Nu är det budgetkris i USA igen. Det tycks vara en årligt återkommande händelse i oktober att de amerikanska politikerna inte kan komma överens om ekonomiska handlingsplaner. Det innebär att stora delar av den amerikanska statsförvaltningen stänger ner verksamheten och skickar hem sina anställda. Även NASA påverkas av krisen. Även om rymdsonderna till viss del fortsätter sitt arbete kommer vi inte att få reda på resultatet av observationerna. NASA har nämligen stängt ner sina websidor, sina twitterkonton etc.
UniverseToday beskriver på sin websida vilka konsekvenser budgetkrisen får på NASA:s verksamhet. Ungefär 97% av NASA:s 18.000 anställda är hemskickade. De anställda som är i tjänst övervakar rymdsonder och gör bara de absolut mest nödvändiga arbetsuppgifterna. Om budgetkrisen fortsätter en längre period kan det bli problem med NASA:s nästa rymdsondsuppskjutning. Rymdsonden MAVEN är tänkt att sändas upp i mitten av november. Man kan skjuta upp uppskjutningen (!) i ca tre veckor. Det är tidsramen inom det s.k uppskjutningsfönstret. Om sonden inte kommer iväg inom denna tidsram får man vänta till 2016 för att göra ett nytt försök.
Undrar just hur det går med rymdsondernas observationer av kometen ISON? Som jag skrev igår så passerar kometen Mars just idag och skulle ha hårdbevakats av en mängd rymdsonder.
Även om rymdverksamheten påverkas så är det ändå inte det mest allvarliga. En långvarig budgetkris kan få konsekvenser för världsekonomin i stort. För varje dag som går närmar vi oss budgetstupet. Det är onekligen märkligt att politiker medvetet tycks vilja köra utför stupet.
tisdag 1 oktober 2013
måndag 30 september 2013
Rymdsonden Cassini har funnit ett ämne man gör plast av i rymden
Rymdsonden Cassini har upptäckt ett lite udda ämne i Saturnusmånen Titans atmosfär. Det rör sig om små mängder av propen, eller propylen som det också ibland benämns. Det här är ett ämne som ingår i diverse plastprodukter, allt från plastbehållare till stötfångare på bilar. Det är första gången man upptäcker plastingredienser kring någon annan himlakropp än jorden. Våra planeter och månar upphör sannerligen inte att förvåna! Läs mer om nyheten på NASA:s websida.
Saturnusmånen Titan (Bildkälla: NASA)
Kometen ISON smiter tätt förbi Mars den 1 oktober
Årets stora kometbegivenhet (hoppas vi i alla fall) är kometen ISON. I slutet av november finns goda chanser till att få skåda en riktigt spektakulär komet på vår himmel. Innan dess kommer den att utforskas av en rad olika rymdsonder och kanske också av de två Marsfordonen Curiosity och Opportunity. Om det skrev jag i en artikel här i bloggen i augusti (läs HÄR). NASA har tagit fram ett ISON-toolkit till vår hjälp. Enligt toolkit-sidan är hela 18 rymdsonder, rymdstationer, rymdfordon, rymdballonger m.m involverade i ISON-observationer!
För några månader sedan fanns det vissa farhågor att ISON skulle blekna bort och inte bli så mycket att se. Vi får väl se hur det blir med den saken. Kometer är minst sagt oberäkneliga. Just nu ser det i alla fall ganska hoppfullt ut när man ser de bilder som UniverseToday har publicerat på sin websida. ISON lyser i grönt!
Bilden nedan visar ISON:s bana runt solen och var den befinner sig just nu (klicka på bilden för att förstora den).
ISON passerar imorgon tätt förbi planeten Mars. Avståndet är bara 0,07 astronomiska enheter, dvs lite drygt 10 miljoner kilometer. Vi på jorden får nöja oss med att se kometen på ett avstånd av ca 60 miljoner kilometer, när den kommer som närmast. Det ska bli väldigt intressant att se alla rymdsondsbilder av ISON när de dyker upp om ett par dagar.
För några månader sedan fanns det vissa farhågor att ISON skulle blekna bort och inte bli så mycket att se. Vi får väl se hur det blir med den saken. Kometer är minst sagt oberäkneliga. Just nu ser det i alla fall ganska hoppfullt ut när man ser de bilder som UniverseToday har publicerat på sin websida. ISON lyser i grönt!
Bilden nedan visar ISON:s bana runt solen och var den befinner sig just nu (klicka på bilden för att förstora den).
(Bildkälla: NASA)
ISON passerar imorgon tätt förbi planeten Mars. Avståndet är bara 0,07 astronomiska enheter, dvs lite drygt 10 miljoner kilometer. Vi på jorden får nöja oss med att se kometen på ett avstånd av ca 60 miljoner kilometer, när den kommer som närmast. Det ska bli väldigt intressant att se alla rymdsondsbilder av ISON när de dyker upp om ett par dagar.
Mer än 40 rymdsonder och rymdteleskop utforskar vårt solsystem!
Det är faktiskt mer än 40 rymdsonder och rymdteleskop som just nu utforskar solen, planeter, asteroider, kometer m.m! Då har jag ändå räknat bort alla de sonder och satelliter som studerar vår egen planet, jorden. Olaf Frohn har som vanligt skapat en rymdsondskarta som visar var alla rymdsonder befinner sig just nu. Klicka på bilden för att förstora den.
I oktober har vi att se fram emot ännu en rymdsondsuppskjutning. Om allt går som planerat sänder den indiska rymdmyndigheten ISRO upp sin rymdsond Mars Orbiter. Som namnet antyder ska den iväg för att studera planeten Mars.
Olaf Frohn har förstås också en bild som visar rymdteleskopen/rymdobservatorierna. Bilden är från juli i år. Det är som synes ett myller av teleskop och observatorier!
I oktober har vi att se fram emot ännu en rymdsondsuppskjutning. Om allt går som planerat sänder den indiska rymdmyndigheten ISRO upp sin rymdsond Mars Orbiter. Som namnet antyder ska den iväg för att studera planeten Mars.
(Bildkälla: Olaf Frohn/Armchair Astronautics)
Olaf Frohn har förstås också en bild som visar rymdteleskopen/rymdobservatorierna. Bilden är från juli i år. Det är som synes ett myller av teleskop och observatorier!
(Bildkälla: Olaf Frohn/Armchair Astronautics)
söndag 29 september 2013
Det är en stor dag för kommersiell rymdfart!
Idag har det sannerligen varit en stor dag för kommersiell rymdfart. En bit in på eftermiddagen idag svensk tid dockade Orbital Sciences Cygnuskapsel med den Internationella rymdstationen (ISS). På bilden nedan ses ISS robotarm (Canadaarm som den heter) greppa tag i Cygnus och sakta dra in den mot rymdstationen. Orbital Sciences blev därmed rymdbolag nummer två att docka med ISS. SpaceX hann som bekant före.
Bara några timmar efter denna historiska händelse var SpaceX i farten med sin uppgraderade Falcon 9-raket. Den sändes upp från en flygbas i Kalifornien med uppdraget att få upp bland annat en kanadensisk forskningssatellit. Det intressanta var dock inte denna nyttolast utan att det här är en spännande test av ny uppskjutningsteknik för att kunna återanvända raketsteg. Vid återfärden mot Stillahavsytan ska raketsteg nummer 1 bromsas upp och mjuklanda i havet. Syftet är som sagt att återanvända raketsteg, och så småningom kanske hela raketen, och därmed kraftigt reducera kostnaderna för raketuppskjutningar. Det ska bli intressant att följa hur det hela går. Spaceflight.now rapporterar löpande.
(Bildkälla: NASA)
Bara några timmar efter denna historiska händelse var SpaceX i farten med sin uppgraderade Falcon 9-raket. Den sändes upp från en flygbas i Kalifornien med uppdraget att få upp bland annat en kanadensisk forskningssatellit. Det intressanta var dock inte denna nyttolast utan att det här är en spännande test av ny uppskjutningsteknik för att kunna återanvända raketsteg. Vid återfärden mot Stillahavsytan ska raketsteg nummer 1 bromsas upp och mjuklanda i havet. Syftet är som sagt att återanvända raketsteg, och så småningom kanske hela raketen, och därmed kraftigt reducera kostnaderna för raketuppskjutningar. Det ska bli intressant att följa hur det hela går. Spaceflight.now rapporterar löpande.
Falconraketen på startplattan (Bildkälla: NASA)
fredag 27 september 2013
Tekniska komplikationer i Curiositys sökande efter liv på Mars
Aldrig får man vara riktigt nöjd. Just när nyheten kom att Curiosity upptäckt vatten i Marsmaterian (se mitt föregående inlägg) och hoppet om att finna liv på Mars steg med några hundra procent, så kommer det en negativ nyhet som tar ner oss på jorden igen. Det har uppstått vissa "tekniska problem" i Curiositys analysarbete.
Astrobiology Magazine rapporterar nämligen att det har uppstått problem när Curiosity ska analysera Marsmaterian. Det är tydligen så att det finns en del perklorater (salter av perklorsyra) i den materia som Curiosity samlat in lite varstans på Mars. Problemet med detta ämne är att det tycks bränna upp organiskt material i Curiositys minilab och därmed förstöra det innan labanalyserna är färdiga. Eftersom det tycks vara så att perklorat är vanligt förekommande på Mars blir det problem att identifiera livets byggstenar med den teknik som Curiosity använder. Det kan komma att påverka framtida Marsfordons konstruktion.
Curiositys SAM-system (SAM står för Sample Analysis on Mars) fungerar så att det värmer upp den insamlade materian så att de olika kemiska beståndsdelarna framträder. Därefter beräknar SAM andelen av olika ämnen i den analyserade materian. När perklorat ingår i materian och upphettas så avger det syre. Om det då finns organisk materia i proverna så bildas koldioxid och därmed har man förstört alla bevis vad gäller förekomsten av livets byggstenar. Vill det sig väl kan dock lite kol förbli kol och därmed bli möjlig att detektera innan det "förstörs".
Forskarna hyser dock hopp om att man kan komma runt detta lite oväntade problem. Ett alternativ är att man kan analysera olika markprover genom att jämföra dem mot varandra. Prover från områden som är kända för att sakna organiskt material kommer att uppvisa en annan mix av koldioxid än prover där organisk materia förekommer. Man tvingas göra lite bakvända analyser så att säga. Ett annat, och förmodligen bättre, alternativ är att inte hetta upp proverna så mycket at perkloratet upplöses i sina beståndsdelar. Det verkar finnas instrument i Curiositylabbet som ännu inte använts och som använder sig av andra metoder. Det är lite mer komplicerade analysmetoder som behöver genomgå en del tester innan man kör mer skarpa analyser. Sannolikt aktiveras dessa instrument inom kort.
Astrobiology Magazine rapporterar nämligen att det har uppstått problem när Curiosity ska analysera Marsmaterian. Det är tydligen så att det finns en del perklorater (salter av perklorsyra) i den materia som Curiosity samlat in lite varstans på Mars. Problemet med detta ämne är att det tycks bränna upp organiskt material i Curiositys minilab och därmed förstöra det innan labanalyserna är färdiga. Eftersom det tycks vara så att perklorat är vanligt förekommande på Mars blir det problem att identifiera livets byggstenar med den teknik som Curiosity använder. Det kan komma att påverka framtida Marsfordons konstruktion.
Curiositys SAM-system (SAM står för Sample Analysis on Mars) fungerar så att det värmer upp den insamlade materian så att de olika kemiska beståndsdelarna framträder. Därefter beräknar SAM andelen av olika ämnen i den analyserade materian. När perklorat ingår i materian och upphettas så avger det syre. Om det då finns organisk materia i proverna så bildas koldioxid och därmed har man förstört alla bevis vad gäller förekomsten av livets byggstenar. Vill det sig väl kan dock lite kol förbli kol och därmed bli möjlig att detektera innan det "förstörs".
En skopa grus som ska analyseras (Bildkälla: NASA)
Forskarna hyser dock hopp om att man kan komma runt detta lite oväntade problem. Ett alternativ är att man kan analysera olika markprover genom att jämföra dem mot varandra. Prover från områden som är kända för att sakna organiskt material kommer att uppvisa en annan mix av koldioxid än prover där organisk materia förekommer. Man tvingas göra lite bakvända analyser så att säga. Ett annat, och förmodligen bättre, alternativ är att inte hetta upp proverna så mycket at perkloratet upplöses i sina beståndsdelar. Det verkar finnas instrument i Curiositylabbet som ännu inte använts och som använder sig av andra metoder. Det är lite mer komplicerade analysmetoder som behöver genomgå en del tester innan man kör mer skarpa analyser. Sannolikt aktiveras dessa instrument inom kort.
Curiosity har upptäckt vatten på Mars!
Så kom då äntligen nyheten om att man funnit vatten på Mars. Inte bara spåren efter vatten utan "riktigt" vatten. Curiosity har analyserat ytmaterian på Mars och funnit att ca två procent av det är vatten. Det verkar också vara så att vattnet är fördelat över stora delar av Mars yta. Tidigare har man trott att det framförallt finns vid polerna på Mars. Den här upptäckten har stor betydelse för det fortsatta sökandet efter liv på Mars. Astrobiologerna anser nämligen att liv är beroende av vatten. Även om enkla livsformer kan utvecklas utan vatten så blir det så mycket enklare med flytande vatten. Läs mer om fyndet på NASA:s websida.
Illustration av Marsfordonet Curiosity (Bildkälla: NASA)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)