Vad skriver dagspressen om rymdsonder?

Jag brukar med jämna mellanrum googla på "rymdsond" för att skanna av vad som skrivs i olika medier om rymdsondernas utforskning. För det mesta är det mycket korta notiser om något som råkar väcka en journalists intresse. Det är framförallt TT som verkar förse dagspressen med astronominyheter. Några tidningar har dessutom egna vetenskapsjournalister som emellanåt får till riktigt bra artiklar. Vad har man då skrivit om den senaste månaden? Jo, framförallt om Curiositys framfart på Mars och rymdsonden Voyagers 35-årsdag i rymden (som många tidningar verkar ha berört). I övrigt är det glest med rymdsondsnyheter i pressen.

Om Curiosity har väl nästan alla tidningar med (vetenskaplig) självaktning skrivit, till och med en hel del IT-tidskrifter. Kvällspressen skriver inte så ofta om vetenskapliga nyheter men ibland överraskar även de, som idag t.ex. Expressen hade en radda "häpnadsväckande bilder" tagna av Curiositys kameror.

Om man googlar på "spacecraft" upptäcker man att engelskspråkiga tidningar, TV-kanaler mm tycks ha en bredare bevakning av rymdsonderna. Där hittar man t.ex artiklar om rymdsonderna Juno och Dawn den senaste månaden. Jag tror att det beror på att NASA är skickliga på PR, men också på att det finns en del riktigt tunga bloggar m.m med stora mängder läsare. Jag tror att t.ex Planetary Society Blog har en rejäl genomslagskraft. Detsamma gäller websidorna UniverseToday, SpaceDaily och SpaceflightNow. I Sverige har vi en eminent astronomitidskrift i form av Populär Astronomi, som trots begränsade resurser, lyckas få till riktigt spännande astronomiläsning. Utöver det så finns inte så mycket mer än några få rymdbloggar och websidor.

Man kan ju fundera på hur man ska få upp det massmediala intresset för astronomisk forskning i allmänhet och rymdsondernas utforskning i synnerhet. Det tycks krävas något extraordinärt för att nyheterna ska tränga igenom mediabruset. Om astronomiintresset ska fortleva, och förhoppningsvis också frodas och utvecklas i Sverige måste nog våra universitet och högskolor ta sig samman och lägga lite resurser på att i begripliga termer informera om vad man pysslar med. För det är ju faktiskt spännande saker som pågår lite varstans i institutionernas och observatoriernas värld.

Om bl a Jupiter i senaste numret av Populär Astronomi

Alltid lika kul när tidskriften Populär Astronomi dyker upp i brevlådan. Det senaste numret verkar lovande. Där finns en längre artikel om Jupiter, planeternas planet, och kommande rymdsondsbesök dit. Där finns också en hel del fina bilder från Curiositys äventyr på Mars, om Kinas rymdplaner och om teleskop på hög höjd i Chile samt en hel del annan intressant läsning.

Curiosity ska börja använda sin arm

Marsfordonet Curiosity ska nu börja använda alla de instrument som finns på den speciella arm som den utrustats med. På bilden nedan har en av Curiositys kameror tagit en bild på denna arm som bl a har den borr som Curiosity ska använda för att borra sig ner genom den steniga Marsytan.


(Bildkälla: NASA)

Till dags dato har Curiosity kört totalt 109 meter. Den rör sig så sakteliga mot en formation som heter Glenelg där mer omfattande observationer ska ske. Återstår ca 300 meter dit. Den närmaste veckan ska diverse instrument testas och sedan fortsätter färden mot Glenelg. Bilden nedan, tagen av rymdsonden MRO, visar Curiositys landningsplats och körning så här långt.


(Bildkälla: NASA)

En av Curiositys kameror har tagit en närbild av marken där Curiosity befinner sig. Kamerans dammskydd har tagits av och skärpan tycks vara utmärkt. Bilden täcker mindre än en kvadratmeter.


(Bildkälla: NASA)

Dawns Greatest Hits från Vesta. Häftigt!

Nu rockar NASA igång rejält! Kolla bara den här videon med rymdsonden Dawns Greatest Hits från Vesta. Fräckt tycker jag!

(Källa:NASA)

 

Vad händer i rymdsondernas värld i september?

Emily Lakdawalla på Planetary Society blog har som vanligt gjort sin månatliga statusuppdatering av vad rymdsonderna ska syssla med i september månad. Bilden nedan visar var sonderna befinner sig (Klicka HÄR för en lite större och tydligare bild).



(Bildkälla: Olaf Frohn)

Det mest intressanta kan sammanfattas enligt följande:

• Curiosity har som bekant börjat köra omkring på Marsytan. Vi kan förvänta oss stora mängder foton från detta fordon. Även det "gamla" Marsfordonet Opportunity har fått upp farten igen efter en viloperiod.
• Rymdsonden Dawn har lämnat asteroiden Vesta och färdas nu mot nästa mål: dvärgplaneten Ceres. Om detta skrev jag tidigare idag i ett längre inlägg.
• Rymdsonden Juno, som har sikte på Jupiter, skulle ha gjort vissa kurskorrigeringar i början av denna veckan, men lite tekniska problem har fördröjt det hela. Förhoppningsvis inget allvarligt.
• De två tvillingsonderna Ebb och Flow (GRAIL-A och GRAIL-B) har fått ett utökat uppdrag vad gäller utforskningen av månens gravitation. Uppdraget ska nu pågå till december månad.
• Även rymdsonden Messenger väntar på utökat uppdrag vad gäller utforskningen av Merkurius.
• Kinesiska rymdsonden Chang'e 2 är på väg mot asteroiden 4176 Toutatis och väntas flyga förbi denna i mitten av december.
• Rymdsonden Cassini fortsätter ävn denna månad att studera Saturnusmånen Titan och Saturnusringarna.

I övrigt fortsätter rymdsonderna sitt idoga arbete att utforska planeter, månar, asteroider m.m.



Messenger har tagit en bild av en konformad krater på Merkurius (Bildkälla: NASA)

Rymdsonden Dawn är nu på väg mot dvärgplaneten Ceres

Rymdsonden Dawn har nu lämnat sin omloppsbana runt asteroiden Vesta och har satt kurs mot dvärgplaneten Ceres. Man kan nästan säga att sonden ska jaga ikapp Ceres i dess omloppsbana runt solen. Bilden nedan visar Vestas och Ceres positioner just nu (klicka HÄR för en lite större bild). De är ju faktiskt ganska nära varandra, men likväl tar det ca två och ett halvt år inan Dawn når fram till Ceres.


(Bildkälla: NASA)

Jag har skrivit en hel del om Dawn här i bloggen (se HÄR). Sonden har kretsat kring Vesta sedan mitten av juli 2011 och har i detalj observerat denna intressanta himlakropp. Vi har fått en massa fina bilder från en tidigare relativt okänd värld. NASA publicerade också en fin video häromdagen med titeln "Dawns farewell portrait of giant asteroid Vesta". Det är en simulerad överflygning som skapats av alla de foton som rymdsonden tagit. Vi får se alla kratrar och berg m.m. Fantastiskt!

(Källa: NASA)

 

Och idag bar det alltså av mot Ceres. Vad är då Ceres för en himlakropp? Det är en s.k dvärgplanet liksom Pluto, men betydligt mindre än denne. Hittills har fem himlakroppar fått benämningen dvärgplanet. Dessa är Pluto, Haumea, Makemake, Eris och Ceres. Ceres har en diameter på ca 950 kilometer. Den är därmed betydligt större än asteroiden Vesta, som har en diameter på lite drygt 500 kilometer. Den är den enda dvärgplaneten i de inre delarna av vårt solsystem. De övriga finns längre ut i solsystemet. Den upptäcktes redan år 1801 av den italienske prästen och vetenskapsmannen Giuseppe Piazzi. Det var faktiskt den första asteroid som blev upptäckt, beroende på att den är så mycket större än övriga asteroider. Under en period var den t o m definierad som planet. År 2006 blev Ceres dock omdefinierad från asteroid till dvärgplanet i samma veva som Pluto degraderades från planet till dvärgplanet.

Denna dvärgplanet dominerar asteroidbältet i och med att dess massa är en tredjedel av den totala massan för alla objekt i asteroidbältet. Ceres består av stenkärna och utanpå den ett relativt tjockt lager med vattenis. Faktum är att denna lilla dvärgplanet kan ha mer vatten än jorden, dock bundet i form av is. Ceres kretsar runt solen på ca 4,6 jordår.


(Bildkälla: Wikipedia)

Det finns endast några få mycket suddiga bilder av Ceres som tagits av Hubbleteleskopet, så det ska bli mycket intressant att så småningom få se hur Ceres egentligen ser ut. Så det är bara att vänta till våren 2015 för att få mer fakta om Ceres.


Hubbleteleskopets foto av Ceres (Bildkälla: NASA)

Forskare har upptäckt att större mängder is kan finnas i månkratrar

Forskare som studerat rymdsonden LRO:s radarbilder av Shackleton-kratern på månen bedömer att kraterväggarna kan innehålla mellan 5 och 10 procent is. Sannolikheten för förekomst av is på månen är störst i närheten av månens sydpol och i kratrar som inte solbelyses. Detta är första gången som Shackletonkratern studeras mer ingående med hjälp av radar från en rymdsond. Denna krater är för övrigt högintressant för eventuella framtida bemannade månfärder och kanske rent av i framtiden för en månbas. Det är ju nästan en förutsättning för en framgångsrik månbas att det finns tillgång till vatten, så att inte detta behöver forslas till månen från jorden.

I bilden nedan visas i övre vänstra hörnet den faktiska radarmätningen som gjorts i kratern. De fem övriga bilderna visar  olika beräknade mängder av isförekomst. Läs mer HÄR om LRO.



(Bildkälla: NASA)