Ett flertal nya beboeliga planeter har upptäckts

Häromdagen skrev jag om Keplerteleskopets upptäckt av hela 715 nya exoplaneter. Denna enorma mängd nya planeter verkar ha ställt till vissa problem för alla de databasadministratörer som har en ambition att redovisa aktuella exoplanetuppgifter. Det är först nu, en vecka efter publiceringen av fynden, som databaser och websidor så sakteliga börjar uppdateras. Planetary Habitability Laboratory (PHL) redovisar när detta skrivs att det totala antalet upptäckta exoplaneter uppgår till 1.793. Flera nya potentiellt beboeliga planeter finns bland de nyupptäckta exoplaneterna. PHL har fått rita om "kartan" totalt. Nu anger man hela 20 s.k superjordar, dvs planeter något större än jorden, som potentiellt beboeliga. Det är nästan en fördubbling från de 12 planeter som tidigare redovisades. Bilden nedan visar rankinglistan vad gäller "Earth Similarity Index" - exoplaneters likhet med jorden (klicka på bilderna nedan för att förstora dem).

(Bildkälla: PHL)

Topplistan har som synes fått några nykomlingar. Att det rör sig om "potentiellt beboeliga" exoplaneter bör betonas. Vår kunskap om planeternas eventuella atmosfärer och annat av betydelse för att de ska vara beboeliga, är mycket bristfälliga. De uppgifter som PHL redovisar utgår ifrån planeternas avstånd från sina stjärnor, dvs att de kretsar kring stjärnorna inom den beboeliga zonen. Det finns därmed förutsättningar för att planeterna kan hysa liv, men de kan också mycket väl likna Mars och Venus, som båda två sannolikt idag inte hyser något liv (Dock med viss reservation för underjordiskt liv på Mars).

Det är också intressant att notera att man bland de nya exoplaneterna upptäckt ganska många som ingår i planetsystem med mer än en planet. Personligen tror jag att intresset för just planetsystem med mer än 3-4 planeter kommer att vara av största intresse i framtiden. Mycket talar nämligen för att planeternas omloppsbanor runt solen i vårt eget solsystem stabiliseras av de stora planeterna Jupiter och Saturnus. Stabilitet ökar kraftigt förutsättningar för att liv ska uppstå och utvecklas. Att hitta solsystemskopior är därför varje exoplanetforskares dröm.

Lite mer fakta för de 1.793 planeterna (källa: PHL:s websida):

• de finns i totalt 1.102 planetsystem, där fortfarande 1- och 2-planetsystem dominerar. Man upptäcker dock alltfler planetsystem med mer än 4 planeter. Till dags dato har 16 sådana planetsystem upptäckts, varav ett planetsystem med hela 7 planeter. Vårt solsystem med sina 8 planeter leder dock fortfarande ligan.
• de består av 1.445 heta planeter, 133 varma planeter och 203 kalla planeter. 12 planeter har inte kunna klassificeras vad gäller temperatur.
• av planeterna är 19 stycken mindre än jorden, 109 jordstora och 532 s.k superjordar. Resterande 1.133 planeter är Neptunusstora eller större. De största är betydligt större än Jupiter.
• ännu har ingen planet upptäckts som kan klassificeras som "varm jordstor planet", dvs en planet som liknar jorden vad gäller storlek och temperatur

Som synes väntar vi fortfarande på den där jordkopian, en planet som i allt väsentligt liknar jorden. Än så länge har ingen sådan upptäckts, men bland de dryga 3.000 planetkandidater som Keplerteleskopet identifierat kan det finnas en handfull enligt NASA:s bedömningar. Det mest intressanta med tillskottet på dryga 700 planeter är att man nu börjar upptäcka allt fler små planeter. Diagrammet nedan visar tydligt att mängden småplaneter ökat dramatiskt. När man ser detta så inser man samtidigt hur synd det var att Keplerteleskopet fick tekniska problem precis när den bara behövde bekräfta en del av sina planetkandidatfynd genom att återupptäcka dom ytterligare några gånger. Ett stort antal av dessa planetkandidater är sannolikt små planeter.

Planetary Habitability Laboratory redovisar som sagt 1.793 exoplaneter på sin websida. De andra exoplanetsiterna redovisar andra uppgifter. Open Exoplanet Catalogue redovisar (mycket översiktligt) 1766 exoplaneter medan NASA:s websida redovisar 1.690. Min normala huvudkälla vad gäller exoplaneter, Exoplanet.eu, rapporterar dock fortfarande "bara" 1.081 exoplaneter. Även om den sistnämnde websidan uppdateras genom att de 715 planeterna läggs till så kan man konstatera att ingen av databaserna har samma antal upptäckta planeter. Det beror på att man har lite olika kriterier för vad som ska räknas som "bekräftade exoplaneter". Hur vore det om man kunde enas i frågan?! Det hade underlättat för både proffsastronomer och amatörastronomer. Det blir lite löjligt med dessa skillnader i data.

Europa alltmer aktiv i rymden

Det europeiska rymdsamarbetet inom ramen för ESA möjliggör alltmer avancerade rymdsondsprojekt. ESA konkurrerar nu på allvar med NASA om att bli ledande i rymden. Fortfarande är det så att NASA är den klart dominerande rymdaktören, men den närmaste tioårsperioden har ESA väl så många nya rymdsondsprojekt som NASA.

(Bildkälla: ESA)

Vad är på gång för ESA:s del? Här kommer en liten sammanställning av det viktigaste:

• Rymdteleskopet Gaia, som sändes upp i december 2013, genomför en rad tester av instrument m.m för att snart börja sitt uppdrag: att observera en miljard stjärnor i Vintergatan. Om allt fungerar som det ska finns goda förutsättningar för Gaia att göra en enorm mängd intressanta upptäckter som kommer att öka vår kunskap om Vintergatan.
• Rymdsonden Rosetta som i maj månad kommer i närkontakt med kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. I november sänder sonden ner kometlandaren Philae, som ska försöka sig på en landning. Det blir grejer det om det lyckas!
• Rymdsonden BepiColombo som sänds upp 2015 mot Merkurius. NASA:s rymdsond Messenger kommer därmed att få konkurrens. Även om Merkurius är ganska nära jorden tar färden dock hela 8 år, så här får vi ha en god portion tålamod. 
• ESA:s stora Marsprojekt ExoMars som med två rymdsondsuppskjutningar 2016 respektive 2018 kommer att göra ESA jämbördig med NASA på Mars. Projektet genomförs i samarbete med ryska Roscosmos och inkluderar både Marslandare och Marsfordon.
• ESA:s exoplanetteleskop Cheops som sänds upp 2017 kommer att fokusera på att upptäcka planeter kring stjärnor i vår närhet.
• Solsonden Solar Orbiter ska studera solens i detalj. Den kommer därmed att komplettera de NASA-rymdsonder (SDO, SOHO, Stereo) som just nu observerar solen. 2017 är det tänkt att Solar Orbiter ska sändas upp.
• Rymdsonden Euclid sänds upp 2020 för att försöka få klarhet i det här med mörk materia och mörk energi och vad det egentligen är. 
• Rymdsonden JUICE sänds upp 2022 för en färd mot Jupiter och dess månar. Sonden kommer att studera de stora Jupitermånarna Europa, Ganymedes och Callisto. En och annan titt på Io lär det väl också bli i förbifarten kan jag tro.
• Rymdteleskopet Plato sänds upp 2024 för att söka efter exoplaneter kring en miljon stjärnor.

Vilket rymdsondsprogram! ESA har en riktigt bra websida med länkar till alla sina rymdsondsprojekt.

Ett flertal kraftiga solutbrott de senaste veckorna

Solen har varit aktiv de senaste veckorna och haft några riktigt spektakulära utbrott. Kolla bara på bilden och videofilmen nedan. Bilden visar ett utbrott som kom upp i X4.9, vilket är bland det högsta under den här 11-åriga solcykeln. Det är solsonden SOHO som tagit bilden. Det svarta fältet i bilden har inget med utbrottet att göra.

(Bildkälla: NASA)

Videon nedan visar det hela ännu bättre. Kolla in detaljer om solaktiviteten på websidan Rymdväder.

(Källa: Youtube)

Märkligt stenlandskap på Mars

Marsfordonet Curiosity kör just nu i en mycket märklig terräng. På de bilder som Curiosity tagit kan man se en stor mängd mycket skarpa stenformationer. Jag gissar att NASA-teknikerna fick lite panik när dom fick syn på dessa bilder. Curiosity har nämligen problem med sina aluminiumhjul, som fått en hel del skador av vassa stenar. Blotta tanken att köra rätt över de här stenarna kan göra den mest rutinerade tekniker (och forskare) nervös. I bakgrunden på bilden nedan syns berget Mount Sharp. Det är dit Curiosity är på väg. Förmodligen genom att ta en liten omväg.

(Bildkälla: NASA)

715 nya exoplaneter har upptäckts av Keplerteleskopet!

Antalet upptäckta exoplaneter ökade dramatiskt i veckan när NASA meddelade att Keplerteleskopet identifierat hela 715 nya exoplaneter. I ett nafs ökade antalet upptäckta planeter med nästan 70%, till ca 1.800 styck. De nyupptäckta planeterna kretsar kring 305 olika stjärnor. Det innebär att man upptäckt en rad multiplanetsystem. Det börjar visserligen bli lite av rutin att nya planeter upptäcks, men 715 på en gång! Dessutom är 95% av dessa planeter mindre än Neptunus, vilket är extra intressant. Det flesta är dock betydligt större än jorden. Det är också så att endast ett fåtal av planeterna är inom den beboeliga zonen där förutsättningarna för liv är goda. Fyra av planeterna är s.k superjordar, med en storlek som är ungefär dubbelt jordens, och som befinner sig inom den beboeliga zonen kring sina respektive stjärnor.

Illustration av exoplanetsystem (Bildkälla: NASA)

Det var i och för sig inte så oväntat att vi skulle få en explosionsartad utveckling vad gäller exoplanetfynd. Antalet s.k planetkandidater har ju varit en bra bit över 3.000 så det var bara en tidsfråga innan ett stort antal av dem skulle bli bekräftade som varandes planeter.

Upptäckten av de nya exoplaneterna har gett ett antal forskare och webredaktörer extra arbete. Flera av de stora websidorna som avser exoplaneter har ännu inte hunnit uppdatera sina sidor med detaljfakta om de nya planeterna. NASA:s websidor ger översiktliga uppgifter om planeterna. På Keplerteleskopets websida anges att teleskopet nu upptäckt 961 planeter.

Rymdsondsstatus mars 2014

Olaf Frohn har uppdaterat websidan Armchair Astronautics med aktuell status vad gäller aktiva rymdsonder och rymdsonder som planeras skjutas upp de närmaste åren. Noterbart är att det finns fler kinesiska rymdsondsprojekt i pipeline än tidigare. Ett kinesiskt rymdsondsprojekt med sikte på att utforska en asteroid finns nu i den kinesiska rymdmyndigheten CNSA:s planer. Bilden nedan visar rymdsonder "in action" just nu. I bildens nederkant visas planerade rymdsonder. Klicka på bilden för att förstora den.

(Bildkälla Olaf Frohn, Armchair Astronautics)

Lite mer sporadiskt med blogginlägg i år

Det har varit ganska sporadiskt med inlägg i rymdsondsbloggen i år. Det kommer att bli så åtminstone fram till sommaren. Jag kommer att lägga mindre tid på bloggandet framöver och fokusera på lite andra saker. Så ni som troget följer denna blogg får ha lite tålamod. "Viktiga" nyheter kring rymdsonder, exoplaneter m.m kommer även fortsättningsvis att rapporteras i bloggen men kanske med lite fördröjning.