Amatörer kan ha upptäckt första exoplanetsystemet med sju planeter!

Planethunters, som är ett samarbete mellan professionella astronomer och amatörastronomer, meddelar idag att man har gjort en upptäckt som kan innebära att vi har det första planetsystemet utanför vårt eget solsystem med sju planeter. Det rör sig om planetsystemet kring stjärnan KOI-351, där sex planetkandidater tidigare har identifierats av Keplerteleskopet. Nu menar Planethunters att där också finns en sjunde tänkbar planet och att allt tyder på att det verkligen är planeter och inget annat kring stjärnan. Ingen av planeterna är dock ännu bekräftad, utan det krävs ytterligare utforskning. Om det visar sig vara ett planetsystem är det synnerligen intressant eftersom det tycks innehålla ett flertal planeter i jordstorlek eller något större.

Illustration av ett exoplanetsystem (NASA)

Förutom KOI-351-upptäckten meddelar Planethunters att man upptäckt ytterligare 13 planetkandidater, varav hela 8 inom den beboeliga zonen kring respektive stjärna. Fynden ska nu utvärderas av professionella astronomer. Det intressanta är att alla planetkandidaterna har upptäckts av amatörastronomer inom ramen för Planethunters-projektet. Det visar att exoplanetutforskningen är ett område där amatörer kan bidra med viktiga fynd.

Hela elva nya exoplaneter sprängde 1.000-vallen!

I mitt förra inlägg (från igår) skrev jag att vi väntar på det tusende exoplanetfyndet. Väntan blev inte lång. Idag rapporteras hela 11 nya exoplaneter. En bra start med andra ord på det andra tusendet exoplaneter. Vad är det då man upptäckt för planeter? Jo elva Jupiterstora planeter kring elva olika stjärnor. När jag studerar data om planeterna på websidan exoplanet.eu så förefaller alla vara s.k heta Jupiters, som kretsar mycket nära sina respektive stjärnor. Det rör sig om mellan 1,8 och 8,5 dagar i omloppstid. Det är kokheta planeter med andra ord.

Illustration av en het Jupiter som kretsar nära sin stjärna (Bildkälla: ESA)

Det är det brittisktledda Wasp Survey som med ett flertal teleskop upptäckt planeterna. Läs mer om fynden i några separata artiklar på Arxiv. Den första beskriver sju av planeterna och den andra artikeln tre av planeterna. I en tredje artikel beskrivs också tre exoplaneter, men två av dem har enligt exoplanet.eu upptäckts tidigare, år 2011. WASP-projektet är synnerligen framgångsrikt och har till dags dato upptäckt en bit över 80 planeter, alla mycket heta Jupiters. Upptäckterna sker med hjälp av transitmetoden, dvs att teleskopen noterar när en planet passerar över solskivan på en stjärna. När detta sker uppstår en mycket liten dipp i det ljus som stjärnan utsänder. Den förmörkas till en liten del av planeten och detta kan känsliga teleskop identifiera.

999 exoplaneter

Vi väntar fortfarande på tillkännagivandet av det 1.000:de exoplanetfyndet. Enligt datakällan Exoplanet.eu har det när detta skrivs upptäckts 999 exoplaneter. The Habitable Exoplanet Catalogue redovisar samma siffra och tycks, av denna fina bild att döma, ivrigt vänta på det tusende fyndet.

En sammanfattning av läget dagarna (?) innan vi kliver över 1000-strecket ser ut så här:

• Ingen jordkopia har upptäckts
• 12 styck potentiellt beboeliga superjordar (dvs planeter något större än jorden) har upptäckts
• Bland de 3.588 planetkandidater som Keplerteleskopet identifierat kan det finnas en jordliknande planet och ytterligare 35 superjordar inom den beboeliga zonen

De "bästa" exoplaneterna så här långt framgår av den här bilden.

(Bildkälla: Planetary Habitability Laboratory)

När kommer de första jordkopiorna att upptäckas? Sker det inom den närmaste tolvmånadersperioden? Ja, jag tror faktiskt det. Det är synd att Keplerteleskopet slutat fungera precis på tröskeln till de första riktigt spektakulära fynden.

Månsonden LADEE är redo att börja studera månatmosfären

Rymdsonden LADEE (Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer) är nu i omloppsbana runt månen och redo att börja studera månens tunna atmosfär. Trots dryga fjorton dagars nedstängning av NASA:s verksamhet har en mindre grupp tekniker varit i arbete för att säkerställa att LADEE kommer i rätt omloppsbana runt månen. Allt tycks ha gått som planerat. Sonden färdas just nu ca 250 kilometer ovan månytan. Alla instrumenten verkar vara OK och man har redan testat sondens avancerade laserkommunikationsutrustning, som kan bli något av standard i framtidens rymdsonder. Den kommer att kunna sända minst sex gånger mer data per tidsenhet än vad som är möjligt med mer traditionell radiokommunikation. Instrumentet väger dessutom mindre och är mindre energikrävande, två faktorer som är av stor betydelse i alla rymdsondsprojekt.

Illustration av LADEE (Bildkälla: NASA)

LADEE:s uppdrag är att studera den mycket tunna atmosfärens sammansättning och stoftpartiklarna i atmosfären. Man kan ju tycka att vi vid det här laget skulle ha god kännedom om förhållandena på månen, men så är det alltså inte. Det är dessutom kanske sista chansen att studera en så gott som "oförstörd" måne innan mänsklig aktivitet så att säga kontaminerar himlakroppen. Ett flertal rymdnationer har planer på att sända både obemannade och bemannade rymdsonder till månen. Om ett decennium är det sannolikt svårt att studera månen utan att förhållandena påverkats av dessa rymdsonders aktiviteter. UniverseToday har idag en lite längre artikel om LADEE på sin websida.

NASA back in business!!

Den amerikanska budgetkrisen är uppskjuten tillsvidare skulle man kunna säga. Myndigheterna har öppnat upp sina verksamheter igen efter två veckors stängning. NASA är därmed igång igen med sina webbsidor m.m. Bra! Tyvärr lär det väl bli samma soppa om ett par månader igen. Striden mellan de två partierna i kongressen är stentuff. Det är svårt att se någon mer långsiktig lösning på problemen. Positionerna är minst sagt låsta i framförallt representanthuset.

NASA:s websida var rejält uppdaterad idag. Kanske har någon webbredaktör arbetat i smyg under dom här två veckorna?! I inläggen som följer nedan presenteras några av alla de NASA-nyheter som nu publicerats.

En bild på ett av NASA:s Twitterkonton när verksamheten startade igen

Årets planetbild!

Det publiceras fina rymdbilder var och varannan dag, men frågan är väl om inte den här bilden är en god kandidat till att utses som årets rymdbild. Eller åtminstone som årets planetbild. Det är rymdsonden Cassini som tagit en helt fantastisk bild av Saturnus. Bilden togs av Cassini den 10 oktober och har sedan bearbetats av amatörastronomer Gordan Ugarkovic. Den publiceras idag som NASA:s Image of the day.

(Bildkälla: NASA/G. Ugarkovic)

Hur hantera enorma datamängder?

NASA har stora datamängder att hantera redan idag från alla sina rymdsonder, men det är inget mot vad som kommer att krävas i framtiden. Det ställer stora krav på effektiv datalagring och effektiv datakommunikation. Vid NASA:s Jet Propulsion Laboratory (JPL) i Pasadena, Kalifornien, funderar man på strategier för att lösa dataproblematiken.

(Bildkälla: NASA)

Det handlar om hundratals terabytes data som samlas in varje timme! Nya rymdprojekt kommer att innebära ännu mycket större datamängder. Ett exempel på det är det jättelika SKA-projektet (SKA står för Square Kilometre Array) med hundratals sammankopplade antenner. Här förväntas 700 terabytes med data ramla in varje dag! Det gäller att inte drunkna i data, utan hitta smarta sätt att extrahera intressanta data ur denna datamassa. Programvaruutveckling utifrån öppen källkod pågår på JPL. Tanken är att användare världen över ska kunna anpassa programvaran efter sina behov och få ut mesta möjliga information. Ett led i arbetet är att utveckla program som underlättar utsökning av information. 

Det är inte bara så att datamängden ökar, utan data blir också alltmer komplex. Ta bara de bilder som rymdsonden MRO tar på Mars. Varje bild är på 120 megapixel! JPL skapar videofilmer och animationer utifrån ett stort antal MRO-bilder. Det kräver avancerade IT-system.