten förtärts av den röda jätten har stjärnan fått en något märklig ämnessammansättning. Den har nämligen en ovanligt hög halt av litium, vilket är ett grundämne som är ovanligt i gamla stjärnor eftersom det lätt förstörs. Forskarna tror att detta litium skapats när stjärnan hettats upp i samband med att planeten rasat in i stjärnan. Händelsen förorsakade också lite turbulens i hela stjärnsystemet. En Jupiterstor planets omloppsbana runt BD +48 740 ändrades och blev väldigt eliptisk. Faktum är att det är den mest elliptiska omloppsbana som hittills skådats bland de exoplaneter man upptäckt.

NASA satsar på Mars. Nytt stort rymdsondprojekt år 2016 har beslutats.

I morse svensk tid fattade NASA beslut om att satsa på ytterligare ett stort Marsprojekt. Projektet, med namnet InSight, ska sändas upp 2016 för att bokstavligen gräva lite djupare i Mars förflutna. Jag skrev om projektet i ett inlägg här i bloggen i februari i år (klicka HÄR). Tanken är att en landare ska borra ner sig ca 5 meter i Marsmaterian för att undersöka dess konsistens mer detaljerat. InSight ska landa på Mars i september 2016 och genomföra sitt uppdrag under två års tid. Den är det tolfte projektet i det s.k Discoveryprogrammet som NASA drivit sedan 1992.  I programmet ingår t.ex Keplerteleskopet och rymdsonderna Dawn och Messenger.

Den här videon beskriver projektet mer detaljerat. Det är endast några få instrument på landaren och tekniken är väl utprovad så NASA räknar med att det blir ett förhållandevis billigt projekt och med liten risk för misslyckande.

Av ursprungligen 28 projektförslag har striden stått mellan InSight och två andra projekt som handlar om utforskning av Saturnusmånen Titan resp av en komet. InSight gick alltså segrande ur urvalsprocessen. Det som framförallt intresserar forskarna är att genom att studera Mars få ökad kunskap om hur planeter egentligen bildas och vad som gjort att det är stora skillnader mellan de jordlika planeterna i vårt solsystem. Man kan säga att projektet bygger vidare på den grund som Phoenix Mars Lander lade när den utforskade Marsytan 2008. Projektet innebär också att NASA väljer att köra ett eget Marsrace istället för att samarbeta med ESA (och Roscosmos) i det s.k ExoMars-projektet.

Även om det förstås är spännande med ännu en Marsexpedition, så är det lite synd att man därmed valde bort ett par andra riktigt intressanta projekt. Casey Dreier skriver om detta på Planetary Society Blog. Projektet som rörde Titan var ju egentligen mycket häftigare. Tanken var där att "sjösätta" en båt, eller flotte eller vad man nu ska kalla farkosten, för att utforska en av Titans metansjöar. Även projektet som skulle utforska en komet var spännande. Det handlade om att en landare i princip skulle hoppa omkring på kometen 46P/Wirtanen och studera materian på flera landningsplatser på kometen. Kolla in bilderna nedan som illustrerar dessa två märkliga projektidéer. Trots att även de här projekten är relativt billiga blir de alltså inte av om inte NASA kan hitta finansiering för dem.


Titan Mare Explorer (Bildkälla: NASA)



Comet Hopper (Bildkälla: NASA)

Curiosity har skjutit med laser på en sten

Curiosity har använt sin kraftiga laser och skjutit med den på en sten. Det är lite klös i den där lasern! Totalt 30 laserpulser sköts iväg på 10 sekunder och varje puls var på mer än 1 miljon watt! Tanken är att Curiosity med sina spektrometrar ska analysera stenens beståndsdelar.


Prickskytte med laser (Bildkälla: NASA)

Apropå sten, ESA:s rymdsond Mars Express har fotograferat en lite större "sten", Marsmånen Phobos. Denna lilla måne är 27x22x18 kilometer och kretsar nära Mars. Avståndet är endast 6.000 kilometer. Månen ser ut som en potatis! Fin bild!


Månen Phobos (Bildkälla: ESA)

Senaste nytt från Mars

Just nu strömmar det in nyheter från Mars och om Mars. Orsaken är förstås att Curiosity fortfarande är i starkt fokus i nyhetsmedia. Då passar andra rymdmyndigheter, institutioner m.m på att publicera nyheter om Mars. Här kommer en sammanfattning av det mest intressanta.

Först senaste nytt från Curiosity. Det ett ton tunga fordonet ska snart påbörja sin färd i Galekratern. Forskarna har valt ut dess första uppdrag. Den ska förflytta sig till ett område som heter Glenelg, ca 400 meter från Curiositys landningsplats. Det här kan vara en plats där Curiosity kan börja borra i marken och undersöka materian. Dessförinnan ska Curiosity rikta en laserstråle mot en liten stenbit ca 10 meter bort från fordonet. Detta för att testa laserinstrumentet ChemCam. Det är första gången en så kraftfull laser används på en annan himlakropp.



(Bildkälla: NASA)

Kolla in de senaste bilderna från Curiosity här. Det finns också en hel del intressanta videor, kolla här.

Även det "gamla" Marsfordonet Opportunity har nu vaknat till liv efter lite stiltje under Marsvintern. Här är en panoramabild som skapats av 817 foton som kameran på Opportunity tagit. Man kan se spåren efter detta fordon! Trots alla fina bilder som Opportunity tar riskerar den väl att hamna lite i skuggan av Curiosity nu.


(Bildkälla: NASA)

Även andra rymdnationer har planer för Mars. Indien planerar att sända upp en rymdsond redan 2013 mot Mars. Detta meddelade Indiens premiärminister Manmohan Singh i veckan. Rymdsonden planeras att sändas upp i november 2013 med uppdraget att flyga förbi Mars och göra ett antal vetenskapliga observationer. Indien är inga nybörjare i rymdsondsbranschen. År 2008 lyckades man placera rymdsonden Chandrayaan-1 i omloppsbana runt månen. Under 2013 planerar man för en uppföljning av det projektet genom att sända upp Chandrayaan-2 mot månen. Läs mer om dess planer här.

I media har det också förts en del diskussioner om liv på Mars. Space.com har en artikel om senaste nytt i denna gamla fråga. Vad kommer man då fram till. Jo, att vatten är en förutsättning för liv och med tanke på Marsklimatet och den strålning planetytan utsätts för så är det nog så att eventuellt existerande liv på Mars finns under Marsytan. Mars idag är ingen vidare trevlig plats för ens enklare livsformer. En mer intressant fråga är om Mars någon gång i sin historia kan ha haft bättre förutsättningar för liv. Det mesta tyder på att vatten har flödat rikligt på planeten. Forskarna har studerat meteoriter från Mars som träffat jorden. I några av dem tycks det finnas spår av liv. Det har dock under årmiljonernas gång skett ett visst utbyte av materia mellan Mars och jorden vilket gör det svårt för forskarna att avgöra varifrån eventuellt liv egentligen kommer. Vi får väl se om Curiosity lyckas lösa gåtan om liv på Mars.

Forskare diskuterar också mer avancerade framtida Marsexpeditioner. Varför inte skicka en rymdsond till Mars som sedan återvänder med markprover som kan analyseras här på jorden. En sådan expedition skulle dock kosta mellan 5 och 10 miljarder dollar, dvs lika mycket som det omstridda James Webb-teleskopet. MarsDaily skriver om dessa planer på sin websida. Forskning pågår om alternativa "drivmedel" som möjligen skulle göra ett sådant projekt mer realistiskt ur ekonomisk synvinkel. Kanske kan det bli av någon gång på 2020-talet.

Ställ upp i en ESO-tävling! Eller varför inte två!

Europeiska sydobservatoriet (ESO) arrangerar två tävlingar den här månaden med fina vinster. Tävling nr 1 går ut på att välja ut ett objekt som ESO:s Very Large Telescope (VLT) ska observera när ESO fyller 50 år den 5 oktober i år (Det är mycket 50-årsjubileer i år). Man kan vinna en Ipad. ESO har dessutom gjort det hela lite enklare genom att välja ut vilka objekt man kan rösta på. Det är bara att klicka på ett av objekten.

Tävling nr 2 är ännu mer spännande. Den går ut på att skicka en tweet (Twittermeddelande alltså) till ESO där man förklarar varför man skulle vilja besöka VLT-observatoriet i Chile. Blir man utvald får man helt enkelt en biljett dit och får äran att studera det utvalda objektet i tävling nr 1! Kolla in ESO:s websida här med beskrivning av tävlingarna.

ESO:s websida är för övrigt intressant och kan rekommenderas. Kolla särskilt sektionen med alla fantastiska foton (se här).

Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 1

I december 2012 finns anledning att fira. Då är det nämligen 50 år sedan den första rymdsonden, Mariner 2 flög förbi en annan planet i vårt solsystem. Sonden passerade nämligen Venus i december 1962. Sedan dess har åtskilligt hänt inom rymdfartens område och vi får ständigt nya fakta från rymdsonderna om solsystemets planeter, månar, dvärgplaneter, asteroider, kometer m.m. NASA har tagit fasta på detta 50-årsjubileum och kommer successivt under hösten att presentera sin topp 50-lista över rymdsondsutforskningen. Det är ju förstås en högst amerikansk syn på det hela, men kan ändå vara intressant att återge här. Häromdagen började dom med att presentera placering 41-50 på denna topplista. I september till december kommer sedan resten av listan att presenteras. Vad hittar vi då på plats 41-50?

Plats 50: Saturnus Hexagonformade molnstruktur som rymdsonden Cassini fotograferat. Jag skrev om detta här i bloggen i januari i år (se här). Redan Voyager 2 upptäckte molnformationen när de flög förbi 1981. Man har ingen riktigt bra förklaring på hur den uppstått. Det verkar i alla fall röra sig om ett synnerligen långlivat fenomen.


Saturnus nordpol (Bildkälla: NASA)

Plats 49:  Den sovjetiska rymdsonden Venera 4 lyckas 1967 sända data under nedfärden mot Venus yta i 93 minuter innan den förstörs av det atmosfäriska trycket när den närmar sig ytan. Det var första gången en rymdsondl yckas sända data från en annan planets atmosfär. Sonden mätte bl a Venus temperatur, atmosfäriska tryck samt atmosfärens sammansättning.


Venera 4 (Bildkälla: NASA)

Plats 48: Rymdsonden Mars Odyssey som under så lång tid utforskat Mars och levererat mängder av fina bilder såsom den här som visar en tre kilometer stor krater. Om Mars Odyssey finns en hel del att läsa här i bloggen, se här.


Krater på Mars (Bildkälla: NASA)

Plats 47: Rymdsonden Genesis som lyckades föra med sig solvindspartiklar till jorden år 2004. Sonden kraschlandade visserligen i Utah, USA, men man lyckades ändå säkerställa en del av den materia som Genesis samlat in för analys.


Forskare studerar solvindspartiklar (Bildkälla: NASA)

Plats 46: Den sovjetiska rymdsonden Luna 10, som vann rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen om att först placera en rymdsond i omloppsbana runt månen. 1966 lyckades ryssarna med den bedriften och följdes knappt fem månader senare av den amerikanska sonden Lunar Orbiter 1.


Luna 10 (Bildkälla NSSDC Phota Gallery)

Plats 45: Uppskjutningen av Voyager 2 i augusti 1977. Tack vare att planeterna råkade vara i precis rätt läge (vilket bara inträffar var 176:e år) kunde sonden så småningom passera nära alla de fyra stora planeterna Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Det är den enda sond som passerat Uranus och Neptunus på nära håll. Om Voyager står det åtskilligt här i bloggen. Se Voyager-fliken här och mina blogginlägg om Voyager här.


Uppskjutningen av Voyager 2 (Bildkälla: NASA)

Plats 44: Rymdsonden Stardust blir först med att hämta hem lite materia från en komet till jorden. Kometen Wild 2 besöktes 2004 av denna rymdsond. Stardust flög sedan förbi jorden, släppte av behållaren med kometmateria, och flög vidare på ett nytt uppdrag, Stardust-NExT. 2011 observerade den kometen Tempel-1 på nära håll.


Kometmateria (Bildkälla: NASA)

Plats 43: Den sovjetiska rymdsonden/landaren Luna 16 blir i september 1970 den första obemannade rymdsonden som hämtar materia från en annan himlakropp. Den blir också först med att landa nattetid på månen. Året innan, 1969, hade dock amerikanarna lyckats landa på månen med en bemannad rymdfarkost, Apollo 11. Den kommer förmodligen högt upp på den här 50 i topp-listan. Luna 16 fick med sig 101 gram månmateria.


Luna 16 (Bildkälla: NSSDC Photo Gallery)

Plats 42: Den japanska rymdsonden Hayabusa blir först med att hämta hem materia från en asteroid, 25143  Itokawa. Efter en hel del bekymmer lyckades den landa på jorden 2010. Jag har skrivit om rymdsonden här i bloggen, kolla här.


Behållaren med asteroidmateria (Bildkälla: JAXA)

Plats 41: Bara två månader efter den lyckade landningen för Luna 16 (se plats 43 ovan) så lyckades Sovjetunionen landsätta månfordonet Lunokhod 1 som utforskade månen yta i hela 322 dagar. Det var första gången man lyckades landsätta ett fordon på en annan himlakropp.Den liknar faktiskt Marsfordonet Curiosity en hel del! Den var 2,3 meter lång och vägde drygt 750 kilo.

Månfordonet Lunokhod 1

Min kommentar till listan: Jag vet förstås inte vad som kommer högre upp på listan, men visst hade väl Lunokhod 1 förtjänat en lite högre placering än nr 41?! Dessutom kan man ju fundera på plats 45 i den här listan: Uppskjutningen av Voyager 2. Det är ingen vild gissning att rymdsonden Voyager 2 återkommer betydligt högre upp på topplistan, sannolikt högt upp på topp 10. Varför är då uppskjutningen med överhuvudtaget?

Någon gång i början av september kommer listans nr 31-40 på NASA:s websida och här i bloggen.