Att finna spår av mer utvecklade livsformer är förstås inte lätt. Det handlar framförallt om att hitta syre i planeters atmosfärer och om att kunna särskilja detta utomjordiska syre från syret i vår egen atmosfär. Forskarna menar att det kan göras med hjälp av en ny teknik som utgår från spektralanalys. Exoplaneters syrelinjer borde vara dopplerförskjutna och borde därmed kunna urskiljas. Om en relativt sett hög halt syre finns kan det vara ett tecken på att det finns växter som via fotosyntes bildar syre. Jordens atmosfär innehåller ca 20% syre, som i allt väsentligt producerats just via fotosyntes. Utan denna biologiska process skulle syret snabbt försvinna ur atmosfären. Syre kan dock produceras även i en kemisk process utan inblandning av växter, så för att säkerställa att en planet har någon form av liv krävs ytterligare studier av atmosfärens sammansättning.
I den forskningsrapport som presenteras (läs rapporten på Arxiv.org) menar forskarna att t.ex European Extremely Large Telescope (E-ELT) med lite tur skulle kunna finna tecken på liv. E-ELT, med sin spegel i 40-metersklassen, ska byggas i Atacamaöknen i Chile och beräknas stå färdig i början av 2020-talet. E-ELT räcker dock inte riktigt till utan det skulle behövas ännu större spegelytor som kan samla in ännu mycket mer ljus. Forskarna anser att dessa speglar kan byggas med lägre precision och därmed betydligt billigare än normalt. Det viktiga är att speglarna kan ta emot stora mängder ljus, inte att de kan ta skarpa bilder m.m. Sådana "ljusinsamlare", stora som ett par forbollsplaner, skulle kunna konstrueras för en rimlig summa pengar och göra det möjligt att upptäcka utomjordiskt liv. Under förutsättning förstås att något sådant existerar.
Det är just nu en snabb utveckling vad gäller kvaliteten på jordbaserade teleskop. Rymdteleskopen kommer utan tvekan att få hård konkurrens. De enorma teleskop som är under uppförande är förstås dyra, men ändå avsevärt mycket billigare än avancerade rymdteleskop. E-ELT beräknas kosta ca 10 miljarder kronor, inkl grundinstrument. Som jämförelse kan nämnas att det jättelika James Webb Space Telescope, som just nu byggs i USA, kommer att landa på minst 50 miljarder kronor! Frågan är hur framtiden ser ut för rymdteleskopen. Med hjälp av kraftfulla datorer och avancerad adaptiv optik kan man numera i stor utsträckning korrigera för de störningar som jordens atmosfär för med sig. Teleskop på jorden är ju dessutom betydligt enklare att serva och bygga ut än rymdteleskop.
Illustration av E-ELT (Bildkälla: ESO)
NASA har dock inte gett upp inför konkurrensen från de jordbaserade teleskopen. SpaceDaily rapporterar om att man på NASA utvecklat ny optisk utrustning till rymdteleskopen som ska kunna ta skarpa foton av exoplaneter. Tekniken går ut på att blockera det starka ljuset från stjärnan. Detta ljus gör att det är extremt svårt att med transitmetoden upptäcka exoplaneter. Det är en teknologi som kan komma att ingå i rymdteleskop under 2020-talet. Idag används i huvudsak s.k indirekta metoder för att upptäcka exoplaneter. Det innebär att teleskopen upptäcker oregelbundenheter i stjärnors rörelser eller i ljuset från en stjärna, vilket tyder på att en planet påverkar stjärnan. Med den nya tekniken hoppas NASA via direktupptäckt hitta nya exoplaneter och få en bättre bild av de som redan upptäckts. Man ska också kunna upptäcka t.ex syre i planeters atmosfärer och därmed finna indikationer på liv på en planet.
