Kometkrasch på Jupiter

I måndags observerade amatörastronomer en komet som kraschade i Jupiter. Det ser riktigt spektakulärt ut på foton som tagits av händelsen. Ulf R. Johansson på Cassiopeiabloggen har skrivit mer utförligt om det hela, läs HÄR.



Det är inte första gången som kometer kraschar i Jupiter. Den mest spektakulära kometkraschen skedde 1994 när kometen Shoemaker-Levy 9 splittrades i flera delar som dök ner i Jupiteratmosfären. Rymdsonden Galileo var då perfekt placerad för att observera denna händelse. Om Galileo finns mer att läsa under en särskild flik här i bloggen.

En liten måne mellan Saturnus ringar

Rymdsonden Cassini har fotograferat den lilla Saturnusmånen Pan mellan några av Saturnus ringar. Månen, som är ca 28 kilometer i diameter syns svagt mitt i bilden (klicka HÄR för en lite större och tydligare bild)


(Bildkälla: NASA)

Koldioxidsnöfall på Mars

Rymdsonden MRO har upptäckt ett koldioxidsnöfall på Mars. Koldioxid fryser vid -125 grader Celcius, dvs vid en betydligt lägre temperatur än vatten. Även tidigare har rymdsonder sett tecken på koldioxidis på Mars, men detta är första gången man kunnat bekräfta ett koldioxidsnöfall på Mars och i vårt solsystem överhuvudtaget enligt NASA. Snöfallen sker främst kring planetens sydpol .


(Bildkälla: NASA)

Vad skriver dagspressen om rymdsonder?

Jag brukar med jämna mellanrum googla på "rymdsond" för att skanna av vad som skrivs i olika medier om rymdsondernas utforskning. För det mesta är det mycket korta notiser om något som råkar väcka en journalists intresse. Det är framförallt TT som verkar förse dagspressen med astronominyheter. Några tidningar har dessutom egna vetenskapsjournalister som emellanåt får till riktigt bra artiklar. Vad har man då skrivit om den senaste månaden? Jo, framförallt om Curiositys framfart på Mars och rymdsonden Voyagers 35-årsdag i rymden (som många tidningar verkar ha berört). I övrigt är det glest med rymdsondsnyheter i pressen.

Om Curiosity har väl nästan alla tidningar med (vetenskaplig) självaktning skrivit, till och med en hel del IT-tidskrifter. Kvällspressen skriver inte så ofta om vetenskapliga nyheter men ibland överraskar även de, som idag t.ex. Expressen hade en radda "häpnadsväckande bilder" tagna av Curiositys kameror.

Om man googlar på "spacecraft" upptäcker man att engelskspråkiga tidningar, TV-kanaler mm tycks ha en bredare bevakning av rymdsonderna. Där hittar man t.ex artiklar om rymdsonderna Juno och Dawn den senaste månaden. Jag tror att det beror på att NASA är skickliga på PR, men också på att det finns en del riktigt tunga bloggar m.m med stora mängder läsare. Jag tror att t.ex Planetary Society Blog har en rejäl genomslagskraft. Detsamma gäller websidorna UniverseToday, SpaceDaily och SpaceflightNow. I Sverige har vi en eminent astronomitidskrift i form av Populär Astronomi, som trots begränsade resurser, lyckas få till riktigt spännande astronomiläsning. Utöver det så finns inte så mycket mer än några få rymdbloggar och websidor.

Man kan ju fundera på hur man ska få upp det massmediala intresset för astronomisk forskning i allmänhet och rymdsondernas utforskning i synnerhet. Det tycks krävas något extraordinärt för att nyheterna ska tränga igenom mediabruset. Om astronomiintresset ska fortleva, och förhoppningsvis också frodas och utvecklas i Sverige måste nog våra universitet och högskolor ta sig samman och lägga lite resurser på att i begripliga termer informera om vad man pysslar med. För det är ju faktiskt spännande saker som pågår lite varstans i institutionernas och observatoriernas värld.

Om bl a Jupiter i senaste numret av Populär Astronomi

Alltid lika kul när tidskriften Populär Astronomi dyker upp i brevlådan. Det senaste numret verkar lovande. Där finns en längre artikel om Jupiter, planeternas planet, och kommande rymdsondsbesök dit. Där finns också en hel del fina bilder från Curiositys äventyr på Mars, om Kinas rymdplaner och om teleskop på hög höjd i Chile samt en hel del annan intressant läsning.

Curiosity ska börja använda sin arm

Marsfordonet Curiosity ska nu börja använda alla de instrument som finns på den speciella arm som den utrustats med. På bilden nedan har en av Curiositys kameror tagit en bild på denna arm som bl a har den borr som Curiosity ska använda för att borra sig ner genom den steniga Marsytan.


(Bildkälla: NASA)

Till dags dato har Curiosity kört totalt 109 meter. Den rör sig så sakteliga mot en formation som heter Glenelg där mer omfattande observationer ska ske. Återstår ca 300 meter dit. Den närmaste veckan ska diverse instrument testas och sedan fortsätter färden mot Glenelg. Bilden nedan, tagen av rymdsonden MRO, visar Curiositys landningsplats och körning så här långt.


(Bildkälla: NASA)

En av Curiositys kameror har tagit en närbild av marken där Curiosity befinner sig. Kamerans dammskydd har tagits av och skärpan tycks vara utmärkt. Bilden täcker mindre än en kvadratmeter.


(Bildkälla: NASA)

Dawns Greatest Hits från Vesta. Häftigt!

Nu rockar NASA igång rejält! Kolla bara den här videon med rymdsonden Dawns Greatest Hits från Vesta. Fräckt tycker jag!

(Källa:NASA)