fredag 8 mars 2013

Komet i antågande!

Det är en komet i antågande! Kometen PanSTARRS ska tydligen kunna ses med blotta ögat (möjligen med lite assistans av en fältkikare) i början av nästa vecka. Även rymdobservatorierna mobiliserar inför denna kometuppvisning. Onsala Rymdobservatorium kommer att studera kometen med hjälp av sitt 20-metersteleskop.  Tanken är att leta efter molekyler i kometens svans. Som jag skrev i bloggen igår så är det kanske så att det var kometerna som förde med sig de molekyler som sedermera utvecklades till liv här på jorden.


Onsalaobservatoriets 20-metersteleskop (Bildkälla: Onsala Rymdobservatorium/R. Hammargren)


Onsalaobservatoriets studie av PanSTARRS blir också lite träning inför årets stor kometevenemang som går av stapeln i november. Då kommer förhoppningsvis vår stjärnhimmel att lysas upp av en magnifik komet, C/2012 S1 (ISON).

Nu gäller bara att hålla tummarna för att det vackra vädret kan hålla isig några dagar till. I så fall tänker jag jaga komet i nästa vecka med hjälp av min 20x80-kikare. Det är en rejäl pjäs denna Celestronkikare. Det är för övrigt ett utmärkt instrument för att lokalisera de galileiska månarna kring Jupiter samt för att studera månen.


Celestron SkyMaster

Jättelik översvämning på Mars skapade en 1.000 kilometer lång kanal

Under de senaste 500 miljoner åren har Mars úpplevt en gigantisk översvämning som format landskapet. En kanal som är 1.000 kilometer lång, 100 kilometer bred och flera hundra meter djup skapades av vattenmassorna. Det kan ha varit ett vulkanutbrott eller en jordbävning som släppte loss en flodvåg av grundvatten över Marsytan. Vulkanutbrott med omfattande lavaflöden täckte sedan denna kanal och det är först nu som den upptäckts tack vare rymdsonden MRO:s radarobservationer.  Instrumentet SHARAD (Mars Shallow Radar Sounder) kan upptäcka is och vatten under Marsytan.

Kanalen, som fått namnet Marte Vallis, finns i ett område på Mars som heter Elysium Planitia. Området är en av Mars största vulkaniska regioner, som under årmiljonernas lopp varit utsatt för häftiga vulkanutbrott från ett flertal vulkaner.


Området där kanalen upptäcktes (Bildkälla: NASA)

torsdag 7 mars 2013

Nya bevis för att kometer kan ha fört liv till jorden

Astrobiology Magazine skriver idag om en intressant studie om livets uppkomst på jorden. I ett experiment har forskare simulerat hur mer komplexa kombinationer av aminosyror kan ha bildats på små isiga himlakroppar och förts till jorden i form av komet- eller meteornedslag. Frågan om hur livet uppstod på jorden är en av de mest grundläggande vetenskapliga frågorna. Har några av livets grundläggande  byggstenar förts till jorden och sedan på plats och under gynnsamma förhållanden skapat mer komplexa molekyler eller har mer komplexa molekyler förts hit med t.ex kometer? I laboratoriemiljö har nu en grupp forskare lyckats skapa mer komplexa molekyler i en "rymdmiljö", vilket visar att det är fullt möjligt att jorden importerat en molekylstruktur som så småningom utvecklades till alltmer komplext liv.

Kometer är just nu på tapeten nästan var och varannan dag. Faktum är att en komet är väldigt nära att krascha på Mars nästa år (läs mer HÄR)! Det är lite synd att den inte kraschar. Det hade varit intressant att studera resultatet av en sådan krasch.


Halleys komet (Bildkälla: NASA)

Exoplanethumor

Dom har lite humor på NASA! Eller vad sägs om följande seriestrip?!


(Bildkälla: NASA)

Om kometer och asteroider i nya numret av Populär Astronomi

Senaste numret av Populär Astronomi handlar bl a om kometer och asteroider. Tidskriften har också en intressant artikel om Herschelteleskopet och dess observationer av vatten i rymden. Detta teleskop, som nu sjunger på sista versen, skrev jag helt kort om igår här i bloggen.



Keplers udda exoplaneter

UniverseToday skriver idag om några av de udda exoplaneter som Keplerteleskopet upptäckt. Bland dessa planetoriginal finns t.ex:


  • Kepler-16b, alias Tatooine - planeten som upplever två soluppgångar eftersom den kretsar kring en stjärna i ett dubbelstjärnesystem. 
  • Kepler-11-systemet, som har sex stjärnor mycket tätt ihop. Alla kretsar faktiskt närmare stjärnan än Venus avstånd till solen och fem av dem t o m närmare än Merkurius avstånd till solen! Planeterna är ganska stora så man kan ju undra hur så många planeter kunde hamna i sådana omloppsbanor runt denna stjärna. Framförallt undrar man ju hur de undvek att kollidera! Bilden nedan visar en storleksjämförelse mellan stora och små "Keplerplaneter".

(Bildkälla: NASA)


  • Kepler-36b och 36c, som med 97 dagars mellanrum kommer så nära varandra att de bokstavligen drar i varandras planetytor. Den tidvattenkraft som den mindre av de två planeterna, Kepler 36b utsätts för är enorm när den Neptunusstora Kepler 36c passerar på ett avstånd av lite drygt 1,5 miljoner kilometer, knappt 5 gånger avståndet mellan jorden och månen.
  • Kepler-7b, som är en stor gasplanet som  likt en spegel reflekterar enormt med ljus.  

Vad lär man sig av detta? Att planeter och planetsystem kan se ut nästan hur som helst. 

onsdag 6 mars 2013

1.000 blogginlägg!

Jag har nu författat 1.000 blogginlägg sedan starten i juni 2011! Förhoppningsvis har bloggen bidragit till att ge information om allt det spännande som händer i rymdsondernas värld. Antalet besök på bloggen har successivt ökat vilket är kul och förstås stimulerar till att fortsätta skriva. Lite kul att det 1.000:e inlägget handlar om Jupitermånen Europa. Mitt skrivintresse vad gäller astronomi startade nämligen med att jag deltog i Wikipedias skrivartävling i Astronomi. Där skrev jag om rymdsonden Galileo som just utforskade Jupiter och dess månar.

Under det senaste året har jag också i bloggen börjat skriva om exoplaneter. Det är det kanske hetaste området inom astronomin just nu. Jag har därför en tanke att under våren utveckla en websida som handlar om exoplaneter och astrobiologi. Om bara inspirationen infinner sig så är målsättningen att utveckla websidan så att den har aktuell information om upptäckta exoplaneter, de senaste forskningsrönen om exoplaneter samt grundläggande information om vad som krävs för att liv ska uppstå och bestå på en planet.