Varför denna skräck för domedagen? Om detta i Kobra imorgon.

Det tycks finnas en ganska utbredd skräck för att jorden ska gå under. Sker det inte genom kollision med en annan himlakropp så sker det genom klimatförändringar eller i form av ett kärnvapenkrig. Detta är i alla fall vad många pessimistiskt lagda människor tycks tro. Lustigt nog (eller skrämmande nog?) så är den mest lästa artikeln i denna blogg, om man får tro bloggstatistiken, en artikel med titeln "NASA lugnar oss - jorden kommer inte att gå under 2012"! Denna korta artikel har blivit mer googlad än artiklar om rymdsonders utforskning, Venuspassagen, exoplaneter m.m som jag skrivit! Det var ju inte riktigt vad man tänkte sig när man blev rymdsondsbloggare!

I mars i år skrev jag artikeln "Varför denna fanatiska tro på att jorden går under 2012?". Detta med anledning av att mayakalendern ska ha förutspått jordens undergång den 21 december i år. Tron på jordens undergång är så spridd att NASA i flera omgångar gått ut med information om vetenskapliga fakta i målet. Man har t o m producerat ett par videofilmer för att pedagogiskt försöka förklara hur det ligger till med asteroidhot m.m som skulle kunna förgöra livet på jorden.

Jag ser i TV-tablån att det imorgon är säsongsstart för Kobra och att första avsnittet ägnas åt just dessa domedagsprofetior. Man får hoppas att det vetenskapliga perspektivet på frågan ges ordentligt utrymme. Rent allmänt borde forskarna ägna en större andel av sin tid åt att berätta för allmänheten om de senaste forskningsrönen inom olika områden. Naturvetenskapliga fakta kan möjligen undanröja skräcken för att någon asteroid eller meteor ska slå ner i huvudet på oss när vi minst anar det. Lite information om solaktiviteterna och den 11-åriga cykel som dessa följer hade inte heller skadat för att lugna oroliga själar. Även mer fakta om klimatförändringarna och miljöhoten kan få oss att agera på ett mer positivt och aktivt sätt istället för att inta en allmänt pessimistisk och passiv hållning. Skräcken för kärnvapenkrig är nog tyvärr svårare att råda bot på.

Vad är då fakta i målet? Vad gäller asteroider finns en liten, synnerligen minimal, risk att asteroiden 2011 AG5 krockar med jorden den 5 februari 2040. Risken är 1 på 625 enligt NASA. Inte mycket att oroa sig för alltså. Inom det närmaste året kan vi förvänta oss ett och annat solutbrott. Med lite otur kan dessa vara riktade mot jorden och innebär i värsta fall allvarliga störningar för data- och telekommunikation, elförsörjning m.m. Sannolikheten för att solen ska få ett gigantiskt utbrott som hotar livet här på jorden är i det närmaste obefintlig.

Den lite suddiga radarbilden nedan visar asteroiden 4179 Toutatis som är en av de största potentiellt farliga nära-jorden-objekten. Asteroiden har storleken 4x2x2 kilometer och kommer emellanåt ganska nära jorden. Inte heller den kommer dock så nära att den utgör ett reellt hot. Det intressanta med Toutatis är att den kommer att utforskas mer detaljerat av en rymdsond, den kinesiska sonden Chang'e 2. Den är nämligen på väg mot asteroiden och förväntas flyga förbi denna  i mitten av december i år. Då får vi förhoppningsvis en bättre bild av asteroiden.

(Bildkälla: Wikipedia)

Vad har Teneriffa för likheter med Mars?

Ja, den frågan kan man fundera på. Den europeiska rymdmyndigheten ESA anser i alla fall att terrängen vid vulkanen Teide på Teneriffa i mångt och mycket liknar terrängen på Mars. Så för att förbereda sitt framtida Marsprojekt, ExoMars, kan det finnas skäl att öva på ställen som Teide. Där kan man studera vilka tänkbara problem man kan råka ut för i Marsliknande terräng. ESA har en ganska lång videofilm på sin websida om förberedelserna och om den astrobiologiska forskning som pågår lite varstans i Europa, kolla HÄR.

Nog liknar det Mars alltid uppe vid Teides topp (Bildkälla: Wikipedia)

ExoMars-fordonet liknar på många sätt Curiosity, som just nu rullar fram på Mars. Även detta fordon kommer att ha ett flertal kameror som ska studera omgivningarna på Mars. Den ska också kunna gräva ner till två meters djup för att söka efter tecken på liv.

Illustration av hur ExoMars kan komma att se ut (Bildkälla: NASA)

Även Indien planerar ett Marsprojekt (som jag skrivit om tidigare här i bloggen). Rymdsonden som ska sändas upp i november 2013 har fått namnet Mangalyaan. Uppskjutningen av sonden ska alltså ske redan om lite drygt ett år. Det är verkligen en extremt kort projekttid för ett såpass avancerat rymdsondprojekt som detta. Låt oss hoppas att den indiska rymdmyndigheten ISRO (Indian Space Research Organisation) lyckas få iväg sonden.

Illustration på hur Mangalyaan kan tänkas se ut (Bildkälla: ISRO)

Vad händer i rymdsondernas värld i oktober?

Den månatliga rymdsondsöversikten har som vanligt presenterats av Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog (Kolla HÄR). Det tycks kunna bli en månad med en mängd intressanta nyheter om utforskningen av vårt solsystem. I mitten av oktober månad startar nämligen årets stora planetkonferens i USA, the 44th annual meeting of the Division of Planetary Sciences of the American Astronomical Society. Det ska bli intressant att få lite mer forskarfakta om rymdsondernas utforskning m.m. Mycket annat spännande händer också. Här nedan kommer en sammanfattning av det bästa. Först dock månadens rymdsondskarta, sammanställd av Olaf Frohn. Klicka på bilden för att förstora den.

(Bildkälla: Olaf Frohn)

• SpaceX planerar, i samverkan med NASA, genomföra en uppskjutning av rymdsond till Internationella Rymdstationen (ISS) tidigt på morgonen den 8 oktober svensk tid. Om allt går bra innebär det starten för kommersiell rymdfart i stor skala.
• Marsfordonet Curiosity börjar få upp farten lite och vi kan förvänta oss en rad intressanta fynd när den nu ska börja studera det område på Mars som forskarna döpt till Glenelg. Vi kan nog förvänta oss Curiositys första djupstudie av Marsmaterian. Den har ju en robotarm med instrument som kan borra i Marsterrängen.
• Även det andra Marsfordonet, Opportunity, är på gång med en del intressanta observationer i ett område som heter Cape York.
• Rymdsonden MRO studerar bl a vädret på Mars i syfte att serva de två Marsfordonen med denna viktiga information. Det blåser en hel del vid Mars båda poler just nu.
• Även rymdsonden Mars Odyssey studerar Marsstormar och har levererat denna bild som visar en sådan storm vid Mars nordpol.

(Bildkälla: NASA)

• Rymdsonden Cassini fortsätter studera Saturnus ringar och månen Titan (kolla också mina två tidigare inlägg idag om Titan resp Dione).
• Rymdsonden Dawn är på väg mot dvärgplaneten Ceres. Bara drygt 60 miljoner kilometer kvar att färdas!
• I övrigt fortsätter rymdsonderna sina utforskningar av solen, av planeterna, månarna etc, alternativt fortsätter färdas mot sina mål.

En kallt atmosfärlager har upptäckts på Venus

Planeten Venus har utforskats relativt grundligt av ett antal rymdsonder under årens lopp. All utforskning har kommit fram till att det är en synnerligen ogästvänlig planet för alla former av liv. Det växthusklimat som råder på Venus ger temperaturer på över 400 grader Celsius på planetens yta. Nu kommer dock lite överraskande resultat från rymdsonden Venus Express observationer. Det visar sig nämligen att det finns lager i Venus atmosfär som har temperaturer på -175 grader Celsius. Dessa lager finns ca 125 kilometer ovan planeytan. Det är kallare än någon del av jordens atmosfär trots att Venus kretsar betydligt närmare solen än vad jorden gör. Denna låga temperatur innebär att t o m koldioxid fryser till is. På ESA:s websida finns mer beskrivet om detta märkliga fynd.

(Bildkälla: ESA)

Saturnusmånen Dione i närbild

Rymdsonden Cassini är flitig! Den studerar inte bara Titan (se föregående inlägg här i bloggen) utan passar också på att titta lite närmare på andra Saturnusmånar. En av dessa är Dione, en måne med en diameter på lite drygt 1.100 kilometer. På bilden syns spåren av ett rejält meteornedslag (den ljusa kratern med omnejd en bit norr om ekvatorn och till vänster) som liksom strålar ut åt alla håll. Den här typen av kratrar kallas för "ray craters" på engelska och finns även på andra månar i vårt solsystem.

(Bildkälla: NASA)

Överraskande tydliga årstider på Saturnusmånen Titan

Saturnus måne Titan har visat sig ha överraskande tydliga årstider trots att avståndet till solen är så mycket längre än från t.ex jorden. Forskning om Titan, som presenterades på den europeiska planetkonferensen i Madrid förra veckan, visar att atmosfärens temperatur, kemiska sammansättning och cirkulationsmönster varierar efter årstid. Variationerna är särskilt tydliga vid Titans nordpol, där kolvätesjöar bildas när temperaturen sjunker på vintern. Luften kring polen blir också lite klarare vid vår- och höstdagjämning beroende på att luftlagren i atmosfären rörs om. Att skillnaden mellan årstiderna är såpass stor har förvånat forskarna.

Annars liknar Titan jorden på så vis att dess rotationsaxel är vinklad 27 grader (jordens är vinklad lite drygt 23 grader). Detta påverkar förstås hur mycket sol som träffar olika delar av Titans yta. Det är trots det fascinerande att solen kan ha en så stor inverkan på Titan att det resulterar i tydliga årstider. Avståndet från solen till denna måne är ju trots allt i genomsnitt mer än 1,4 miljarder kilometer, mer än 9 gånger avståndet mellan jorden och solen. Det långa avståndet till solen ger förstås också en lång omloppstid för Saturnus och dess månar runt solen, ca 30 år. Årstidernas längd uppgår därför till 7,5 jordår. Websidan SpaceDaily skriver mer om Titanforskningen.

Titan utforskas utförligt av rymdsonden Cassini. Här kommer några av de senaste bilderna som rymdsonden skickat till jorden.

(Bildkälla: NASA)

 

På bilden nedan syns tydligt "Titanfoggen".

(Bildkälla: NASA)

Vilket är rymdsonden Cassinis största ögonblick?

Rymdsonden Cassini firar 15 årsjubileum om ett par veckor. Sonden sändes upp 1997 och har nu i många år gett oss en oerhörd mängd fina bilder på Saturnus och på ett flertal av dess månar. NASA vill fira detta jubileum genom att låta allmänheten ta fram en topplista över Cassinis största ögonblick. Man kan därför rösta på något av de 15 olika alternativ som NASA har tagit fram. Så, rösta HÄR, och kolla in slutresultatet om ca 2 veckor.