Kan planeter kring vita och bruna dvärgstjärnor hysa liv?

Forskare letar efter exoplaneter framförallt kring solliknande stjärnor. Eftersom vårt solsystem bevisligen har åtminstone en plats där liv utvecklats är det naturligt att söka efter andra ställen i Vintergatan med ungefär samma grundförutsättningar. En del exoplaneter har dock upptäckts kring stjärnor som sakta svalnar och dör. Det rör sig så här långt om stora planeter. Man kan fundera på om det kan finnas jordliknande planeter med förutsättningar att hysa liv kring den typen av stjärnor. SpaceDaily skriver om forskning kring detta i en artikel.

Forskare som studerat vita och bruna dvärgstjärnor menar att förutsättningarna för liv är begränsade även om planeter kan befinna sig i mitt i den beboeliga zonen kring sådana stjärnor. Problemet med dessa stjärnor är att de sakta blir allt svalare. Den beboeliga zonen krymper därför successivt och hamnar allt närmare stjärnan. Om en planet befinner sig mitt i den beboeliga zonen idag har den tidigare i sin historia, när stjärnan var hetare, varit för nära stjärnan för att utveckla liv. Värmen från stjärnan har gjort att eventuellt vatten på planetytan dunstat och planeten utvecklat en accelererande växthuseffekt, likt Venus. Därmed har kanske liv aldrig kunnat uppstå och om det har gjort det så har det definitivt släckts. Så det är nog bäst att fortsätta söka efter exoplaneter kring stjärnor som liknar vår sol. Sådana stjärnor finns det gott om i Vintergatan.

Illustration av exoplaneter (Bildkälla: ESO)

Liv i rymden, liv på Mars

På Aftonbladets websida har det idag varit en debatt om liv i rymden. Verkar vara en livlig debatt minst sagt! Vad skulle man själv svara på frågan om det finns liv i rymden? Självklart JA! Det vore ju märkligt om det inte fanns någon form av liv i universum utanför vårt lilla jordklot. Däremot kan man ju fundera på hur avancerade livsformer som kan tänkas finnas. Det är oerhört komplexa processer som krävs för att skapa intelligent liv. Jag har skrivit en hel del om "kravspecifikationen" för liv här i bloggen (se under etiketten Astrobiologi och etiketten Exoplaneter).

Med tanke på debatten i Aftonbladet kan jag inte låta bli att fundera över vad det egentligen är som Marsfordonet Curiosity upptäckt på Mars (se min artikel från igår HÄR). Om det ska kunna kallas "earthshaking" och "något för historieböckerna", som projektledningen beskriver det, så borde det väl handla om upptäckten av spår av liv?! Eller vad skulle det annars kunna vara som är så spektakulärt att det skulle platsa i historieböckerna? Spekulationerna och kommentarerna är många på nätet, se t.ex UniverseToday. Det verkar bli en riktig cliffhanger ända tills NASA-forskarna talar ur skägget.

Om vi antar att man hittat spår av liv så kan man ju tänka sig hur svårt det är för forskarna att hålla tyst om fyndet tills det helt säkerställts vetenskapligt. Har projektledningen varit för snabb i att kommentera det hela? Senaste nytt verkar nämligen vara att forskarna backar lite i frågan om fyndet, se artikeln här i SpaceDaily.

Bilden nedan visar spåren efter de fem skoptag som Curiositys robotarm tagit i Marsgruset. Var det bara grus eller fanns det något "levande" i gruset?

(Bildkälla: NASA)

 

Vad är det för sensationellt fynd Curiosity har gjort?

Projektledningen för Curiosity har för journalister antytt att Marsfordonet gjort någon form av sensationellt fynd. "Earthshaking" och "one for the history books" som Jet Propulsion Laboratorys John Grotzinger säger i intervjun. Man har dock ännu inte meddelat vad det rör sig om. Spänningen stiger! Har man hittat spår av liv?? Vi får se vad som kommer ut av detta. Det verkar som vi får vänta ett par veckor på besked i frågan. Man vill vara helt säkra innan man går ut med det.

Annars har Curiosity efter flera veckors stillastående börjat köra igen. Hela 25-30 meter på ett par dagar! Den verkar stanna lite då och då för att analysera stenar som kommer i dess väg. Bilden nedan visar Curiositys omgivningar. Det ser ut som vilken sandgrop som helst.

(Bildkälla: NASA)

Den ekonomiska krisen präglade det europeiska ministermötet om rymdsatsningar

Det europeiska ministermötet i Neapel avslutades idag utan att några mer sensationella beslut fattades. Det verkar som den ekonomiska krisen präglat mötet i hög grad. Populär Astronomi, Rymdstyrelsen och Arielspace rapporterar på sina respektive websidor om resultat från toppmötet. Förutom raketbeslut och annat "tekniskt" var väl det mest intressanta två samarbetsprojekt. Det viktigaste, åtmistone ur ett rymdsondsperspektiv, är att Ryssland nu erbjuds bli fullvärdig partner i ExoMars-projektet. Rysslands uppgift i projektet är främst att tillhandahålla raketerna för de två uppskjutningarna 2016 respektive 2018.

Ilustration av ExoMars-fordonet (Bildkälla: ESA)

 

Det andra samarbetet är med NASA för att ta astronauter till rymden. Här är det ESA som tillhandahåller en fraktfarkost (ATV) som integreras med NASA:s s.k Orionprogram.

"Direktupptäckta" exoplaneter kan bli allt vanligare

I och med att teleskopteknologin utvecklas ökar möjligheterna att upptäcka exoplaneter. Vi kommer att bokstavligen se ett antal exoplaneter direkt i teleskop på jorden och i rymden. Direkt upptäckt av en exoplanet innebär att man faktiskt kan se planeter i ljuset av de stjärnor som de kretsar kring. Så här långt har det varit svårt att urskilja det svaga ljus som reflekteras från planetytan kring ofta ljusstarka stjärnor. Därför har endast ett fåtal (32 styck till dags dato enligt den eminenta appen Exoplanet) upptäckts med denna metod. Det vanliga är att man upptäcker exoplaneter med mer indirekta metoder, dvs hur de påverkar stjärnors rörelser och det ljus de utstrålar.

Illustration av planeten (Bildkälla: NASA/S. Wiessinger)

Häromdagen presenterades ett intressant exoplanetfynd som gjorts just genom direkt upptäckt. Det är en mycket stor planet kring stjärnan Kappa Andromedae som upptäckts med hjälp av Subaruteleskopet på Hawaii. Planeten har en massa som är 12,8 gånger Jupiters. Faktum är att man inte är helt säker på att det verkligen är en planet. Det kan vara en brun dvärgstjärna. Gränsen mellan dessa små, svala stjärnor och riktigt massiva planeter är en aning flytande. Forskarna som studerat detta objekt lutar just nu åt att det är en planet, så vi utgår från det.

Planeten kretsar relativt långt från sin stjärna, motsvarande 1,8 gånger avståndet mellan solen och Neptunus. Planeten beräknas ha en temperatur på 1.400 grader Celcius i de yttre gasskikten (planeten är liksom Jupiter en gasjätte). Stjärnan som planeten kretsar kring är relativt ung, "bara" 30 miljoner år gammal och har en massa som är närmare 2,5 gånger solens. Det innebär att den är en av de mest massiva stjärnor som man hittills upptäckt exoplaneter kring. Så här långt har man hittat det stora flertalet planeter kring mer solliknande stjärnor.

På NASA:s websida rapporteras om fyndet. En mer utförlig beskrivning ges i den vetenskapliga artikel som publicerats på Arxiv.

Beslut idag: Ingen europeisk månlandare

På ministermötet i Neapel fattade man idag beslut om att lägga det planerade europeiska månlandarprojektet på hyllan så länge. Enligt SpaceflightNow vill de europeiska rymdministrarna hellre satsa på ExoMars-projektet, den internationella rymdstationen, Ariane 6-raketen m.m. Pengarna räcker helt enkelt inte till för att genomföra projektet, som framförallt drivits av Tyskland.

Illustration av månlandaren (Bildkälla: ESA)

Månlandaren skulle sänts upp 2019 till månens sydpol med uppdraget att undersöka förutsättningarna för framtida bemannade expeditioner dit. Bland annat var det tänkt att landaren skulle söka efter vatten som framtida astronauter skulle kunna ha användning av.

Rymdteleskopet CoRoT verkar ha gett upp

Rymdteleskopet CoRoT, som framgångsrikt sökt efter exoplaneter, verkar ha gett upp. Enligt den franska rymdmyndigheten CNES har den fått så allvarliga datorproblem att datorn inte längre kan ta emot data från teleskopet. Tidskriften Nature rapporterar om datorproblemen på sin websida. Detta rymdteleskop, som är en föregångare till Keplerteleskopet, har sedan den sändes upp 2006 upptäckt 31 exoplaneter, varav 5 upptäckts relativt nyligen. Den har också identifierat ca 200 exoplanetkandidater, som behöver utforskas ytterligare innan man säkert vet om det rör sig om exoplaneter. CoRoT upptäckte den första exoplaneten med hjälp av den s.k transitmetoden, dvs att en planet passerar solskivan på en stjärna och förmörkar den. Den upptäckte också den första mer jordliknande planeten, en s.k "superjord, med en diameter som är 1,7 gånger jordens.

Ett flertal försök har gjorts för att försöka få igång datorn igen, men utan framgång. Ytterligare försök görs i mitten av december. Det vore ju för väl om man lyckas fixa problemen.

Illustration av CoRoT (Bildkälla: CNES)