Höst betyder budgetarbete i den amerikanska kongressen. Liksom ifjol tycks det vara svårt för politikerna att komma fram till ett budgetbeslut som innebär att det gigantiska budgetunderskottet kan reduceras. Årets budgetarbete är nog, om möjligt, ännu besvärligare än det vi skådade förra hösten. Orsaken är att alla väntar på utgången av höstens presidentval. Därför har kongressen hamnat i något som kan liknas vid budgetkoma. Inga beslut är att vänta på ett par månader och då inträffar det märkliga att automatiska sparbeting utlöses som drabbar all skattefinansierad verksamhet, däribland NASA:s verksamhet. Det talas om att åttaprocentiga sparbeting är att vänta fr o m januari månad om inte politikerna tar sig samman. Det skulle innebära 1,4 miljarder dollar mindre till NASA 2013, vilket förstås skulle drabba verksamheten hårt. Läs mer om den amerikanska budgetkrisen HÄR.
måndag 17 september 2012
Rymdsonden Messenger är inne på sitt 1.260:e varv runt Merkurius!
Rymdsonden Messenger har nu kretsat kring Merkurius i 550 dagar och är inne på sitt 1.260:e varv runt planeten. Sonden har levererat en mängd fantastiska foton från solsystemets minsta planet. Den har faktiskt tagit mer än 125.000 bilder! Ett digert jobb för forskarna att studera alla dom!
Det finns en massa bilder som visar kratrar på denna meteorbombade planet. En av de mer lustiga kraterformationerna visas i bilden nedan. Visst liknar det Musse Pigg?!
(Bildkälla: NASA)
Kolla på NASA:s utmärkta websida för mer fakta om Messenger (klicka HÄR).
Det finns en massa bilder som visar kratrar på denna meteorbombade planet. En av de mer lustiga kraterformationerna visas i bilden nedan. Visst liknar det Musse Pigg?!
(Bildkälla: NASA)
Kolla på NASA:s utmärkta websida för mer fakta om Messenger (klicka HÄR).
Liv kan uppstå även i extrema miljöer kring heta exoplaneter
I sökandet efter planeter kring andra stjärnor, exoplaneter, letar man särskilt efter planeter i den.s.k beboeliga zonen. Med det menas att planeten befinner sig på "lagom" avstånd från sin stjärna, vilket möjliggör att liv kan uppstå och fortleva. Med liv menas oftast enklare livsformer. Förekomsten av flytande vatten antas också vara en viktig förutsättning för liv. De flesta exoplaneter som upptäckts hittills kretsar mycket nära sina stjärnor och är kokheta. Det innebär att det inte är särskilt gynnsamma förhållanden för liv på dessa planeter, åtminstone inte på planeternas yta.
Studier av exoplaneter visar att alla inte kretsar i cirkelrunda banor kring sina stjärnor. En del planeter har i själva verket ganska excentriska omloppsbanor. Det innebär att förhållandena på dessa planeter varierar med avståndet till stjärnan. Planeterna kan ibland befinna sig innanför den beboeliga zonen, för att under vissa perioder hettas upp eller kylas ner kraftigt när avståndet till stjärnan blir kortare eller längre.
Planet med en excentrisk omloppsbana (Bildkälla: NASA)
Det kan finnas enkla livsformer som kan överleva under sådana förhållanden. Faktum är att det på jorden finns livsformer, s.k extremofiler, som klarar mycket låga eller mycket höga temperaturer. Man har funnit olika typer av bakterier i varma källor på oceanbotten, men också på rymdstationerna ISS och Mir.
En stor andel av de hittills upptäckta exoplaneterna är Jupiterliknande gasplaneter. Att leta efter liv på dessa gasplaneter är kanske inte så meningsfullt. Däremot kan planeterna ha månar som har bättre förutsättningar för att hysa liv, trots att de kretsar kring planeter som befinner sig nära en stjärna. Så det kan alltså finnas liv på platser som till synes verkar vara mycket ogästvänliga.
Studier av exoplaneter visar att alla inte kretsar i cirkelrunda banor kring sina stjärnor. En del planeter har i själva verket ganska excentriska omloppsbanor. Det innebär att förhållandena på dessa planeter varierar med avståndet till stjärnan. Planeterna kan ibland befinna sig innanför den beboeliga zonen, för att under vissa perioder hettas upp eller kylas ner kraftigt när avståndet till stjärnan blir kortare eller längre.
Planet med en excentrisk omloppsbana (Bildkälla: NASA)
Det kan finnas enkla livsformer som kan överleva under sådana förhållanden. Faktum är att det på jorden finns livsformer, s.k extremofiler, som klarar mycket låga eller mycket höga temperaturer. Man har funnit olika typer av bakterier i varma källor på oceanbotten, men också på rymdstationerna ISS och Mir.
En stor andel av de hittills upptäckta exoplaneterna är Jupiterliknande gasplaneter. Att leta efter liv på dessa gasplaneter är kanske inte så meningsfullt. Däremot kan planeterna ha månar som har bättre förutsättningar för att hysa liv, trots att de kretsar kring planeter som befinner sig nära en stjärna. Så det kan alltså finnas liv på platser som till synes verkar vara mycket ogästvänliga.
söndag 16 september 2012
Marsfordonet Opportunity har upptäckt "blåbär" på Mars
Lite i skuggan av Curiosity fortsätter Marsfordonet Opportunity nu på sitt nionde år att utforska Marsterrängen. Häromdagen kom ett ganska spektakulärt fynd då den fann en bubblig yta som NASA kallar för "blueberries". Det är inte första gången Opportunity stöter på dessa blåbär. Redan 2004 upptäcktes sådana vid Opportunitys landningsplats. Hittills har bubblorna varit järnrika och man tror att de har skapats när mineraler kommit i kontakt med vatten. Det intressanta med de nu upptäckta bubblorna är att de tycks ha en helt annorlunda sammansättning med mindre järninnehåll. Forskarna tror att de skapats på ett annorlunda sätt. Hur är dock lite av ett geologiskt mysterium.
Bilden nedan visar dessa bubblor, som är mycket små. Bilden visar bara några tiotal kvadratcentimeter Marsyta, så bubblorna är några millimeter i diameter. Mer om fyndet kan läsas på NASA:s websida HÄR.
(Bildkälla: NASA)
Bilden nedan visar dessa bubblor, som är mycket små. Bilden visar bara några tiotal kvadratcentimeter Marsyta, så bubblorna är några millimeter i diameter. Mer om fyndet kan läsas på NASA:s websida HÄR.
(Bildkälla: NASA)
Exoplaneter har upptäckts kring stjärnor i en stjärnhop
Astronomer har för första gången upptäckt ett par exoplaneter kring stjärnor som tillhör en stjärnhop. Det rör sig om två Jupiterstora planeter som kretsar kring varsin stjärna i den s.k Beehive-hopen (även känd som Praesepe-hopen). Beehive-hopen är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Kräftan. Hopen består av ca 1.000 stjärnor och är en av de stjärnhopar som befinner sig närmast oss, endast ca 500-600 ljusår bort. Denna stjärnhop har varit känd i över 400 år. Det var faktiskt självaste Galileo som upptäckte den redan år 1609. Han såg förstås inte på långt när alla stjärnorna i hopen men ändå såpass många att den kunde identifieras som en stjärnhop.
De två exoplaneterna är s.k heta Jupiters, vilket innebär att de kretsar mycket nära sina stjärnor. Planeterna har fått namnen Pr0201b och Pr0211b. Upptäckten gjordes med hjälp av ett teleskop på Smithsonian Astrophysical Observatorys Fred Lawrence Whipple Observatory i Arizona, USA. Det intressanta med fyndet är att planeter tycks bildas även i så stjärntäta miljöer som stjärnhopar. Läs mer om fyndet på NASA:s s "exoplanetsida" HÄR.
Från en sådan planet kan nog en intressant stjärnhimmel skådas!
Illustration av exoplanet i stjärnhop (Bildkälla: NASA)
De två exoplaneterna är s.k heta Jupiters, vilket innebär att de kretsar mycket nära sina stjärnor. Planeterna har fått namnen Pr0201b och Pr0211b. Upptäckten gjordes med hjälp av ett teleskop på Smithsonian Astrophysical Observatorys Fred Lawrence Whipple Observatory i Arizona, USA. Det intressanta med fyndet är att planeter tycks bildas även i så stjärntäta miljöer som stjärnhopar. Läs mer om fyndet på NASA:s s "exoplanetsida" HÄR.
Från en sådan planet kan nog en intressant stjärnhimmel skådas!
Illustration av exoplanet i stjärnhop (Bildkälla: NASA)
lördag 15 september 2012
Klent med nya fräscha visioner i NASA:s senaste måldokument
En rapport som NASA häromdagen lämnade till den amerikanska kongressen har nu publicerats. Rapporten, som översiktligt beskriver målen för framtida utforskning av vårt solsystem samt inriktningen vad gäller internationellt samarbete, innehöll egentligen inget nytt. Man får intryck av att det är lite stiltje på visionsfronten i NASA-högkvarteret. Kanske avvaktar man det amerikanska presidentvalet och kongressens budgetmangling inför 2013 innan man vågar yppa några nya djärva rymdplaner.
Den 10-sidiga rapporten (läs rapporten HÄR) innehåller samma målsättningar som tidigare:
A. Söka efter tecken på liv (liv som varit och eventuellt liv idag)
B. Förstå solsystemets struktur och ursprung samt dess utveckling
C. Förstå framtiden för vår planet
De aktiviteter som planeras handlar om att, tillsammans med rymdpartners, fortsätta driva den internationella rymdstationen till åtminstone år 2020. Från år 2025 planeras bemannade rymdfärder till någon lämplig asteroid. År 2030 är det tänkt att de första bemannade rymdfärderna ska ske till Mars. Inledningsvis handlar det om att med en rymdsond gå in i omloppsbana runt Mars och se till att man tryggt kan återvända till jorden. På lite längre sikt planeras Marslandningar med astronauter ombord. Det senare nämns bara helt kort i dokumentet. Som ett led i denna utveckling mot mer långväga destinationer kan det tänkas ske "utflykter" till någon Lagrangepunkt m.m.
År 2016 sker uppskjutningen av rymdsonden OSIRIS-REx med uppdraget att hämta hem lite materia från asteroiden 1999 RQ36, en s.k nära-jorden-asteroid. Denna asteroid tros vara en himlakropp som är "ursprunglig" såtillvida att den inte förändrats så värst mycket under årmiljonernas lopp. Tanken är att sonden ska söka efter organisk materia och utifrån eventuella fynd ska forskarna kunna beräkna förekomsten av sådan materia i solsystemet. Detta projekt ska också bidra med kunskap om dessa nära-jorden-asteroider inför framtida bemannade rymdfärder till sådana objekt. Dessa bemannade rymdfärder är i sin tur ett led i ambitionerna att så småningom sända astronauter till Mars och andra himlakroppar. Att landsätta astronauter på en asteroid lär bli en rejäl utmaning för NASA i och med att asteroider ofta är relativt oregelbundna i formen och därför beter sig lite okontrollerat. Asteroiders gravitation är dessutom synnerligen låg, så det gäller att inte ramla av asteroiden när man väl landat.
Annars är planeten Mars det stora målet för framtida rymdfärder. Just nu följer vi med spänning Curiositys äventyr på Mars. Som jag skrivit tidigare här i bloggen planeras flera rymdsonder till Mars inom den närmaste tiden. Redan i slutet av nästa år är det dags för nästa rymdsond att sändas iväg, sonden MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile Evolution Mission). Uppdraget för MAVEN är att utforska Mars övre atmosfär, jonosfären, samt Mars interaktion med solen och solvinden. Målsättningen med uppdraget är att få ökad kunskap om utvecklingen kring Mars vad gäller atmosfären och dess sammansättning, om klimatutvecklingen samt om hur det hela har påverkat förutsättningarna för liv på Mars.
Ännu en Marsexpedition i närtid är planerad. Förra månaden beslutade NASA om att sända upp rymdsonden InSight till Mars redan år 2016. En landare ska med hjälp av instrument utforska hur pass solitt planetens ytskikt är. Kan det tänkas finnas flytande materia en bit under Marsytan? Sonden ska också försöka ge svar på frågan om varför Mars inte tycks ha plattektonik på samma sätt som jorden.
I dokumentet nämns också, lite vagt dock, fler tänkbara Marsprojekt med början 2018. Är det månne ExoMars-projektet som är i åtanke tro? Detta projekt, som ursprungligen var ett stort samarbetsprojekt med ESA, nämns dock inte i dokumentet. Överhuvudtaget är det mycket vaga skrivningar (läs svammel) om det internationella samarbetet. Det tycks mer handla om samarbete på en strategisk nivå än konkreta projekt.
Bild på Mars tagen av Hubbleteleskopet (Bildkälla: NASA)
NASA betonar i dokumentet att Mars visserligen inte ska ses som slutdestination för bemannade rymdfärder, men att det under de närmaste decennierna är det ultimata målet för rymdfärder. Även de två Marsmånarna Phobos och Deimos nämns som tänkbara objekt att studera lite djupare. Studiet av Mars ska också bidra till att ge ökade kunskaper om vad som kan tänkas ske med jordens klimat.
Den 10-sidiga rapporten (läs rapporten HÄR) innehåller samma målsättningar som tidigare:
A. Söka efter tecken på liv (liv som varit och eventuellt liv idag)
B. Förstå solsystemets struktur och ursprung samt dess utveckling
C. Förstå framtiden för vår planet
De aktiviteter som planeras handlar om att, tillsammans med rymdpartners, fortsätta driva den internationella rymdstationen till åtminstone år 2020. Från år 2025 planeras bemannade rymdfärder till någon lämplig asteroid. År 2030 är det tänkt att de första bemannade rymdfärderna ska ske till Mars. Inledningsvis handlar det om att med en rymdsond gå in i omloppsbana runt Mars och se till att man tryggt kan återvända till jorden. På lite längre sikt planeras Marslandningar med astronauter ombord. Det senare nämns bara helt kort i dokumentet. Som ett led i denna utveckling mot mer långväga destinationer kan det tänkas ske "utflykter" till någon Lagrangepunkt m.m.
År 2016 sker uppskjutningen av rymdsonden OSIRIS-REx med uppdraget att hämta hem lite materia från asteroiden 1999 RQ36, en s.k nära-jorden-asteroid. Denna asteroid tros vara en himlakropp som är "ursprunglig" såtillvida att den inte förändrats så värst mycket under årmiljonernas lopp. Tanken är att sonden ska söka efter organisk materia och utifrån eventuella fynd ska forskarna kunna beräkna förekomsten av sådan materia i solsystemet. Detta projekt ska också bidra med kunskap om dessa nära-jorden-asteroider inför framtida bemannade rymdfärder till sådana objekt. Dessa bemannade rymdfärder är i sin tur ett led i ambitionerna att så småningom sända astronauter till Mars och andra himlakroppar. Att landsätta astronauter på en asteroid lär bli en rejäl utmaning för NASA i och med att asteroider ofta är relativt oregelbundna i formen och därför beter sig lite okontrollerat. Asteroiders gravitation är dessutom synnerligen låg, så det gäller att inte ramla av asteroiden när man väl landat.
Annars är planeten Mars det stora målet för framtida rymdfärder. Just nu följer vi med spänning Curiositys äventyr på Mars. Som jag skrivit tidigare här i bloggen planeras flera rymdsonder till Mars inom den närmaste tiden. Redan i slutet av nästa år är det dags för nästa rymdsond att sändas iväg, sonden MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile Evolution Mission). Uppdraget för MAVEN är att utforska Mars övre atmosfär, jonosfären, samt Mars interaktion med solen och solvinden. Målsättningen med uppdraget är att få ökad kunskap om utvecklingen kring Mars vad gäller atmosfären och dess sammansättning, om klimatutvecklingen samt om hur det hela har påverkat förutsättningarna för liv på Mars.
Ännu en Marsexpedition i närtid är planerad. Förra månaden beslutade NASA om att sända upp rymdsonden InSight till Mars redan år 2016. En landare ska med hjälp av instrument utforska hur pass solitt planetens ytskikt är. Kan det tänkas finnas flytande materia en bit under Marsytan? Sonden ska också försöka ge svar på frågan om varför Mars inte tycks ha plattektonik på samma sätt som jorden.
I dokumentet nämns också, lite vagt dock, fler tänkbara Marsprojekt med början 2018. Är det månne ExoMars-projektet som är i åtanke tro? Detta projekt, som ursprungligen var ett stort samarbetsprojekt med ESA, nämns dock inte i dokumentet. Överhuvudtaget är det mycket vaga skrivningar (läs svammel) om det internationella samarbetet. Det tycks mer handla om samarbete på en strategisk nivå än konkreta projekt.
Bild på Mars tagen av Hubbleteleskopet (Bildkälla: NASA)
NASA betonar i dokumentet att Mars visserligen inte ska ses som slutdestination för bemannade rymdfärder, men att det under de närmaste decennierna är det ultimata målet för rymdfärder. Även de två Marsmånarna Phobos och Deimos nämns som tänkbara objekt att studera lite djupare. Studiet av Mars ska också bidra till att ge ökade kunskaper om vad som kan tänkas ske med jordens klimat.
onsdag 12 september 2012
Kometkrasch på Jupiter
I måndags observerade amatörastronomer en komet som kraschade i Jupiter. Det ser riktigt spektakulärt ut på foton som tagits av händelsen. Ulf R. Johansson på Cassiopeiabloggen har skrivit mer utförligt om det hela, läs HÄR.
Det är inte första gången som kometer kraschar i Jupiter. Den mest spektakulära kometkraschen skedde 1994 när kometen Shoemaker-Levy 9 splittrades i flera delar som dök ner i Jupiteratmosfären. Rymdsonden Galileo var då perfekt placerad för att observera denna händelse. Om Galileo finns mer att läsa under en särskild flik här i bloggen.
Det är inte första gången som kometer kraschar i Jupiter. Den mest spektakulära kometkraschen skedde 1994 när kometen Shoemaker-Levy 9 splittrades i flera delar som dök ner i Jupiteratmosfären. Rymdsonden Galileo var då perfekt placerad för att observera denna händelse. Om Galileo finns mer att läsa under en särskild flik här i bloggen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)