SpaceX Grasshopper - årets coolaste raketuppskjutning!

SpaceX har en intressant raketlösning för framtida uppskjutningar av rymdsonder m.m. Grasshopper heter den och det handlar om en återanvändbar raket. Den skjuts upp i rymden och sedan återvänder den till startplattan. Det är rena science fiction! Kolla bara filmen nedan som visar ett test som genomfördes förra veckan. Raketen sköts upp 250 meter där den "hänger" stilla i luften innan den sakta sänker sig ner till startplattan igen. Coolt! Är det så här framtida raketuppskjutningar kommer att se ut? Det kan ju sänka kostnaderna för rymdsondsprojekt avsevärt om raketen kan återanvändas.

(Källa: SpaceX)

Solaktiviteten ökar och solen har utbrott nästan varje dag

Det ska vara solmaximum 2013-2014 i enlighet med solens 11-åriga cykel. Inledningen av året har dock varit ganska lugn vad gäller solutbrott. De senaste veckorna har det börjat hända lite mer och under perioden 18-23 april skedde hela 10 koronamassutkastningar. Kanske närmar vi oss solmaximum i alla fall. Bilden nedan är tagen av rymdsonden SOHO och visar utbrotten. Följ den fortsatta utvecklingen på websidan Rymdväder.

(Bildkälla: NASA)

De 10 mest jordlika exoplaneterna

Planetary Habitability Laboratory har tagit fram en ny topplista över de exoplaneter som är mest lika jorden. Utifrån olika typer av beräkningar tar man fram ett "Earth Similatity Index" för respektive planet. Eftersom förhållandena på och kring planeterna till stora delar är okända får man ta uppgifterna med en nypa salt, men det ger ändå en indikation på vilka planeter som kan vara jordlika och beboeliga. Bilden nedan visar 10-i-topp-listan just nu (klicka på bilden för att förstora den). Som synes är samtliga planeter större än jorden. Det ska bli intressant att se när man upptäcker en mindre planet som platsar på listan.

(Bildkälla: Planetary Habitability Laboratory)

Den nyligen upptäckta Kepler 62e tar förstaplatsen med samma indexvärde som Gliese 581g. Även Kepler 62f kommer med på listan. En annan intressant nyhet är Kepler 61b som studerats av ett forskarteam som presenterade sin forskningsrapport igår (se arxiv.org). Jag återkommer till denna planet i ett kommande inlägg här i bloggen.

Meteorer kraschar in i Saturnus ringar

Rymdsonden Cassini har observerat hur meteorer kraschar in i Saturnus ringar. "Nedslagen" ger upphov till utsträckta spår av materia som kastas ut vid meteorträffarna. Bilden nedan visar fem exempel på sådana spår efter meteorer (klicka på bilden för att förstora den). NASA bedömer att meteorerna är av samma storlek som den meteor som exploderade över Ryssland i februari i år.

(Bildkälla: NASA)

Tidigare har man bara kunnat se meteornedslag i realtid på jorden, månen och på Jupiter, men nu sällar sig alltså planeten Saturnus till denna exklusiva skara himlakroppar. Saturnus ringar är goda detektorer för meteornedslag. Faktum är att det fortfarande syns ett tydligt spår över de innersta ringarna efter en större meteorträff 1983, för hela 30 år sedan!

Saturnus är för övrigt som allra närmast jorden nu i helgen, så passa på att titta på denna solsystemets vackraste planet. Det går att skönja Saturnusringarna även med ett enkelt teleskop eller en kraftfull kikare. Kolla in den här NASA-videon för dels vägledning om vart på stjärnhimlen du ska skåda för att få syn på planeten, dels översiktlig information om rymdsonden Cassinis utforskning av Saturnus.

(Källa: NASA)

Rymden mitt i centrala Göteborg imorgon!

Onsala rymdobservatorium tar ett kul initiativ söndag den 28 april då man mellan kl 11 och 16 visar upp sitt kontrollrum i köpcentret Nordstan i Göteborg. Man inte bara visar upp kontrollrummet utan har det kopplat till 20-metersteleskopet ute på Onsala för att titta på en komet. Häftigt! T o m UniverseToday har uppmärksammat detta initiativ. Idag, lördag, kan man dessutom besöka Onsalaobservatoriet. Allt det här sker under Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Läs mer om dessa och andra aktiviteter på Chalmers websida.

Delar av kontrollrummet (Bildkälla: Onsala rymdobservatorium/R Cumming)

En helt fantastisk astronomiwebsida!

Planetary Society Blogs flitige skribent Emily Lakdawalla tipsar om en helt fantastisk websida, "Armchair Astronautics". Den är skapad av Olaf Frohn och du hittar den HÄR.

Websidan innehåller en helt otrolig mängd fakta om det mesta som rör utforskningen av vårt solsystem (plus mycket mer än så). Klicka på "Exploration History" och du får information om varenda rymdsond som skickats upp i rymden. Du får också information om solen och planeterna. Observera att det går att scrolla ner för att se alla sonder kring alla planeter. Klicka på "Solar System Missions" och du får en rymdsondskarta samt en förteckning på rymdsonder med länkar till respektive projekts websida (Klicka på bilderna nedan för att förstora dem).

Rymdsondskartan (Källa: Olaf Frohn)

Klicka på "Space Observatories" och du får motsvarande information om rymdteleskop och rymdobservatorier.

Rymdobservatoriekartan (Källa: Olaf Frohn)

På websidan finns också bilder som illustrerar den relativa storlek och massan för olika "objekt", allt från atompartiklar till multiversum.

Partiklars, himlakroppars och "objekts" relativa storlek (Källa: Olaf Frohn)

Vilket arbete han måste ha lagt ner på det här. Helt otroligt! Självklart har jag lagt till en länk till denna eminenta websida: Armchair Astronautics

Blir det någon svensk forskningssatellit?

Robert Cumming på Populär Astronomi skriver idag om en rapport som beskriver förslag på svenska forskningssatelliter. Rapporten, som är beställd av Rymdstyrelsen, har under ett par månader varit hemligstämplad men har nu alltså publicerats. Det är en lite märklig historia det hela. Det började med att Rymdstyrelsen i november 2011 höll en hearing om idéer och tankar kring en svensk forskningssatellit som för en relativt billig peng (max 40 miljoner kronor) skulle kunna utföra något intressant forskningsuppdrag. I januari 2012 skulle idéförslagen vara inne. 12 förslag kom in och av dessa valdes 5 ut för vidare utvärdering. Det visade sig sedermera att alla förslag kraftigt översteg den budgetram som Rymdstyrelsen satt upp. I den rapport som rymdstyrelsen nu publicerar framgår att inget av projekten ens kan realiseras för under 100 miljoner kronor. Som Robert på Populär Astronomi skriver kan man ju fundera på realismen i både projektförutsättningar och i projektförslag.

Ett av de fem projektförslagen som utvärderades var CHEOPS, en satellit/rymdsond som ska studera exoplaneter. Den har valts ut av ESA inom ramen för det s.k Small Science Programme. Uppskjutning planeras ske 2017. Ödet för de övriga fyra projektidéerna är oklart i dagsläget.

CHEOPS (Bildkälla: ESA)

Innebär detta slutet på svenska forskningssatelliter? Ja, kanske det. Det är inte otroligt att åtminstone projekt av lite mer betydande vetenskapligt intresse kommer att ske inom ramen för ESA:s verksamhet. Trots optimistiska tongångar när Rymdforum hade sitt möte i Trollhättan för en dryg månad sedan så finns det en uppenbar risk för att den svenska rymdpolitiken även framledes kommer att gå på tomgång. Det är synd. En helsvensk forskningssatellit hade varit spännande. Tekniskt kunnande och kapacitet att genomföra projektet finns, men pengar och politiskt intresse är det som saknas.