Meteorer, asteroider och kometer

Fredag den 15 februari 2013 kommer att gå till historien som den stora meteor- och asteroiddagen. När man talar om stora meteorer någotsånär i närtid brukar man ta upp händelsen år 1908 då Tunguska i Sibirien drabbades av en exploderande meteor som ödelade några tusen kvadratkilometer skog. Igår drabbades centrala Ryssland återigen av en meteor, som åstadkom en hel del skada. Förhoppningsvis skadades ingen människa allvarligt av nedfallande stenar eller splitter. Även relativt små meteorer kan ställa till med stor skada på grund av den mycket höga hastighet som de har och den enorma energi de därmed bär på. Meteoren över Ryssland kan ha haft en hastighet på uppemot 50.000 kilometer i timmen!

Skogen vid Tunguska ser ut som plockepinn efter meteor (Bildkälla: Wikipedia)

Meteoren som drabbade Ryssland igår bröts sönder i mindre delar. Bilden nedan visar hur en av dessa gjorde ett nästan 10 meter stort hål i isen på en sjö.

(Bildkälla: ITAR-TASS Itar Tass Photos/Newscom)

Det konstiga var att meteornedslaget skedde samma dag som lilla asteroiden 2012 DA14 (ca 50 meter i diameter) passerade jorden. Enligt NASA har de två stenklumparna inget med varandra att göra. Det är väl närmast unikt att en asteroid susar förbi jorden på mindre än 30 kilometers avstånd samma dag som en hyfsat stor meteor (15-17 meter i diameter och med en vikt på närmare 10.000 ton enligt rapporterna) exploderar och en massa stenar slår ner på jorden.

Illustration av asteroiden 2012 DA14

Det visar att NASA, trots intensivt arbete under de senaste åren, inte har full koll på alla de nära-jorden-objekt som kan hota jorden. Det är inte helt lätt att ha koll på mindre objekt än några tiotal meter i diameter. Enligt NASA:s NEO-program (NEO= Near Earth Objects) finns det minst 1.300 asteroider med diametrar på mer än 140 meter som är potentiellt farliga och skulle kunna hota jorden. Lyckligtvis är sannolikheten trots allt ganska liten att en sådan asteroid krockar med jorden.

De flesta meteorer och asteroider passerar jorden på behörigt avstånd. Det gör emellanåt också kometer. 2013 kommer två kometer att runda solen och lysa upp vår stjärnhimmel. Jag har skrivit om dom tidigare här i bloggen, men det tål att upprepas att vi redan i mars kan få se en komet på vår stjärnhimmel. Det är kometen PanSTARRS som vi hoppas få se i mitten av mars.I november är det dags för årets stora komethändelse, ISON. Det kan bli något alldeles extra. Kometer är dock lite oberäkneliga, så man vet aldrig hur ljusstarka de blir. Något annat som brukar vara synnerligen oberäkneligt är vädret, åtminstone där jag normalt befinner mig (Göteborg alltså). Det är tyvärr mer regel än undantag att mulet väder förstör nöjet.

Ett par rymdsonder kommer under de närmaste åren att sändas upp för att studera asteroider lite närmare. 2014 sänds japanska rymdsonden Hayabusa-2 upp och 2016 NASA;s rymdsond OSIRIS-REx. Rymdsonden Dawn har som bekant under 2012 ingående studerat den stora asteroiden Vesta och är nu på väg mot en annan spännande himlakropp, dvärgplaneten Ceres.

En hälsning på Alla Hjärtans Dag från Cassini

Rymdsonden Cassini skickar idag en hälsning för att påminna oss alla om Alla Hjärtans Dag. Tjusigt! Några månar har fått vara med också.

(Bildkälla: NASA)

Och nu kommer finfina Marsbilder från Mars Express

Ibland får man intrycket att rymdsonderna MRO och Mars Express tävlar om vem som levererar de bästa bilderna från Mars. I ett inlägg i förrgår här i bloggen skrev jag om MRO som visade upp en massa fina bilder och minsann ville vara med i matchen. Det dröjde inte mer än ett par dagar innan Mars Express kontrar! Här kommer några av de senaste publicerade bilderna från den rymdsonden.

(Bildkälla: ESA)

(Bildkälla: ESA)

Svensk rymdpolitik får kritik i revisionsrapport

Läser med intresse på Populär Astronomis websida om den revisionsgranskning som Riksrevisionen gjort av svensk rymdverksamhet och som myndigheten presenterat i rapporten "Svensk rymdverksamhet - en strategisk tillgång?". För min del är rapporten dubbelt intressant, dels i min egenskap av amatörastronom, dels i min egenskap av revisor (Jag arbetar till vardags med verksamhetsrevision vad gäller hälso- och sjukvården i Västsverige).

Jag har än så länge bara skummat igenom rapportsammanfattningen och delar av rapporten, men Robert på Populär Astronomi tycks ha sammanfattat det hela bra. Det som är slående i rapporten är den iakttagelse som revisorerna gjort vad gäller avsaknad av en svensk rymdstrategi och överhuvudtaget bristen på utvärdering av verksamheten. Någon sådan har inte skett sedan mitten av 1990-talet! Detta är ju särskilt anmärkningsvärt när man läser följande i rapporten: "Svensk rymdforskning och rymdverksamhet ska, enligt riksdagens intentioner från 2009, vara en strategisk tillgång för kunskapssamhället, industrins konkurrenskraft och för att möta samhällets behov. I 2012 års forsknings- och innovationsproposition framhåller regeringen att rymdverksamheten har stor och växande betydelse för samhället. Regeringen menar att svensk rymdverksamhet har en fortsatt viktig roll och att en nationell strategi är motiverad."

Vad kommer man då fram till i granskningen? Det är en rejäl sågning av rymdpolitiken som görs i rapporten. Riksrevisionens övergripande slutsats är att svensk rymdverksamhet som den genomförs idag inte utnyttjas som en strategisk tillgång. Avsaknad av helhetssyn tillsammans med bristande uppföljning gör att den fulla potentialen inte utnyttjas. De största bristerna uppges vara att

• Bristen på helhetssyn riskerar ineffektiva prioriteringar
• Avsaknad av systematisk uppföljning försvårar omprövningar
• Svenska rymdaktiebolaget styrs inte som en del av svensk rymdverksamhet
• Organisationen av statlig rymdverksamhet leder till inlåsning
• Skydd av rymdinfrastruktur får liten uppmärksamhet

Riksrevisionen rekommenderar med anledning av detta följande:

För att rymdverksamheten ska kunna utnyttjas som en strategisk tillgång bör regeringens fortsatta arbete med rymdverksamhet omfatta följande:

• En bred förankrad process med syfte att knyta ihop rymdverksamhetens olika delar. Ansatsen ska vara bredare än Rymdstyrelsens strategi och Rymdagendan. Diskussionen bör föras i en vidare krets än vad som hittills varit fallet.
• Översyn av organisationsstrukturen i syfte att fördela ansvar och befogenheter så att riksdagens intentioner kan uppfyllas. 
• Möjligheter till omprövning av för rymdverksamheten viktiga frågor. I detta ingår överväganden om utvecklingsstrategiska områden för Sverige och hur fördelning mellan nationell och internationell finansiering bör se ut. Ett viktigt utvecklingsstrategiskt område för Sverige är användningen av Esrange.
• Översyn av den roll Svenska rymdaktiebolaget har i svensk rymdpolitik och rymdverksamhet. 
• Konsekvensanalys av innebörden av ställningstagandet kring europeiskt och därmed även svenskt oberoende tillträde till rymden. 
• Översyn av hur samhällsutmaningar har koppling till rymdverksamhet och hur nationell rymdkompetens kan utvecklas. Rymdkompetens omfattar såväl sakkunskap som kunskap om beslutsprocesser. 

I rapporten menar revisorerna också att regeringen bör se över styrningen av Svenska rymdaktiebolaget så att bolaget styrs med individuellt anpassade avkastningsmål och rimlig bedömning utifrån bolagets faktiska verksamhet och de marknader bolaget verkar på.

Slutligen anser revisorerna att regeringen och ansvariga myndigheter bör utvärdera rymdverksamhet systematiskt.

• Regeringen bör följa upp resultat för svensk rymdverksamhet av deltagandet i olika EU- och ESA-program.
• Regeringen bör förbättra rapporteringen till riksdagen och andra intressenter kring rymdverksamhet. Regeringen bör överväga att samordna rapporteringen av EU- och ESA-frågor till riksdagen. 
• Regeringskansliet bör se över dokumenthanteringen om rymdrelaterade frågor.

Läs hela rapporten från Riksrevisionen HÄR.

Fantastiska 3D-bilder från Mars!

UniverseToday rapporterar idag på sin websida om rymdsonden MRO och de finfina bilder som denna sond tagit på Mars. Bilderna är i 3D, men syns lika bra med som utan 3D-glasögon. Kolla in bilderna nedan + ytterligare 8 bilder HÄR. Jag har tidigare här i bloggen hävdat att ESA:s rymdsond Mars Express tar bättre bilder än NASA:s MRO, men jag kanske får omvärdera det hela?!

Sanddyner på Mars (Bildkälla: NASA)

Krater på Mars (Bildkälla: NASA)

Asteroiden 2012 DA14 är i antågande

Nu är det bara ett par dagar till asteroiden 2012 DA14 svischar förbi jorden. På websidorna för Populär Astronomi, Cassiopeiabloggen och Bad Astronomy finns allt du behöver veta för att studera asteroiden när den kommer. Bilden nedan visar lite tidsangivelser (OBS i GMT). Någon gång mellan kl 21.30 och 22.00 svensk tid är asteroiden som ljusast. Väderprognosen ser väl inte så strålande ut för fredagen. Åtminstone inte här i Göteborg där jag befinner mig. Även om det blir klart väder kan det vara svårt att få syn på asteroiden.

Häftig film som visar rymdsonden SDO:s observationer av solen

Rymdsonden SDO sköts upp för tre år sedan för att studera solen. Sonden har levererat otaliga bilder och filmer som visar mer eller mindre spektakulära solutbrott, en kokande solyta och en massa andra skarpa bilder på solens yta. Teamet bakom rymdsonden har sammanställt detta tredje år i en knappt fyra minuter lång film. Titta och njut!

(Källa: NASA)