Planeter hetare än väntat - den beboeliga zonen utvidgas

Exoplaneter som liknar jorden kan vara upp till 25% hetare än vår jord, vilket skulle göra dem mer geologiskt aktiva vilket i sin tur ökar förutsättningarna för att liv uppstår. Det säger forskare vid Ohio State University som idag presenterade sina forskningsresultat på AGU-konferensen i San Fransisco. Forskarna har studerat åtta stjärnor som i storlek, ålder och sammansättning är väldigt lika vår sol. Det man särskilt intresserat sig för är förekomsten av grundämnena torium och uran. Dessa radioaktiva ämnen anses vara viktiga såtillvida att de bidrar till att värma upp en planets inre och medverka till plattektonik. Det bidrar till att röra om i jordskorpan och bibehålla vatten på en planet. Vatten är som bekant en viktig faktor för att liv ska utvecklas på en planet.



Schematisk bild av plattektonik (Bildkälla: Wikipedia)

Sju av de åtta stjärnorna visade sig innehålla mer Torium än vår sol. Det kan också innebära att eventuella planeter kring dessa stjärnor också innehåller en större andel av detta ämne. Dessa planeters inre skulle då kunna vara varmareän  jordens inre. Sådana planeter kan utveckla plattektonik tidigare och under mycket längre tid. Det skulle ge mer tid för att liv ska uppstå och fortleva.

En annan intressant aspekt är att om planeterna är hetare än vad man tidigare trott så innebär det att den beboeliga zonen utvidgas. Fler planeter kan då vara tänkbara "jordkopor". Forskarna betonar dock att man endast studerat ett mycket begränsat antal stjärnor och att man inte kan dra alltför långtgående slutsatser av studien ännu. Intressant är det likväl.

Läs mer om forskningsstudien på SpaceDaily.

Voyagersond är nu på sista "motorvägsetappen" ut ur solsystemet

Intensiv dag i rymdsondsbranschen idag! Det var länge sedan man skrev så många inlägg på en dag! NASA rapporterar idag att rymdsonden Voyager 1 har nått en ny region alldeles vid randen till den interstellära rymden. Den är på, vad NASA kallar, den "magnetiska motorvägen" på väg ut ur vårt solsystem. Att den kallas så beror på att här kopplas solens magnetfält och den interstellära rymdens magnetfält ihop av en mängd laddade partiklar.I området där Voyager är far laddade partiklar ut i rymden samtidigt som den interstellära vinden trycker laddade partiklar in i vårt solsystem. Partiklar studsar också omkring åt alla håll i området.

Forskarna tror att Voyager nu verkligen är inne på den sista deletappen på den sista etappen ut ur solsystemet.

(Bildkälla: NASA)

Nyheten rapporterades på den stora konferensen American Geophysical Union fall meeting.i San Fransisco.

Curiositys fynd intressanta, men kanske inte sensationella

Det har varit en enorm hype inför dagens presskonferens om Curiositys "skakande" upptäckt på Mars. Jag har skrivit om spekulationerna i flera inlägg under den senaste veckan. Har Curiosity funnit spår av liv eller någon form av organisk materia? Svaret på den frågan är nej. Däremot har man upptäckt att de prover man tagit har en komplex kemisk sammansättning.

Detaljbild av sanden Curiosity grävt i (Bildkälla: NASA)

Bilden nedan visar variationen i form och färg m.m på de små stenbitarna i gruset. Även om Mars kallas för den röda planeten så är inte nödvändigtvis all ytmateria röd, utan kan vara, vit,grå, brun etc.

(Bildkälla: NASA)

Curiositys analyser av Marssanden visar på förekomsten av kolväten. Varifrån de kommer vet man inte. Det kan härstamma från Mars, från meteoriter eller från jorden.

När den vetenskaplige ledaren för projektet John Grotzinger uttryckte att "det här är något för historieböckerna" menade han inte Curiositys fynd utan det faktum att så avancerade instrument som Curiosity bär med sig faktiskt fungerar fullt ut på Mars. Det andra "spektakulära" som nämns på presskonferensen är att man lyckats landa på en forntida flodbädd. Intressant i och för sig, men det var väl kanske inte riktigt vad vi trodde skulle komma ut av presskonferensen.

Läs också om Curiositynyheter på Populär Astronomis websida.

Den skinande Saturnusmånen Titan och dess märkliga atmosfär

Rymdsonden Cassini har ännu en gång passerat nära Saturnus stora måne Titan och sänt en hel del fina bilder från "närkontakten". Den mycket täta Titanatmosfären lyser vackert i blått!

Titan under några år (Bildkälla: NASA)

Förra veckan kom intressanta observationsdata som visade på att atmosfären gjort en markant "turnover" under de år som Cassini observerat månen. Luftcirkulationen har ganska abrupt ändrat riktning. Cassini har upptäckt att det sker snabba förändringar i Titans atmosfär med en omfattande och komplex luftcirkulation under delar av ett Titanår (1 år = 30 jordår). Liksom sin moderplanet Saturnus har också Titan en lustig molnvirvel vid ena polen.

Monvirveln på Titan (Bildkälla: NASA)

Titans atmosfär är synnerligen intressant såtillvida att det i vårt solsystem endast finns fyra himlakroppar med fast yta och med en mer substantiell atmosfär. Förutom jorden är det Mars, Venus och Titan. Att studera Titanatmosfären kan därmed också ge kunskaper om jordens atmosfär och dess utveckling.

Ska Curiosity röstas fram som TIME:s "Person of the Year"?

Vi är verkligen i robotåldern på gott och ont! Det är nämligen så att bland alla kandidater till tidskriften TIME:s titel "Person of the Year" finns Marsfordonet Curiosity! Det var ju kul kan man tycka, men är det egentligen det? Till och med en amatörastronom som jag kan bli något bekymrad om tillståndet på vår planet om vi inte kan hitta en person av kött och blod som förtjänar den titeln bättre än en Marsrobot. Så jag hoppas faktiskt att Curiosity inte "vinner".

Ett självporträtt (Bildkälla: NASA)

Har Venus aktiva vulkaner?

ESA rapporterar idag att man identifierat stora förändringar i halterna av svaveldioxid i Venus atmosfär. Det skulle kunna tyda på pågående vulkanisk aktivitet på planeten. Svaveldioxid genereras av just vulkanutbrott och Venusatmosfären har mer än en miljon gånger högre halt av svaveldioxid än jordens atmosfär. Ingen vidare trevlig miljö alltså! Den stora merparten av svaveldioxinet är dolt i de nedre delarna av Vanus atmosfär, men rymdsonden Venus Express har nu mätt upp oväntat höga halter av ämnet i de övre atmosfärlagren. Eftersom ämnet förstörs snabbt av solljuset måste dessa ämnen ha tillkommit nyligen.

Venus har hundratals vulkaner, men det är delade meningar bland forskarna om de fortfarande är aktiva eller ej . De senaste sex årens observationer av Venusatmosfären visar på relativt kraftiga variationer i halterna av svaveldioxid. Det är svårt att lokalisera källan till eventuell nybildad svaveldioxid eftersom Venus atmosfär rör sig mycket snabbt och ämnena blandas upp.

Bilden nedan illustrerar hur dramatiskt det skulle kunna se ut på Venus vid vulkanutbrott.

(Bildkälla: ESA)

NASA har problem: Vad göra med två superteleskop?

NASA fick förra sommaren en minst sagt generös donation från National Reconnaissance Office (NRO), en amerikansk federal myndighet som hör till försvarsdepartementet. NRO överlämnade två optiska teleskop som var tänkta att ingå i amerikanska spionsatelliter, men som aldrig kommit till användning. De ligger tydligen i ett förråd i USA och samlar damm. De två teleskopen är i ungefär samma klass som Hubbleteleskopet, med spegeldiameter på 2,4 meter! Nu söker NASA idéer på vad teleskopen ska användas till. AstronomyNow har en artikel om detta på sin websida.

NASA kan tänka sig använda ett av teleskopen i rymdsondsprojektet WFIRST, med uppdrag att utforska den mörka energins hemligheter, galaxers utveckling och andra "stora" frågor. WFIRST ska också söka efter exoplaneter. Projektet ligger dock mer än 10 år fram i tiden. Konstigt nog blir kostnaderna för ett sådant projekt väldigt höga trots att man inte behöver konstruera något nytt teleskop. Därför söker man nu efter ytterligare projektidéer som innebär mer kostnadseffektiva rymdsondsprojekt.

Det är väldigt långa ledtider i rymdsondsprojekt. Ofta tar det 10-15 år från projektidé till förverkligande, dvs att sonden faktiskt är uppe i rymden och observerar. Det kan mycket väl bli så att de två teleskopen aldrig kommer upp. Att tänka om och ändra i projektplaner är inte lätt. De två teleskopen är visserligen en fin gåva, men stökar till planeringen för NASA. Det är synd för teleskopen kunde utan tvekan använts till utforskning av t.ex exoplaneter.