Rymdsonden MAVEN på väg mot Mars!

Yes! Uppskjutningen av NASA:s rymdsond MAVEN tycks ha gått planenligt. För en kvart sedan, klockan 19.28 svensk tid, sköts Atlasraketen upp i skyn i ett moln av rök. 53 minuter efter uppskjutningen är det tänkt att rymdsonden ska separeras från raketen.

Jag har skrivit en hel del om MAVEN tidigare här i bloggen (se HÄR), men kan väl ändå upprepa vad rymdsondens uppdrag är. Huvudfrågan som MAVEN ska försöka besvara är hur det gick till när planeten Mars förlorade sin atmosfär och hur denna förlust av atmosfär fortsätter idag. Tre målsättningar har satts upp för projektet:

1. Att fastställa den övre Marsatmosfärens struktur och sammansättning och de processer som styr den
2. Att fastställa i vilken takt som Marsatmosfären förlorar gas ut i rymden genom att undersöka de processer som gör att gas flyr från atmosfären
3. Att beräkna mängden gas som Marsatmosfären förlorat ut i rymden under sin historia 

Det finns dessutom lite rymdsondsnördfakta att redovisa. Emily Lakdawalla har på Planetary Society Blog presenterat en massa intressanta uppgifter om denna rymdsond. Jag ska återge lite av det i några punkter:

• MAVEN sänds upp med hjälp av en Atlas V-401-raket. Det blir tionde gången som Atlasraketen (i lite olika versioner) används för civilt bruk. Flera av NASA:s viktigaste rymdsondsprojekt under senare år har genomförts med hjälp av Atlasraketer. Till dem hör rymdsonderna MRO, New Horizons,  LRO,  SDO, Juno och även rymdsonden MSL som förde Marsfordonet Curiosity till Mars. 
• Rymdsondens "kropp" är 2,3 x 2,3 x 1,5 meter. Sondens huvudantenn har en diameter på 2 meter. Solpanelerna sträcker ut sig hela 11,43 meter. 
• Rymdsonden väger vid start 2.454 kilo, varav 1.645 kilo är bränsle. Själva rymdsonden väger alltså "bara" 809 kilo, varav instrumenten ca 70 kilo.

MAVEN under konstruktionsfasen (Bildkälla: NASA)

MAVEN har åtta instrument som bland annat analyserar väte och helium som solen sänder ut vid solutbrott, solvindens egenskaper, atmosfärens sammansättning, temperatur m.m samt magnetfältet kring Mars. Det finns konstigt nog inget instrument som kan mäta halten av metan i Marsatmosfären. MAVEN saknar dessutom kamera, vilket normalt brukar ingå i en "standardrymdsond". 

MAVEN:s instrument

Finfin bild på kometen ISON

Det kom just ett pressmeddelande från ESO med senaste bilden på kometen ISON. Bilden är tagen med hjälp av teleskopet TRAPPIST vid LaSilla-observatoriet i Chile. Bilden har skapats utifrån fyra olika 30-sekunders exponeringar genom filter för blått, grönt, rött och kortvågigt infrarött ljus. Under tiden rörde sig kometen framför stjärnor i bakgrunden, som här syns som prickar i olika färger.

TRAPPIST (TRAnsiting Planets and PlanetesImals Small Telescope) ägnar sig åt att studera planetsystem. Det gör det på två olika sätt: att detektera och karaktärisera planeter utanför solsystemet (exoplaneter), och att studera kometer som kretsar kring solen. Det 60-centimetersteleskopet styrs från ett kontrollrum 12 000 km bort i i Liège, Belgien.

(Bildkälla: ESO

Status för den indiska Marssonden fortsatt positiv

Den indiska rymdsonden Mars Orbiter Mission har nu en omloppsbana runt jorden som inom kort möjliggör en färd mot Mars. Den indiska rymdmyndigheten ISRO rapporterar att man i fem olika manövrar har justerat sondens bana runt jorden. Den senaste skedde igår kväll svensk tid. Då ökades rymdsondens avstånd från jorden i dess omloppsbana från 118.642 kilometer till 192.874 kilometer. Bilden nedan visar hur färden mot Mars är tänkt att ske. Rymdsonden är fortfarande i "fas 1" i bilden, men kommer, om allt fortsätter att gå planenligt, om ca två veckor att följa den grönmarkerade banan mot Mars. Trots att Mars Orbiter Mission sändes upp före NASA:s Marssond MAVEN (som planeras att sändas upp den 18 november) så kommer den sannolikt att nå Mars något efter NASA-sonden.

(Bildkälla: ISRO)

Dagens rymdvideo: På måndag sänds rymdsonden MAVEN mot Mars

Om allt går som planerat så sänder NASA på måndag kl 19.28 svensk tid upp rymdsonden MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile EvolutioN) från Cape Canaveral i Florida. Videon nedan beskriver rymdsondens uppdrag. Läs också mina tidigare inlägg om MAVEN HÄR.

Vad är det då som MAVEN ska utforska? Årtionden av Marsutforskning visar att planeten en gång i tiden varit täckt av stora sjöar, floder och sannolikt haft en betydligt tätare atmosfär än idag. Vad var det som gjorde att atmosfären försvann och planeten torkade ut till det ökenlandskap det idag är? Vad hände med vattnet och den koldioxid som var rikligt förekommande i atmosfären? MAVEN ska försöka finna förklaringarna till att Marsatmosfären successivt blivit allt tunnare. En teori är att solen kan vara boven i dramat. Att kraftiga solutbrott och solvinden helt enkelt sakta men säkert blåst bort atmosfären. MAVEN ska därför studera hur Mars övre atmosfär påverkas av solen. Ytterst handlar uppdraget om att försöka finna förklaringar till vad som gör att en planet, som till synes tycks ha kunnat vara beboelig, nu blivit synnerligen ogästvänlig för allt liv. I videon får vi också följa konstruktionen av rymdsonden och de tester som den genomgått innan den ska iväg mot Mars.

Det här rymdsondsprojektet är ett av NASA:s viktigare under det här decenniet, så vi får hoppas att uppskjutningen blir av på måndag och att allt går bra. Vi vill ju veta vad som hände med vår grannplanet Mars.

(Källa: NASA)

Kometer, kometer...

Ja, nu ökar kometfokus för varje dag. Hela rymdsondsflottan (nästan hela i alla fall) är redo att börja utforska kometen ISON när den nu närmar sig solen och blir allt ljusstarkare. Jag hittade den här bilden på Cassiopeiabloggen.

Det är inte bara ISON som är i antågande. Ytterligare två kometer är på ingång samtidigt med ISON. Det är kometen 2P/Encke och kometen Lovejoy. De blir dock inte så ljusstarka som ISON.

Dagens rymdvideo: Hur kunde Mars bli en så ogästvänlig planet?

Mars har en gång i tiden, för kanske fyra miljarder år sedan, varit en planet som på många sätt liknat jorden. Atmosfären kan ha varit betydligt tätare än idag och dessutom innehållit syre. NASA:s Goddard Space Flight Center har tagit fram en animation som visar hur det kan ha sett ut på Mars för några miljarder år sedan och hur det ser ut idag. Något svar på frågan om hur Mars kunde utvecklas till en så ogästvänlig planet ges dock inte i videon. Det är ju det som är uppdraget för rymdsonden MAVEN (som sänds upp på måndag 18 november) att försöka klargöra. NASA tyckte att "De fyra årstiderna" av Vivaldi var perfekt musik till videon.

(Källa: NASA)

Se fler Dagens rymdvideo HÄR.

Planeten Mars i fokus

På  måndag kväll svensk tid är det dags för nästa rymdsondsuppskjutning mot Mars. Det är NASA:s MAVEN-sond som då ska sändas iväg från Cape Canaveral i Florida. Jag har skrivit en hel del om denna rymdsond och dess uppdrag här i bloggen (läs HÄR). Uttryckt i en mening så ska MAVEN kartlägga Marsatmosfären i syfte att förklara varför planeten blivit en så ogästvänlig plats för levande organismer.

I avvaktan på uppskjutningen av rymdsonden kan vi avnjuta några fina bilder från övriga rymdsonder och fordon som just nu studerar Mars. Den första bilden är tagen av ESA:s rymdsond Mars Express och visar ett område på Mars som formats av stora glaciärer och stora mängder vatten som flödat fram över planetytan. ESA har genom bearbetning av ett antal bilder skapat en perspektivbild som visar höjder och dalsänkor lite tydligare.

(Bildkälla: ESA)

Marsfordonet Opportunity kör just nu upp för en kulle som NASA har döpt till Murray Ridge. Av bilden nedan att döma så ser det ganska slätt och fint ut så det blir väl ingen match för det lilla Marsfordonet? NASA har för övrigt en lustig vana att klura ut välklingande namn på alla de platser som Marsfordonen passerar. Murray Ridge är namngiven efter en amerikansk forskare. Undrar just vad Internationella Astronomiska Unionen tycker om att NASA ger namn åt alla platser?

(Bildkälla: NASA)

Nästa bild från Mars kommer från rymdsonden MRO och är tagen med sondens HiRISE-kamera. Den visar sanddyner i vackra färger. Även denna bild är lite uppiffad.

(Bildkälla: NASA)