Keplerteamet rapporterar hela 833 nya exoplanetkandidater!

På den Kepler Science conference som idag startade vid NASA:s Ames Research Center i Kalifornien presenterade projektledningen för Keplerteleskopet att man identifierat hela 833 nya exoplanetkandidater. Det handlar om att forskare med hjälp av teleskopet identifierat tydliga signaler på att någon form av objekt tycks kretsa kring de stjärnor som teleskopet har studerat. Högst sannolikt rör det sig om planeter. Det mest spännande med de nya fynden är att det till stor del rör sig om relativt små planeter. Bilden nedan visar antalet planetkandidater och ökningsprocenten per storlekskategori. Antalet jordstora planeter ökade i ett nafs med 78%! 10 av de nya planetkandidaterna är jordstora eller lite större och kretsar inom den beboeliga zonen. Intressant minsann! Antalet exoplanetkandidater uppgår nu till 3.538 styck. Kan det tänkas finnas en jordkopia bland dessa?

(Bildkälla: NASA)

Dagens rymdvideo: kometstoft från ISON träffar jorden

I dagens rymdvideo ( som är från augusti i år) berättar forskare vid NASA om vad som händer när jorden färdas igenom rester från kometen ISON:s svans i mitten av januari 2014. Vi kommer sannolikt att färdas igenom ett stoftmoln bestående av mycket små kometpartiklar. Varken vi eller satelliter kring jorden kommer att påverkas nämnvärt av dessa partiklar. Möjligen kommer vi att se spåren av kometstoft i form av ljusa moln som lyser upp himlen vid skymning och gryning. Möjligen träffas vi människor av en och annan kometpartikel. Så visst är vi av kometstoft allihopa!

(Källa: NASA)

Allt inför uppskjutningen av indiska rymdsonden Mars Orbiter Mission

Indiska rymdsonden Mars Orbiter Mission är redo att sändas iväg mot Mars. Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog informerar utförligt om det indiska rymdsondprojektet i en, som vanligt, utmärkt artikel. Hon brukar ha koll på läget så jag utgår från att informationen på websidan är riktig. Det ser onekligen ut som hon har grävt fram information ur alla möjliga källor. Det har tyvärr varit lite si och så med information från den indiska rymdmyndigheten ISRO:s sida. En websida finns nu med information om projektet, men den är väl inte direkt av NASA-klass.

Emily berättar att förberedelserna inför uppskjutningen går som planerat och att raket med rymdsond kan vara i luften redan strax efter klockan 10 svensk tid på tisdag förmiddag den 5 november. Det här är det första indiska rymdsondsprojektet med uppdrag att nå en annan planet i vårt solsystem. Det s.k uppskjutningsfönstret är öppet fram till 19-20 november. Tanken var ursprungligen att rymdsonden skulle skjutits upp redan den 28 oktober, men dåligt väder gjorde att man beslöt satsa på 5 november istället. Raketen står redo som synes på bilden nedan. Ovanligt vacker raket för övrigt!

Raketen är redo på raketbasen i Sriharikota, Indien (Bildkälla: ISRO)

Mars Orbiter sänds inledningsvis upp i en kraftigt elliptisk bana runt jorden. Avståndet till jorden varierar mellan 248 och 23.000 kilometer. I denna omloppsbana, som varar i en månad, sker små justeringar som successivt ska se till att rymdsonden avlägsnar sig från jorden och i en slutlig manöver sänds iväg mot Mars. Färden till Mars tar ca 10 månader. När den anländer Mars i september-oktober någon gång ska sonden, liksom för övrigt NASA:s MAVEN-rymdsond, gå in i en kraftigt elliptisk bana runt Mars. Som närmast är det tänkt att Mars Orbiter flyger bara 377 kilometer ovan Marsytan. Som längst är den 80.000 kilometer ifrån. Det är långt utanför de två Marsmånarna Phobos och Deimos omloppsbanor kring Mars. De kretsar ca 6.000 respektive 20.000 kilometer från Marsytan (i medel).

Som jag skrivit tidigare här i bloggen, och vilket också framgår av ISRO:s websida, är det primära målet med Mars Orbiter rent tekniska, dvs att överhuvudtaget få rymdsonden i omloppsbana kring Mars, inklusive de manövrar som behövs för att komma dithän. Omfattande tester ska ske av kommunikation mellan rymdsond och rymdbas i Indien, av rymdsondsnavigation m.m. Syftet med projektet är att utveckla förmågan att genomföra komplicerade rymdsondsprojekt. Självklart finns också ett antal vetenskapliga målsättningar med projektet, men de tycks vara av sekundär betydelse. De fem instrument som medföljer rymdsonden ska användas för att studera planetytan och dess sammansättning samt studera Marsatmosfären (vilket ju är rymdsonden MAVEN:s huvudsakliga uppdrag).

Det råder lite förvirring kring projektets egentliga namn. Projektet kallades länge för Mangalyaan, men ISRO använder inte det namnet utan kallar det kort och gott för Mars Orbiter Mission (förkortat lustigt nog till MOM, vilket Emily inte tycks gilla). Många undrar också över den något udda omloppsbanan kring jorden innan rymdsonden sätter fart mot Mars. Det beror helt enkelt på att den raket man använder, PSLV, inte är tillräckligt kraftig för att sända sonden direkt mot Mars. Därför krävs lite hjälp av jordens gravitationskraft för att slunga ut sonden mot Mars. Bilden nedan visar den något komplicerade färden till Mars. Klicka på bilden för att förstora den. Den "kraftlösa" raketen påverkar också den omloppsbana som Mars Orbiter går in i kring Mars. En mer cirkulär omloppsbana hade krävt betydligt mer bränsle, vilket väger för mycket. Därav den något udda och synnerligen elliptiska banan kring Mars.

(Bildkälla: Bilden har klippts ur en större bild på ISRO:s websida)

Det borde också innebära att NASA:s rymdsond MAVEN, som planeras sändas upp den 18 november, faktiskt hinner dit före Mars Orbiter. Denna sond tar inte en massa extravarv runt jorden innan ankomsten till Mars. Bilden nedan visar MAVEN:s färd mot Mars. Även denna färd är lång, men inkluderar som sagt inga varv runt jorden. NASA:s Atlas V401-raket är, även om det inte heller är någon värstingraket, betydligt kraftfullare än den indiska raketen.

(Bildkälla: NASA)

Vad kan då Mars Orbiter tänkas göra för vetenskapliga upptäckter? Emily Lakdawalla tycks vara lite skeptisk till den vetenskapliga sidan av projektet och ser det mer som en bonus om man skulle göra några intressanta upptäckter. Bland instrumenten finns en metansensor, som ska mäta metanhalten i Marsatmosfären. Marsfordonet Curiosity lyckades inte identifiera någon metan där fordonet befinner sig. Bättre tur för Mars Orbiter? Självklart finns också en kamera som ska kunna ta hyfsat högupplösta bilder. En spektrometer och en fotometer finns med som brukligt på rymdsonder.

Hoppas nu att uppskjutningen av rymdsonden blir lyckad och att den faktiskt når Mars, för visst hade det varit kul med ännu en rymdnation kring vår grannplanet!

Kometen ISON är "bara" 200 miljoner kilometer bort

Just nu är kometen ISON på väg allt närmare solen med en hastighet av 150.000 kilometer i timmen. Kometen är i dagsläget bara 200 miljoner kilometer från jorden. Bilden nedan togs häromdagen med ett 14-tumsteleskop från NASA:s Marshall Space Flight Center i Huntsville, USA. Strecket som går diagonalt över bilden orsakades av italiensk satellit som råkade passera bildfältet.

(Bildkälla: NASA)

Kina och Ryssland har stora rymdplaner

Det händer mycket spännande saker innan året är till ända. NASA sänder upp sin Marssond MAVEN, ESA sänder upp rymdteleskopet Gaia, indiska rymdmyndigheten ISRO sänder upp sin Rymdsond Mars Orbiter och Kinas rymdmyndighet CNSA skickar iväg sin månsond Chang'e 3. Dessutom får vi förhoppningsvis njuta av en strålande komet, ISON, i slutet av den här månaden. Om dessa händelser har jag skrivit en del (kolla länkarna till höger på sidan). De närmaste åren sker också en hel del spännande raketuppskjutningar (se fliken Rymdsondsplaner). Ett flertal rymdsonder, såsom Rosetta, Dawn och New Horizon når sina respektive mål. NASA och ESA är duktiga på att informera om sina rymdplaner. De kinesiska och ryska rymdmyndigheterna är lite mer tystlåtna om sina planer. Arielspace ger oss senaste nytt om de två nationernas rymdplaner.

Kina har stora planer på både obemannade och bemannade rymdfärder till månen samt konstruktion av en större rymdstation är Tiangong-1. Kina verkar vara rejält på gång med rymdfärder efter de lyckade dockningarna med sin lilla rymdstation. Om man lyckas med Chang'e 3-projektet och de efterföljande månprojekten är man på god väg att komma ikapp Ryssland som rymdnation. Även om ryssarna tycks ha bemannade rymdfärder i sina planer så har verksamheten gått lite i stå under senare år. Det har varit väldigt många misslyckade raketuppskjutningar, vilket i och för sig tyvärr kännetecknat rysk rymdfart under hela rymdåldern. Vi får väl se om det kan bli en rysk nytändning i samband med att man bygger en ny rymdbas i östra Sibirien. Idag är man beroende av samarbete med Kazakstan då rymdbasen Baikonur ligger där. Relationerna mellan de två forna sovjetrepublikerna är inte de bästa, vilket sannolikt påverkar rysk rymdverksamhet negativt.

En rysk Proton-raket väntar på uppskjutning i Baikonur (Bildkälla: RIA Novosti)

NASA:s rymdteleskop samarbetar

Jag läser en intressant artikel av bloggkollegan Ulf på Cassiopeiabloggen. Den handlar om ett samarbete mellan rymdteleskopen Hubble, Chandra och Spitzer. De ska samarbeta i ett projekt som kallas för "The Frontier Fields" i syfte att upptäcka ljussvaga galaxer långt ut i rymden. Rymdteleskopen ska samverka i ett försök att använda sig av gravitationslinsmetoden för att få syn på dessa synnerligen ljussvaga objekt. Sex olika galaxhopar, och vad som kan tänkas dölja sig bakom galaxhoparna, ska studeras. Man skulle lite skämtsamt kunna säga att rymdteleskopen ska ta hjälp av naturliga zoomobjektiv för att nå längre ut i universum. Det ska bli spännande att följa fortsättningen av detta projekt. Många nya galaxer lär vi få se. Läs mer om projektet på Hubbleteleskopets websida.

(Bildkälla: NASA)

Dagens rymdvideo: Höstens exoplanetfynd, den jordlika Kepler 78b

Som jag skrev igår så är det spännande att astronomer nu upptäckt en planet som i mångt och mycket liknar jorden. Planeten Kepler 78b har samma densitet som vår egen planet, vilket antyder att den har ungefär likartad sammansättning. Om den nu inte hade kretsat så nära sin stjärna så hade vi kunnat kalla den för en jordkopia. Det är den dock inte eftersom planetytan sannolikt är ett enda flytande lavahav, med en temperatur på kanske 2.000 grader.

Upptäckten av Kepler 78b och forskarnas förmåga att beräkna dess massa och radie, ger hopp om upptäckter av fler jordliknande planeter. Så småningom kommer man att upptäcka en sådan planet på "rätt" avstånd från stjärnan. Då kanske vi kan börja tala om en jordkopia och spekulera om eventuellt liv på planeten. Visst är det spännande det här med exoplaneter?!

(Källa: Youtube)

Se fler "Dagens rymdvideo" HÄR.