Kartläggning av hela universum

Populär Astronomi rapporterar på sin websida om satelliten WMAP (Wilkinson Microwave Anisotropy Probe) som kartlagt universum under nio års tid. Satelliten har skapat en bild av den (mycket lilla) temperaturvariation i olika delar av universum som gjorde att materia samlades till galaxer, stjärnor osv efter Big Bang. Små ojämnheter gjorde att materia kunde klumpa ihop sig och bilda det vi idag ser på stjärnhimlen.

Bilden nedan visar "efterglöden" 375.000 år efter Big Bang där de röda och gula områdena indikerar en något högre temperatur än omgivningen. WMAP har studerat universum från solens-jordens Lagrangepunkt 2.

(Bildkälla: NASA)

Saturnusmånen Rhea i närbild

Rymdsonden Cassini har studerat Saturnus måne Rhea. Denna måne är den näst största av Saturnus ca 60 månar, med en diameter på lite drygt 1.500 kilometer. Bilden är tagen ett par dagar före julafton och ännu inte bearbetad.

(Bildkälla: NASA)

Det är ett ganska kuperat landskap vi möts av på Rhea. Månen är relativt kraterfylld vilket bilden nedan visar.

(Bildkälla: NASA)

2012 års bästa dvärgplanet - asteroid - komet!

Så här i slutet av året är det årskrönikornas tid. Så även i denna blogg. Här kommer den första som rör de lite mindre himlakropparna i vårt solsystem. Jag har, liksom ifjol, gjort en topplista över det bästa som hänt under året. Imorgon kommer en lista över årets bästa månar, dagen därpå en lista över årets bästa planeter. Den 30/12 avslutar vi med en lista på årets rymdsonder och rymdteleskop.

Under 2012 har rymdsonderna utforskat ett stort antal av solsystemets himlakroppar. Det har dock varit lite klent med studierna av de mindre himlakropparna detta år. Listan nedan innehåller därför också några observationer som gjorts med teleskop från jorden. Under 2011 fick vi intressanta rapporter från rymdsondernas studier av kometerna Hartley 2 och Tempel 1. Dessutom hade vi ju kometen Lovejoy att glädjas åt (Det var kometen som överlevde färden nära solen). Under 2012 är det främst asteroiderna som varit i fokus. Vilken är då 2012 års bästa "lilla himlakropp" (placering på fjolårets topplista inom parantes)?

1. Asteroiden Vesta (1), som är helt outstanding även i år! Rymdsonden Dawn har studerat denna stora asteroid i minsta detalj och levererat en stor mängd intressanta fakta om asteroiden och framförallt en massa fina bilder. Det har blivit hela 58 inlägg under året här i bloggen om rymdsonden Dawns utforskning av denna asteroid. Läs om Vesta HÄR.
2. Dvärgplaneten Pluto (7), som under året fått ytterligare en måne, som tillsvidare bara kallas för P5. Det är den femtemånen som upptäckts kring dvärgplaneten Pluto. Månen är ca 25x10 kilometer stor. Det var Hubbleteleskopet som siktade in denna lilla himlakropp. Läs mer HÄR. 
3. Asteroiden 4179 Toutatis (-), som passerade så nära som 6,9 miljoner kilometer från jorden. Det mest spännande var att asteroiden närstuderades av den kinesiska rymdsonden Chang'e 2 i mitten av december i år. Läs mer HÄR.
4. Asteroiden 25143 Itokawa, som studerades av den japanska rymdsonden Hayabusa redan 2005. I början av 2012 offentliggjordes en del resultat av de analyser som gjort av den asteroidmateria som rymdsonden plockade med sig till jorden. Läs mer HÄR.
5. Asteroiden 433 Eros (-), som passerade relativt nära jorden i januari i år. Avståndet var "bara" ca 27 miljoner kilometer. Eros är en stor asteroid på 34x11x11 kilometer. Läs mer HÄR om Eros.
6. Kometkrasch på Jupiter. I september i år observerades en kometkrasch på Jupiter. Läs mer HÄR.
7. Asteroidbältet mellan Mars och Jupiter (-). I november i år kom en forskningsrapport där en grupp forskare anser att asteroidbältet mellan Mars och Jupiter kan ha avgörande betydelse för livet på jorden. Läs mer HÄR.
8. Det gigantiska asteroidbältet kring stjärnan Tau Ceti (-). Denna stjärna kan ha ett flertal planeter som kretsar kring den, men dessa kan besväras av en stor mängd asteroidkollisioner från det täta asteroidbältet. Läs mer HÄR.

Vesta - årets asteroid (Bildkälla: NASA)

Mer än så blev det inte i topplistan i år. Jag kanske har glömt bort något viktigt, men det känns som ett lite klent år vad gäller utforskningen av de mindre himlakropparna i vårt solsystem.

Imorgon: 2012 års bästa måne!

Märkliga håligheter på Merkurius

Rymdsonden Messenger upptäckte i september 2011 ljusa,blåaktiga håligheter lite varstans på Merkurius yta. De finns dels i de mer platta områdena på planeten, dels i mer kuperad terräng. Avsaknaden av kratrar i håligheterna tyder på att de är relativt nybildade. Nu visar rymdsondens fortsatta observationer att den här typen av formationer tycks bildas löpande på Merkurius. Det är unikt för planeten. Ingen annanstans har man funnit liknande processer. Forskarna tror att solvinden åstadkommer hålen genom att den "blästrar" planetytan. Merkurius utsätts ju för en mycket kraftig påverkan av solen.

Bilden nedan visar ett område där NASA tror att håligheter uppstått nyligen.

(Bildkälla: NASA)

Det finns områden på Merkurius som är täckta av en stor mängd hål. Bilden nedan visar ett sådant område.

(Bildkälla: NASA)

Spår av vatten lite varstans på Mars

Under de senaste åren har det kommit ett flertal rapporter om att Marsfordon och rymdsonder observerat tydliga spår av vatten som flödat på Mars. Det bästa "beviset" för detta är väl Curisoitys observation av en flodbädd för ett par månader sedan (läs HÄR). Det är framförallt Marssonderna som har identifierat en slags packad lera, som skapas av att vatten under en längre period flödat i ett område. Forskarna anser nu att större områden på Mars varit täckta av vatten än vad man tidigare trott. Läs mer om detta HÄR.

Bilden nedan visar en panoramabild som skapats av foton som Curiosity tagit i Yellowknife Bay på Mars. Klicka på bilden för förstoring.

(Bildkälla: NASA)

Curiosity har nu kört totalt 700 meter på Mars. Den tar det lite lugnt under julhelgen för att under de kommande veckorna börja borra i någon lämplig sten och analysera ämnessammansättningen. Tanken är att för första gången studera stenmateria på djupet så att säga. Fordonet befinner sig fortfarande i det område som kallas Glenelg. Om en drygt månad kommer färden att fortsätta mot Curiositys huvuddestination, berget Aeolis Mons (eller Mount Sharp som amerikanarna kallar det). Det är ca 10 kilometer till berget. Det blir en årslång färd som förmodligen innebär stopp lite här och var för att studera något av intresse.

Curiositys färd så här långt (Bildkälla: NASA)

"Populärt om astronomi" utmärkt introduktion till astronomins underbara värld

Mikael Lerner på Onsala Rymdobservatorium har skrivit en alldeles eminent astronomibok som nu finns att köpa för superlåga 80 kronor! Boken kan också laddas ner gratis som PDF-fil, men köp boken istället! Den är nog det mest prisvärda som skådats på år och dag. På lite drygt 200 sidor, och i korta avsnitt, beskrivs populärt det mesta av intresse inom astronomin. Det står att läsa om allt från vårt solsystem, exoplaneter, stjärnor, nebulosor och galaxer till universums uppkomst och utveckling. Vi får också lite information om teleskop, rymdsonder och observationsteknik m.m. Boken avslutas med kortfattad beskrivning av svensk astronomisk forskning och om vikten av att öka vår kunskap om tingens ordning utifrån vetenskapliga fakta. Boken är illustrerad med ett stort antal fina bilder.

Idag sprids information via internet på nolltid till miljoner människor. Desinformation sprid exakt lika fort. Massmedia och sociala medier kan snabbt åstadkomma panik bland människor genom att sprida ut information som inte bygger på vetenskap. Forskarna tycks ha en allt svårare uppgift att göra sin röst hörd i detta mediebrus. Se bara på den oro som "domedagen" skapade häromdagen. Därför behövs böcker som "Populärt om Astronomi" som på ett enkelt sätt berättar om hur "det egentligen är". Kanske en bok för grundskolan?

Läs mer om boken på Chalmers websida.

Julhälsningar från rymdsonderna

Medan vi firar jul och tar det lugnt fortsätter rymdsonderna sin utforskning av planeter, månar och andra himlakroppar. De skickar dessutom julhälsningar till oss i form av fina bilder. Här nedan följer några av dessa. Vi måste ju börja med rymdsonden MRO:s fina julvideo (tipstack till RymdTweets). Sleigh Ride over Mars heter den. Det ser riktigt vintrigt ut på Mars!

(Källa: NASA)

Rymdsonden Cassinis julhälsning är en fin bild av Saturnus med dess ringar. Skuggan av månen Mimas syns svagt i nedre delen av bilden. Månen är knappt 400 kilometer i diameter. Även månen Janus ska synas i bildens övre del, men jag kan inte se den. Möjligen är det den pyttelila vita pricken som syns ovanför Saturnus. Janus är en lite avlång måne med en längd på ca 200 kilometer. Klicka på bilden för att förstora den.

(Bildkälla: NASA)

Dessutom har Cassini sänt en närbild på månen Dione. Bilden är i råformat, men ändå ytterst skarp. En ganska slät isyta på denna måne. Månen är lite drygt 1.100 kilometer i diameter.

(Bildkälla: NASA)

Rymdsonden Dawn skickar en bild av en snögubbe på asteroiden Vesta. För visst ser kraterformationen ut som en snögubbe som står på huvudet?!

(Bildkälla: NASA)

Även månsonden LRO (Lunar Reconnaisance Orbiter) kan bidra med en riktigt fin bild. Bilden föreställer delar av Taurus Littrow-dalen där Apollo 17 landade för ganska prick 40 år sedan. Häftigt landskap!

(Bildkälla: NASA)