Populär Astronomi finns nu som webtidning på Ztory, en konkurrent till Readly!!

Här kommer en nyhet som kanske avslöjas lite för tidigt, men jag kan inte låta bli! För en månad sedan skrev jag här i bloggen om Readly, tidskrifternas motsvarighet till Spotify. Nu tycks Readly få konkurrens. Det är den nya tidskriftssiten Ztory som tar upp kampen om läsarna. Liksom Readly får man tillgång till en mängd tidskrifter för det facila priset av 99 kronor per månad. Frågan är om inte Ztory är snäppet bättre än Readly. Det finns över 250 tidskrifter (mot ca 100 på Readly) och en av dessa är Populär Astronomi!

Ztory är inte lanserat ännu, men jag har lyckats få tillgång till en provprenumeration av Ztory (vilket inte var särskilt svårt). Efter att i min Ipad ha bläddrat igenom det senaste numret av Populär Astronomi inser man att det här är framtiden. Obegränsat med bra tidskrifter för en relativt billig peng. Liksom Readly fungerar det hela utmärkt rent tekniskt. Förutom Populär Astronomi finns i Ztory ytterligare ett par tidskrifter för oss vetenskapsnördar; Allt om Vetenskap och Forskning och Framsteg. Dessutom några tiotal datatidningar m.m! Det ska tydligen även komma en del utländska tidskrifter så småningom.

Så för alla er astronomiintresserade, som ännu inte prenumererar på Populär Astronomi, beställ Ztory och få tidskriften direkt i din Ipad eller Androidplatta.

Kommunikationsproblem med rymdsonden Deep Impact

NASA meddelade i förra veckan att man fått problem med kommunikationen med rymdsonden Deep Impact. Tanken var att sonden skulle observera kometen ISON och sända data till jorden. Det har inte blivit några observationer eftersom man tappade kontakten med sonden någon gång mellan den 11 och 14 augusti. Efter mycket arbete tycks teknikerna nu veta orsaken till problemen och funderar som bäst på hur de ska lösas.

Illustration av Deep Impact (Bildkälla: NASA)

Vi får verkligen hoppas att Deep Impact, denna lilla kometjägare, kan fortsätta med sitt uppdrag. Rymdsonden, som sändes upp i januari 2005, har redan hunnit studera två kometer och är nu på väg för att studera en asteroid.  Deep Impact har, lite skämtsamt uttryckt, haft stor inverkan på vår kunskap om kometer i solsystemet.

I juli 2005 sände Deep Impact en minisond mot kometen 9P/Tempel. Denna kolliderade med kometen så att en krater uppstod och materia kastades upp. Intressanta studier av denna materia och av kratern kunde genomföras.

Minisonden träffar kometen 9P/Tempel 1 (Bildkälla: NASA)

Deep Impact fick därefter ett nytt uppdrag, med projektnamnet EPOXI (Extrasolar Planet Observation and Deep Impact Extended Investigation). Uppdraget är att dels studera exoplaneter, dels studera ytterligare några kometer och asteroider. I november 2010 närstuderade sonden kometen 103P/Hartley (även kallad Hartley 2).

Kometen 103P/Hartley (Bildkälla: NASA)

Nästa mål i sikte är nära-jorden-asteroiden (163249) 2002 GT som sonden beräknas nå år 2020, om nu inte kommunikationsproblemen ställer till det. Deep Impact/EPOXI har också observerat några exoplaneter. Det är planeter som upptäckts med hjälp av andra teleskop, men där rymdsonden kunnat bidra med ytterligare fakta om planeterna.

Nytt nummer av Populär Astronomi

Idag släpps ett nytt nummer av Populär Astronomi! Det är som vanligt innehållsrikt med artiklar om bland annat utforskningen av Mars, rymdteleskopet Gaia, kometen ISON, utomjordingar m.m.

Om Gaia, som sänds upp i november för att studera en miljard stjärnor (!), kommer ett längre inlägg här i bloggen någon av de närmaste dagarna.

En vattenrik atmosfär kring exoplanet

Ett japanskt forskarteam har med hjälp av Subaruteleskopet på Hawaii studerat exoplaneten Gliese 1214b. NASA rapporterar att forskarna fann att atmosfären kring denna superjord tycks vara vattenrik. Bilden nedan är en illustration av hur stjärnan och planeten skulle kunna se ut i en bild tagen med blått filter. Det råder fortfarande en ganska stor oklarhet kring vad superjordar egentligen är för planeter. Är de stora jordkopior eller små Uranuskopior? Det krävs ytterligare forskning om dessa planeters sammansättning och utveckling för att få en bättre bild av planeterna och av deras förutsättningar att hysa liv.

(Bildkälla: NAOJ)

Allt om rymdsondshistorien!

Den flitige Olaf Frohn har på sin websida Armchair Astronautics nu färdigställt sin rymdsondshistoria. Där finns bokstavligt talat fakta om varenda rymdsond som sänts upp i skyn. Fantastisk insats att leta fram alla dessa faktauppgifter om hundratals olika rymdsonder!

Bilden nedan visar en liten del av denna eminenta websida (klicka på bilden för att förstora den).

(Bildkälla: Olaf Frohn/Armchair Astronautics)

NASA har valt ut fyra tänkbara landningsplatser för Marssonden InSight

Det är många rymdsonder kring Mars och fler på gång. En av dessa är InSight, som är en NASA-sond med planerad uppskjutning i mars 2016. Rymdsonden har med sig en Marslandare, vars uppgift är att borra ner sig i Marsmaterian i syfte att öka vår kunskap om planetens sammansättning och hur den bildades. Landningen är planerad att ske i september 2016.

Illustration av InSight (Bildkälla: NASA)

NASA har nu valt ut fyra tänkbara landningsplatser på Mars. Kartan nedan visar det område som NASA fokuserar på (märkt Insight). De fyra alternativa landningsplatserna ligger väldigt nära varandra. Det är som synes också nära den plats som Curiosity landade på. På bilden har landningsplatserna för tidigare Marslandare markerats. Området där InSight ska landa heter Elysium Planitia. NASA har valt ut platser som är relativt släta och säkra att landa på. Dessutom ska landningsplatsen ligga nära Marsekvatorn för att landaren ska få tillräckligt med solenergi.

(Bildkälla: NASA)

Lyckad uppskjutning av månsonden LADEE i morse

Tidigt i morse svensk tid sändes rymdsonden LADEE upp från Virginia på den amerikanska östkusten. Själva uppskjutningen rapporteras ha gått helt enligt planerna. Dock verkar det ha uppstått vissa problem med sondens s.k "reaction wheels", som är till för att rikta sonden exakt rätt mot månen. Det är för övrigt ett liknande problem som drabbade rymdsonden Kepler. Vi får väl hoppas att det i LADEE's fall bara är en tillfällig störning. De första rapporterna antyder att problemen bör kunna lösas ganska snabbt.

Uppskjutningen av LADEE (Bildkälla: NASA)

Sonden tar nu en ganska komplex bana med ett antal varv runt jorden innan den sätts i omloppsbana runt månen. Denna första fas tar 30 dagar. Därefter följer ytterligare en 30-dagarsperiod under vilken sonden testas. Själva forskningsfasen varar i 100 dagar, då LADEE kretsar kring månen i en ganska komplicerad bana., på ett avstånd som varierar mellan 20 och 60 kilometer. Läs mer om LADEE och dess uppdrag HÄR.

LADEE's färd mot månen (Bildkälla: NASA)