Har månen skapats av två himlakroppar som krockat?

Forskare vid University of California har lagt fram en teori att månen skapats genom en kollision mellan två himlakroppar som båda kretsade runt jorden. Detta anses ha skett för ca 4 miljarder år sedan. Månens olikhet vad gäller "framsida" och "baksida" har länge förundrat forskarna och nu tror man att denna kollision kan vara en förklaring. Den sida av månen som vetter mot oss är relativt låg och platt medan den andra sidan är betydligt mer bergig. Studien som publiceras idag i tidskriften Nature bygger på teorin att jorden kolliderat med en himlakropp av planeten Mars storlek. Vid denna kollision bildades månen, men också en himlakropp med en diameter på 1.200 kilometer som sedan krockade med månen.

Fortfarande återstår mycket faktainsamling för att prova teorin. Enligt forskarna är rymdsonder till månen, eller ännu hellre bemannade rymdfärder dit, det bästa sättet att utforska om teorin kan bekräftas genom mer direkta observationer och genom insamling av materia från månytan. Här kan LRO (Lunar Reconnaissance Orbiter) samt de nya planerade månsonderna ha en viktig uppgift framöver.

Läs mer på: http://www.nature.com/news/2011/110803/full/news.2011.456.html

En mycket aktiv sol just idag

Rymdsonden SOHO har tagit en bild som visar en mycket aktiv sol. Solaktiviteten är den högsta på nästan ett decennium med ett flertal relativt stora områden med solfläckar. Detta sker efter en längre period med låg solaktivitet. Solfläckar ökar och minskar i cykler om ca 11 år. Det är fascinerande att se alla dessa solbilder som de olika solsonderna tar!



Bilden av solen är tagen idag. (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/soho/

Läs också: http://www.skyandtelescope.com/observing/home/126678548.html

Bilden av Saturnus och 5 av dess månar

Rymdsonden CASSINI har tagit en ganska häftig bild där man ser Saturnus och 5 av dess månar. Månen mitt i bilden är Enceladus. Den stora månen till högre är Rhea. Månen lite bakom den är Mimas. Månen längst till vänster är Janus och den i Saturnusringen är Pandora.

(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/photos/raw/rawimagedetails/index.cfm?imageID=240810

Nya bilder av asteroiden Vesta

Rymdsonden DAWN har tagit nya bilder av asteroiden Vesta. Det är ett kraterfyllt landskap som visas på bilderna.


(Bildkälla: NASA)

En av bilderna visar den stora kratern "Snowman Crater".


Snowman Crater (Bildkälla: NASA)

Bilderna är tagna på ca 5.000 kilometers avstånd från Vesta. Rymdsonden kommer den 11 augusti att gå in i en nära omloppsbana runt asteroiden (ca 2.700 kilometers avstånd), så kommande bilder blir än mer detaljerade.

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/dawn/news/dawn20110801.html

Ny månad som lovar en hel del spännande rymdsondsnyheter

Juli månad har övergått i augusti. Det är en månad som förväntas innebära en hel del spännande på rymdsondsfronten. En preliminär kalender för augusti ser ut enligt följande:

• 5 augusti är första tänkbara datum för uppskjutningen av rymdsonden JUNO. Det är enligt min mening en av de mest spännande rymdsondsprojekten inom de närmaste åren. Sonden sänds mot Jupiter och ska forska vidare om Jupitersystemet och därmed fortsätta det som rymdsonden Galileo påbörjade för drygt 15 år sedan. Ett mer utförligt inlägg om Juno kommer under veckan.
• Rymdsonden DAWN kommer sannolikt att visa upp mängder med nya bilder av asteroiden Vesta. Det innebär att vi för första gången i detalj kan studera en stor asteroid.
• Rymdsonden MESSENGER visar förhoppningsvis en rad intressanta bilder av Merkurius. De senaste dagarna har mindre justeringar gjorts i sondens omloppsbana runt planeten. Den kretsar nu ett varv runt Merkurius på ca 12 timmar.
• Rymdsonden LRO (Lunar Reconnaissance Orbiter) kommer sannolikt att fortsätta komma med nya fakta om månen i och med att den studerar månytan betydligt mer detaljerat än vad som tidigare varit möjligt.
• Ett flertal rymdsonder studerar Mars. Jag tror vi kommer att få se en hel del spännande nyheter om Mars under hösten.
• Sedan har vi ju förstås rymdsonderna CASSINI, VOYAGER, NEW HORIZONS, DEEP IMPACT m.fl som löpande kommer med nyheter. För att inte tala om solsonderna.

Jag kommer att rapportera om nyheter från dessa rymdsonder, men också titta lite närmare på de japanska rymdsonderna och också följa den kinesiska rymdsonden CHANG'E 2:s vidare öden. Även ESA:s projekt behöver lite mer uppmärksamhet.

Ännu en spännande rymdsondsmånad alltså!

Bilden av en aktiv sol

Rymdsonden STEREO har tagit en bild av en mycket aktiv sol. På bilden nedan syns en kraftig massutkastning från solens korona (Solskivan, som representeras av den vita cirkeln, är täckt i bilden för att utkastningen ska synas tydligare). Vackert skådespel!


(Bildkälla: NASA)

Rymdsondernas samarbete ger nya kunskaper

Rymdsonden EPOXI observerade kometen Hartley 2 på mycket nära håll i november ifjol. På ett avstånd av endast 700 kilometer från den kilometerstora kometen togs bilder av kometen. Nu visar det sig att även rymdsonden SOHO, som egentligen studerar solen, har tittat på den här kometen. Analyser från de två rymdsondernas observationer visar på en avlång komet som släpper ifrån sig isbitar och vatten i stora mängder. Att kometer ger ifrån sig is och vatten när de närmar sig solen är helt normalt, men det som är anmärkningsvärt med Hartley 2 är att det sker i en så stor omfattning. Det underliga är också att denna process varierar i omfattning när kometen på sin omloppsbana runt solen närmar sig denna. Kometens omloppstid är ca 6,5 år och forskarna har studerat data från bl a 1997 och 2010. År 1997 producerade kometen tre gånger så mycket vatten som 2010. Fortsatta analyser krävs för att utröna orsakerna till detta "beteende".

Även rymdsonden WISE har studerat kometen. Bilder som tagits från rymdsonden visar att kometen lämnar efter sig ett spår som består av ispartiklar stora som golfbollar och t o m basketbollar.


Kometen lämnar efter sig ett långt suddigt spår (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/SOHO_Watches_a_Comet_Fading_Away_999.html

Läs också: http://www.jpl.nasa.gov/news/news.cfm?release=2011-210