Ny spännande rymdsondsuppskjutning i veckan som kommer - Gaia!!

Vilken rymdsondshöst det har varit och det är inte slut än! Månlandningen igår toppade väl det mesta, men redan i nästa vecka kan vi se fram emot ännu en stor rymdsondsuppskjutning. Efter höstens uppskjutningar av två rymdsonder mot Mars (NASA:s MAVEN och Indiska Mars Orbiter Mission) och två rymdsonder mot månen (NASA:s LADEE och kinesiska Chang'e 3) är det nu på torsdag dags för den europeiska rymdmyndigheten ESA att visa att man minsann också är med i matchen. Vid tiotiden på torsdag förmiddag svensk tid är det tänkt att ESA:s avancerade rymdobservatorium Gaia ska sändas upp. Det kommer att ske från rymdbasen Kourou i franska Guyana med hjälp av en Soyuzraket. Jag har skrivit en hel del i bloggen om Gaia och dess uppdrag att kartlägga en miljard stjärnor i Vintergatan (se HÄR).

Av de sex stora i "rymdbranschen": NASA, ESA, ryska Roscosmos, kinesiska CNSA, japanska JAXA och indiska ISRO är det väl framförallt ryssarna som saknats den här hösten. Visserligen används ryska raketer till en mängd uppskjutningar, men vi har inte haft något ryskt rymdsondsprojekt på ett tag nu. Det verkar som om man hamnat lite på efterkälken. Efter de kinesiska och indiska framgångarna kan vi nog räkna med att Ryssland gör allt för att komma tillbaka på rymdscenen igen. Vi kan nog räkna med att japanska JAXA också vill visa framfötterna.

Illustration av Gaia (Bildkälla: ESA)

Kinesiska Yutu kör nu på månen

Den kinesiska månlandningen igår eftermiddag svensk tid tycks ha varit en stor framgång. Allt ser ut att ha gått helt enligt planerna. Landningen skedde en halvtimme tidigare än vad som hade förannonserats. Jag, liksom många andra, missade därmed själva landningen och fick nöja oss med twitterrapporter från andra, mer alerta, observatörer. Kinesisk TV har överraskat (åtminstone mig) genom sina mycket bra TV-sändningar från både uppskjutningen och landningen. Sent igår kväll kunde vi se hur månfordonet Yutu sakta kördes ut på den ramp med vars hjälp fordonet skulle landsättas på månens yta. Det var spännande 10 minuter! På bilden nedan syns hur Yutu rullat ner för rampen och skapat två tydliga spår på månytan.

(Bildkälla: Xinhua)

Landningsområdet är som synes ganska platt. Det är en lavaslätt som heter Sinus Iridium. Idag är det tanken att Yutu ska köra runt månlandaren och ta bilder på denna, samtidigt som månlandaren tar bilder på Yutu. Häftigt! Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog har en mycket bra rapportering om händelseförloppet under landning och lossning av Yutu. Hon har bearbetat den film som kinesisk TV publicerat. Visst ser det fräckt ut?

(Bildkälla: CNSA/CCTV/Emily Lakdawalla)

Dagens rymdvideo: Var bör vi söka efter utomjordiskt liv?

I ett inlägg häromdagen berättade jag om nya forskningsrön vad gäller Jupitermånen Europa. Det kan finnas goda förutsättningar för liv på denna måne. Det finns också andra ställen i vårt solsystem som kan ha förutsättningar för liv. Emily Lakdawalla berättar i den här videon om dessa intressanta himlakroppar.

(Källa: UniverseToday)

Historisk kinesisk månlandning idag

Vi har idag bevittnat en historisk händelse! Den kinesiska rymdmyndigheten CNSA lyckades med uppdraget att landa på månen med den månlandare som följde med rymdsonden Chang'e 3. Månlandningen skedde kl 14.11 svensk tid. Det är den första månlandningen på 37 år. 1976 landade sovjetiska Luna 24 på månen. Därmed blir Kina den tredje rymdnationen att landa på månen, efter Sovjet och USA. Kinesisk TV har publicerat en kort filmsekvens som visar landningen mot månytan.

(Källa: CCTV)

Landaren saktade ner farten så att den i princip stod stilla ca 100 meter från månytan för att kolla av terrängen och säkerställa en säker landning. Det vore ju dumt att landa rätt  på en stor sten. Ca 3-5 meter ovan ytan stängdes motorerna av och landaren damp ner på de fjädrande landningsställen. Redan ikväll (mellan klockan 22 och 23 svensk tid enligt preliminära rapporter) väntas det medföljande månfordonet släppas ner på månytan med hjälp av en ramp. Fordonet, med namnet Yutu, är ca 1,5 meter högt och väger 140 kilo. Yutu betyder Jade-kaninen på svenska och syftar på den kanin som enligt kinesisk mytologi var följeslagare till gudinnan Chang'e. Den kinesiska rymdmyndigheten har förhoppningen att fordonet ska vara funktionsdugligt i minst tre månader och under den tiden utforska närområdet. Landaren väntas utforska landningsplatsen under minst ett år.

Illustration av månlandaren (Bildkälla: Beijing Institute of Spacecraft System Engineering)

Den europeiska rymdmyndigheten ESA har bistått kineserna med teknisk support inför landningen. Det handlar om att hjälpa till med radiokommunikationen mellan rymdsonden och jorden. ESA:s Estrack Network, med tio stationer i sju länder, har ända sedan uppskjutningen hjälpt till med kommunikationen. En station i Australien hade kontakt med månlandaren vid landningsögonblicket.

Även NASA meddelar att man, trots vissa tidigare farhågor kring det kinesiska projektet, nu ser att månlandningen faktiskt kan bidra till NASA:s utforskning av månen. Månlandningen kan ge intressanta forskningsdata om hur damm och stoft sprider sig till månatmosfären. Det kan bli något för rymdsonden LADEE (Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer) att studera. Även rymdsonderna LRO och ARTEMIS kan möjligen studera effekter av månlandningen. LRO kommer dessutom att kunna följa månfordonet Yutus färd på månen.

Det intressanta med det kinesiska månprojektet är att vi nu sannolikt kommer att få se bilder från månen av betydligt bättre kvalitet än de bilder som levererades på 1960- och 70-talen. Det har ju trots allt hänt en del med bildkvaliteten under de senaste 40 åren! Förutsättningarna för bra månreportage är oändligt mycket bättre nu än då. Istället för att titta på suddiga bilder i vår svartvita TV kan vi nu följa rymdsondsprojekt i det närmaste i realtid via dator, pekplatta eller mobiltelefon.Låt oss hoppas att den kinesiska rymdmyndigheten CNSA löpande förmedlar både bilder och annan information. Det sägs att månfordonet och landaren ska ta bilder av varandra redan imorgon! Det blir spännande att följa det här projektet de närmaste veckorna och månaderna! Som sagt, redan ikväll ska månfordonet rulla ner för rampen från landaren!

Läs mina tidigare inlägg om Chang'e 3 HÄR.

Illustration av landare och månfordon (Bildkälla: CNTV)

Dagens rymdvideo: Rymdsonden Cassini flyger över månen Titans sjöar

Saturnusmånen Titan är en intressant himlakropp. Den liknar på många sätt jorden. Den har en tät atmosfär som huvudsakligen består av kväve och den har, likt jorden, stora sjöar som täcker dess yta. Det som skiljer Titan från jorden är att atmosfären innehåller kolväten och att det är en synnerligen kall plats. Det kan vara nästan -180 grader på Titan. Det regnar faktiskt på Titan, men nederbörden består av olika kolväten och inte vatten. Det gör att de sjöar som finns, framförallt vid månens nordpol, består av just kolväten. Inget att bada i med andra ord!  NASA presenterar nu en film som visar en liten flygtur över Titans sjörika landskap.

(Källa: NASA)

Kinesisk månlandning planeras om mindre än 48 timmar!

Den kinesiska rymdsonden Chang'e 3 har nu gått in i en omloppsbana runt månen som gör sonden redo att släppa ifrån sig den månlandare som på lördag eftermiddag ska landa på månens yta. I landaren finns månfordonet Yutu, som under tre månaders tid ska köra omkring och utforska månytan. Månlandningen är planerad att ske lite före halv fem på lördag eftermiddag svensk tid. Låt oss hoppas att den kinesiska rymdmyndigheten CNSA har en lika eminent sändning från landningen som man hade från uppskjutningen. Det är förstås inte så lätt att filma landningen, men nog borde vi väl ändå få se lite fina landningsbilder?!

(Bildkälla: CNSA)

Det område som månlandaren ska dimpa ner i, Sinus Oridium, ser ganska platt ut att döma av de bilder som publicerats. Det är ju förstås en fördel för ett litet månfordon som Yutu att slippa svår terräng. Lustigt nog har området besökts tidigare av ett månfordon, den sovjetiska Lunokhod 1, åren 1970-71. Den körde faktiskt mer än 10,5 kilometer under en tidsrymd på ca 10 månader. Det ska bli intressant att se om Yutu kan slå det. Rekordet vad gäller körsträcka på månen innehavs dock av ett annat ryskt fordon, Lunokhod 2, som kom upp i hela 42 kilometer.

Landningsområdet (Bildkälla: NASA)

Hubbleteleskopet har identifierat vattenånga kring Jupitermånen Europa

Det är mycket i rymdmedia om Jupitermånen Europa just nu. Igår skrev jag om nya forskningsrön (upptäckten av lermineraler i månens istäcke) som baserades på gamla rymdsondsdata från Galileo i slutet av 1990-talet. Idag presenterar NASA ett fynd som Hubbleteleskopet har gjort. Hubble har upptäckt vattenånga som stiger från Europas yta. Forskarna tror att det kan röra sig om mindre fontäner som stiger mot skyn. Månen Europa gör därmed sällskap med Saturnusmånen Enceladus som "fontänmåne". De nya fynden på Europa gör denna måne till ett mycket intressant objekt i sökandet efter utomjordiskt liv.

En illustration på hur det skulle kunna se ut på Europa (Bildkälla: NASA)