Kartläggning av månens nordpol

NASA:s rymdsond Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO) har kartlagt månens nordpol in i minsta detalj. Bilderna nedan visar nordpolen i en översiktsbild och i tre alltmer detaljerade bilder.Bilden längst ner till höger är med så hög upplösning som 2 meter per pixel! Den stora bilden är en mosaik av ett mycket stort antal bilder. Klicka på bilden för att förstora den.

(Bildkälla: NASA)

NASA:s budgetförslag för 2015

NASA har presenterat sitt budgetförslag (eller rättare sagt budgetäskande) för verksamhetsåret 2015. Det finns både positiva och negativa nyheter i förslaget.

NASA begär ett anslag på 17.460,6 miljoner dollar, dvs en bra bit över 100 miljarder svenska kronor, för 2015. Det innebär faktiskt en liten sänkning jämfört med vad NASA fått de senaste åren. Även om budgetanslaget fortfarande är mycket stort, så rör det sig om bara 0,5% av den totala amerikanska statsbudgeten. NASA:s andel av statliga budgetmedel har under en längre tid blivit allt mindre. Under rymdkapplöpningen gyllene era i mitten av 1960-talet utgjorde NASA:s budget mer än 4% av den totala statsbudgeten. Omräknat till dagens penningvärde hade NASA över 30 miljarder dollar per år att röra sig med på den tiden. Inte undra på att man sköt upp raketer var och varannan månad under dom åren. På engelskspråkiga Wikipedia finns en intressant tabell som illustrerar den ekonomiska utvecklingen för NASA (se HÄR).

(Bildkälla: NASA)

Vad vill då NASA göra med sina dryga 17 miljarder dollar? Hälften av pengarna går till den internationella rymdstationen och "infrastruktur". Det senare handlar om utveckling av raketer, rymdteknologi och allt annat som krävs för att bedriva rymdverksamhet. Området "Planetary Science", som rör utforskningen av planeter, månar, asteroider m.m med hjälp av rymdsonder tar bara knappa 1,3 miljarder dollar i anspråk. Det gör att NASA tvingas föreslå nedläggning av några av de pågående projekten. Två sådana projekt är Marsfordonet Opportunity och månsonden LRO, som båda kan komma att avvecklas redan under det här året. Samtidigt föreslås en fortsatt satsning på det Marsfordon som planeras sändas upp kring år 2020. Bemannade rymdfärder till en asteroid (år 2025) resp till Mars (2030-talet) finns med i planen. Fortsatt utveckling av James Webb-teleskopet samt av kommersiell rymdfart likaså. En intressant post i budgeten är ett anslag som rör planering av en rymdsondsexpedition till Jupitermånen Europa, någon gång under 2020-talet. Spännande!

NASA hoppas få tilläggsanslag för att kunna fortsätta finansiera alla nu pågående projekt. Obamaadministrationen har föreslagit att statsbudgeten tillförs extraanslag på totalt 56 miljarder dollar, varav kanske närmare 900 miljoner dollar skulle kunna tillfalla NASA. Syftet med extraanslagen är att få fart på den amerikanska ekonomin. Frågan är väl om kongressens båda kammare ger bifall till denna stora satsning, som skulle öka det amerikanska budgetunderskottet ytterligare.

Läs mer om NASA:s budgetförslag HÄR. Läs också Planetary Societys kommentar till budgetförslaget HÄR. Det bör betonas att det hela fortfarande bara är ett förslag. Mycket kan komma att hända i den fortsatta budgetprocessen inför 2015. De amerikanska politikerna i senaten och representanthuset har ju inte direkt varit eniga i ekonomiska frågor under senare år.

Venus har en regnbåge

Den europeiska rymdmyndigheten ESA:s rymdsond Venus Express har observerat en regnbågsliknande formation i planeten Venus atmosfär. Det är första gången man observerar något som liknar en regnbåge på en annan planet än jorden. Även om det kanske inte ser ut som en regnbåge så är det i alla fall lika färgglatt! Läs mer om nyheten på ESA:s websida HÄR.

(Bildkälla: ESA)

2014 är sannerligen det stora exoplanetåret!

Efter 20 år med upptäckter av exoplaneter lite då och då så blev 2014 året då det lossnade på allvar. I och med NASA:s rapportering för två veckor sedan om upptäckten av 715 nya exoplaneter är vi nu uppe i nästan 1.800 planeter. Bilden nedan illustrerar verkligen det exceptionella exoplanetåret 2014.

(Bildkälla: NASA)

Med alltmer avancerade rymdteleskop i pipeline att sändas upp de närmaste åren kommer vi sannolikt att kunna redovisa tiotusentals exoplaneter om några år. Nya fynd kommer att bli rutin och inte bli föremål för särskilt mycket rapportering i rymdmedia, om det inte rör sig om jordliknande planeter. Det är upptäckten av "jordkopior" vi nu vill ha rapporter om.

Vad är då en "jordkopia"? Jo, en jordstor planet som kretsar inom den beboeliga zonen kring en solliknande stjärna och som har en atmosfär med "rätt" innehåll. Planeter med atmosfärer kommer att bli högintressanta studieobjekt när observationstekniken utvecklas och möjliggör mer detaljerade atmosfärstudier. En planet i den beboeliga zonen med en lagom tät atmosfär kan ha förutsättningar att utveckla liv. Undrar just när det första fyndet av en sådan planet sker. Före år 2020? Ja, kanske.

Rymdsonden Cassini passerade för hundrade gången förbi Saturnusmånen Titan

Rymdsonden Cassini har snart kretsat kring Saturnus i tio år. Många varv runt planeten och dess månar har det blivit. Sonden gjorde häromdagen sin hundrade flygning förbi månen Titan, den största av Saturnus månar. Den här gången passerades Titan på bara 1.500 kilometers avstånd. Varje passage ger nya kunskaper om denna atmosfärtäta måne. Läs mer om Titan på NASA:s websida.

(Bildkälla: NASA)

Nytt nummer av Populär Astronomi

Årets första nummer av tidskriften Populär Astronomi har nu släppts. Jag har som prenumerant ännu inte fått tidningen så jag har inte läst den, men den ska bland annat innehålla en längre artikel om rymdsonden Rosetta + en hel del annat spännande.

Ett flertal nya beboeliga planeter har upptäckts

Häromdagen skrev jag om Keplerteleskopets upptäckt av hela 715 nya exoplaneter. Denna enorma mängd nya planeter verkar ha ställt till vissa problem för alla de databasadministratörer som har en ambition att redovisa aktuella exoplanetuppgifter. Det är först nu, en vecka efter publiceringen av fynden, som databaser och websidor så sakteliga börjar uppdateras. Planetary Habitability Laboratory (PHL) redovisar när detta skrivs att det totala antalet upptäckta exoplaneter uppgår till 1.793. Flera nya potentiellt beboeliga planeter finns bland de nyupptäckta exoplaneterna. PHL har fått rita om "kartan" totalt. Nu anger man hela 20 s.k superjordar, dvs planeter något större än jorden, som potentiellt beboeliga. Det är nästan en fördubbling från de 12 planeter som tidigare redovisades. Bilden nedan visar rankinglistan vad gäller "Earth Similarity Index" - exoplaneters likhet med jorden (klicka på bilderna nedan för att förstora dem).

(Bildkälla: PHL)

Topplistan har som synes fått några nykomlingar. Att det rör sig om "potentiellt beboeliga" exoplaneter bör betonas. Vår kunskap om planeternas eventuella atmosfärer och annat av betydelse för att de ska vara beboeliga, är mycket bristfälliga. De uppgifter som PHL redovisar utgår ifrån planeternas avstånd från sina stjärnor, dvs att de kretsar kring stjärnorna inom den beboeliga zonen. Det finns därmed förutsättningar för att planeterna kan hysa liv, men de kan också mycket väl likna Mars och Venus, som båda två sannolikt idag inte hyser något liv (Dock med viss reservation för underjordiskt liv på Mars).

Det är också intressant att notera att man bland de nya exoplaneterna upptäckt ganska många som ingår i planetsystem med mer än en planet. Personligen tror jag att intresset för just planetsystem med mer än 3-4 planeter kommer att vara av största intresse i framtiden. Mycket talar nämligen för att planeternas omloppsbanor runt solen i vårt eget solsystem stabiliseras av de stora planeterna Jupiter och Saturnus. Stabilitet ökar kraftigt förutsättningar för att liv ska uppstå och utvecklas. Att hitta solsystemskopior är därför varje exoplanetforskares dröm.

Lite mer fakta för de 1.793 planeterna (källa: PHL:s websida):

• de finns i totalt 1.102 planetsystem, där fortfarande 1- och 2-planetsystem dominerar. Man upptäcker dock alltfler planetsystem med mer än 4 planeter. Till dags dato har 16 sådana planetsystem upptäckts, varav ett planetsystem med hela 7 planeter. Vårt solsystem med sina 8 planeter leder dock fortfarande ligan.
• de består av 1.445 heta planeter, 133 varma planeter och 203 kalla planeter. 12 planeter har inte kunna klassificeras vad gäller temperatur.
• av planeterna är 19 stycken mindre än jorden, 109 jordstora och 532 s.k superjordar. Resterande 1.133 planeter är Neptunusstora eller större. De största är betydligt större än Jupiter.
• ännu har ingen planet upptäckts som kan klassificeras som "varm jordstor planet", dvs en planet som liknar jorden vad gäller storlek och temperatur

Som synes väntar vi fortfarande på den där jordkopian, en planet som i allt väsentligt liknar jorden. Än så länge har ingen sådan upptäckts, men bland de dryga 3.000 planetkandidater som Keplerteleskopet identifierat kan det finnas en handfull enligt NASA:s bedömningar. Det mest intressanta med tillskottet på dryga 700 planeter är att man nu börjar upptäcka allt fler små planeter. Diagrammet nedan visar tydligt att mängden småplaneter ökat dramatiskt. När man ser detta så inser man samtidigt hur synd det var att Keplerteleskopet fick tekniska problem precis när den bara behövde bekräfta en del av sina planetkandidatfynd genom att återupptäcka dom ytterligare några gånger. Ett stort antal av dessa planetkandidater är sannolikt små planeter.

Planetary Habitability Laboratory redovisar som sagt 1.793 exoplaneter på sin websida. De andra exoplanetsiterna redovisar andra uppgifter. Open Exoplanet Catalogue redovisar (mycket översiktligt) 1766 exoplaneter medan NASA:s websida redovisar 1.690. Min normala huvudkälla vad gäller exoplaneter, Exoplanet.eu, rapporterar dock fortfarande "bara" 1.081 exoplaneter. Även om den sistnämnde websidan uppdateras genom att de 715 planeterna läggs till så kan man konstatera att ingen av databaserna har samma antal upptäckta planeter. Det beror på att man har lite olika kriterier för vad som ska räknas som "bekräftade exoplaneter". Hur vore det om man kunde enas i frågan?! Det hade underlättat för både proffsastronomer och amatörastronomer. Det blir lite löjligt med dessa skillnader i data.