De 10 största ögonblicken i rymdsondshistorien (enligt NASA)

Imorgon är det 50 år sedan som rymdsonden Mariner 2 som första rymdsond närstuderade en annan planet, Venus. Rymdsondernas utforskning av vårt solsystem firar alltså 50 år. NASA har tagit fram sin topplista över de 50 bästa ögonblicken under dessa år (tydligen utifrån någon slags omröstning bland allmänheten och NASA:s experter). Här kommer nu de allra bästa ögonblicken enligt NASA.

Läs mina tidigare artiklar här:

Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 1
Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 2
Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 3
Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 4

Topplistan ser ut så här:

Plats 10: En av rymdsonden Cassinis många fantastiska bilder av Saturnus. I bilden ser man hur ringarna bildar en elegant skugga som täcker planeten. Cassini är utan tvekan en av de absolut mest framgångsrika rymdsondsprojekten genom tiderna.


(Bildkälla: NASA)


Plats 9: Voyagers bild av den lilla blå pricken som är vår jord. "The pale blue dot" är ett uttryck som myntades av Carl Sagan. Voyager 1 blev den första sonden som kunde fotografera hela solsystemet från 7 miljarder kilometers avstånd från jorden. Bilden är tagen 1990.


(Bildkälla: NASA)


Plats 8: Marslandaren Viking 2 tar en fin bild av Marsytan i september 1976. Det är alltså 36 år sedan denna fantastiskt fina bild togs av ett stenigt Marslandskap!

 
(Bildkälla: NASA)


Plats 7: Här finner vi Marslandaren Viking 1, syster till Viking 2, som tog den första bilden någonsin från Marsytan den 20 juli 1976. Även här ses en stenig yta. Projektet med de två Vikingsonderna får ses som mycket lyckat och grundlade mycket av den Marsutforskning vi ser idag.


(Bildkälla: NASA)


Plats 6: Voyager 1 som är på väg ut ur vårt solsystem. Under 2013 är det troligt att denna rymdsond som första "maskin" färdas i den interstellära rymden. De två Voyagersonderna tillhör de mest framgångsrika (vilket inte minst framgår av NASA:s top 50-lista) och mycket av det som sonderna skådat på sin väg ut mot solsystemets yttersta gräns har varit underlag för ett flertal andra rymdsondsprojekt. Jag har skrivit en hel del om Voyager i bloggen (se under rubriken Voyager).


(Bildkälla: NASA)


Plats 5: Rymdsonden Cassinis minisond Huygens tar de första bilderna av Titans yta när den i januari 2005 landar på månen (Kunskapskanalen hade förresten ett intressant program om detta projekt igår). Huygens var ESA:s bidrag i Cassiniprojektet och minisonden lyckades landa på Titans yta och samla in data om förhållandena på denna måne. Titan har som bekant en mycket tät atmosfär, så det här var första och enda gången vi fått bilder från denna stora Saturnusmånes yta.


(Bildkälla: ESA)


Plats 4: Rymdteleskopet Keplers upptäckt av den första planeten i den beboeliga zonen kring en solliknande stjärna. Detta teleskop har till dags dato upptäckt drygt 100 exoplaneter och ca 2.300 planetkandidater som behöver utforskas lite mer för att man ska kunna säkerställa om det verkligen är planeter.


(Bildkälla: NASA)


Plats 3: Rymdteleskopet Hubbles bild av gasmoln där nya stjärnor bildas. Hubble har gett oss en enorm mängd fina bilder av galaxer, stjärnor, planeter etc.


(Bildkälla: NASA)


Plats 2: Voyagersondernas "grand tour" genom solsystemet. Voyager 2 är den enda sond som passerat alla de fyra stora planeterna i vårt solsystem. Behändigt nog så låg de i en perfekt "linje" för att en sond skulle kunna passera dem.


(Bildkälla: NASA)


Plats 1: Fotspåret av det första steget på månen. När Neil Armstrong tar det första steget på månen är det första gången en människa promenerar på en annan himlakropp. Apollo 11 och dess färd till månen 1969 är förstås rymdsondshistoriens största ögonblick.


(Bildkälla: NASA)

Vad ska man då säga om 50-bästalistan när man nu har skådat hela listan? För det första får man ta alla sådana här topplistor med en stor nypa salt. Det blir ofta ett ganska godtyckligt urval som kommer med på listan och den här listan är inget undantag. Mina synpunkter kan sammanfattas enligt följande:

• Även om några ryska rymdsondsprojekt är med så är det en enorm NASA-dominans (vem hade trott något annat?).
• Visserligen är Voyagerprojektet kanske historiens mest lyckade rymdsondsprojekt, men att projektet belägger 11 platser på top 50-listan är väl ändå att ta i!
• Rymdsonden Galileo, en av mina absoluta favoriter, återfinns först på 19 plats. Hur tänkte man där?
• Förutom Huygens (på femte plats) saknas ESA helt i topplistan! Rymdsonderna Rosetta, Mars Express eller något av ESA:s alla rymdteleskop skulle ju kunnat platsa kan man tycka. 
• Rymdsonden Dawn saknas trots ett ganska unikt och framgångsrikt genomfört uppdrag att utforska en asteroid i detalj.
• Solsonderna lyser med sin frånvaro.

Saturnusmånen Titan har en Nilen-kopia

Rymdsonden Cassini har fotograferat ett flodlandskap på Titan. Det ser lite ut som Nillandskapet i Egypten! Floden som slingrar sig fram genom landskapet är ca 400 kilometer lång och mynnar ut i en sjö. Det är dock inte vatten som flyter i floden utan kolväten.

(Bildkälla: NASA)

NASA har tecknat kontrakt med tre företag om bemannade rymdfärder

NASA har under senare år arbetat tillsammans med ett antal amerikanska företag för att utveckla kostnadseffektiva lösningar vad gäller rymdtransporter. Målet med samarbetet är att skapa förutsättningar för både bemannade och obemannade rymdfärder i amerikansk regi. Idag är man beroende av framförallt Ryssland vad gäller t.ex bemannade rymdfärder till den Internationella rymdstationen (ISS). En hel del framsteg i arbetet har skett under året. SpaceX lyckade dockning med rymdstationen är väl kronan på verket så här långt.

Nu kommer nästa fas i detta arbete. Kontrakt har tecknats med tre företag för att utveckla kapaciteten för bemannade rymdfärder till ISS. De tre företagen är Boeing, Sierra Nevada och SpaceX. Kontrakten är värda ca 10 miljoner dollar per företag och handlar om att certifiera ett eller flera av dessa företag. När väl något av företagen får kontrakt på att faktiskt transportera astronauter till ISS handlar det förstås om mycket större pengar.

(Bildkälla: NASA)

12-12-12

Det har väl inte undgått någon att det idag är 12-12-12. Har det då hänt något märkvärdigt detta magiska datum? Ja, säkert en massa. Lustigt nog så är det både meteorsvärmar (geminiderna) och asteroider som är i antågande. Passa på att kolla in meteorerna om himlen är klar. Robert Cumming på Populär Astronomi har lite meteorspanartips på websidan.

Idag passerar den stora asteroiden 4179 Toutatis vår jord på ett avstånd av "bara" 6,9 miljoner kilometer. Denna kilometerstora stenbumling missar oss alltså med ganska god marginal. Enligt mobilappen Asteroid Alert så det ytterligare ett par mindre stenklumpar som far förbi jorden idag. Dom är några tiotal meter i diameter. Finns det då anledning att oroa sig över dessa asteroider? Nej. Faktum är att det nästan varje dag passerar någon asteroid relativt nära jorden (med rymdmått mätt alltså). Så har det alltid varit och så kommer det alltid att förbli. Jorden kommer inte att gå under idag heller.

Tidningarna har haft en hel del skriverier idag om 12-12-12 och uppmanat folk att rapportera vad man gjorde just klockan 12.12 denna dag. Jag kan rapportera att jag åt ett par pepparkakor efter en god lunch.

Ljuskonst

Rymden är vacker. Otaliga är de bilder som visat universums skönhet. Bilder av galaxer, nebulosor och även planeter är ofta små konstverk i sig. ESA publicerar på sin websida en lite annorlunda bild av rymden. Det är en bild tagen av rymdteleskopet XMM Newton som visar ljus som reflekteras i en av teleskopets speglar. Fantastisk bild!

(Bildkälla: ESA)

 

Oväntat få nya exoplanetfynd i år

När detta år inleddes trodde jag att vi skulle få en explosionsartad utveckling vad gäller nya exoplanetfynd. Så har det inte blivit. Året är visserligen inte slut än, men det ser ut som om antalet nyfunna exoplaneter blir avsevärt mycket färre än under 2011. Konstigt egentligen med tanke på alla de exoplanetkandidater (ca 2.300 styck) som Keplerteleskopet identifierat. Ska man tro att det är lugnet före stormen, dvs att vi 2013 kommer att få rapporter om en massa nya exoplaneter?

Bilden nedan visar lite exoplanetstatistik. Som synes är 2012 års stapel betydligt lägre än 2011 års. Diagrammet visar också hur upptäckterna fördelas på olika metoder (Läs under fliken "Exoplaneter" om vad de olika metoderna innebär). När man tittar lite närmare på det hela ser man också att det är antalet planeter upptäckta med radialhastighetsmetoden som har minskat. Denna metod var den helt dominerande under 1990-talet och en bit in på 2000-talet. Så sent som 2011 stod metoden för upptäckten av mer än hälften av alla exoplaneter. 2012 ser det dock inte ut att bli många planeter som upptäcks med denna metod. Det är märkligt med tanke på att det är en metod som borde ha alla förutsättningar att bli alltmer framgångsrik allteftersom observatoriernas spektrometrar blir mer känsliga. Med transitmetoden upptäcker man dock alltfler planeter. Det är ju främst Keplerteleskopet, som använder sig av just denna metod, som står för dessa upptäckter.

(Bildkälla: Hanno Reins "The Visual Exoplanet Catalogue")

Antalet upptäckta exoplaneter uppgår till lite drygt 850. Några tiotal av dessa är av jordstorlek. I diagrammet nedan, som jag skapat med plotverktyget på websidan www.exoplanet.eu, är alla exoplaneter med en radie mindre än ca 2 jordradier utritade (0,18 jupiterradier=2 jordradier).  Samtliga små planeter som upptäckts så här långt har som synes en mycket kort omloppstid runt sin stjärna. Några riktiga jordkopior finns inte ännu.

(Bildkälla: Exoplanet.eu)

 

Populär Astronomis decembernummer är här!

Alltid lika kul när Populär Astronomi ligger i brevlådan! Bläddrar igenom tidningen och ser att den innehåller en massa kul läsning (som vanligt). Artiklar som beskriver utforskningen av Mars, exoplaneter och spännande nebulosor är bara lite av det vi får till livs. Rymdskrot, astronomihistoria och mycket annat finns det också att läsa om.