Nytt nummer av Populär Astronomi, Higgspartikeln och ett par lussebullar

I brevlådan låg nya numret av Populär Astronomi och i nyhetsskörden på nätet en hel del om Higgspartikeln. Det gör inte så mycket att det regnar och blåser. Man kan med gott samvete sitta i soffan och läsa tidning, äta lussebulle och fundera på alla dessa små partiklar som förklarar tillvaron. Indikationer på att man hittat spår av Higgspartikeln är spännande. Läs mer om detta på bl a Populär Astronomis websida.

Ny katalog med exoplaneter i den "beboeliga zonen"

Det finns sedan länge en katalog som listar alla exoplaneter, The Extrasolar Planets Encyklopaedia, men den har nu kompletterats med en katalog som endast registrerar de exoplaneter som finns i den s.k beboeliga zonen och kan vara beboeliga. Det är ett område på ett visst avstånd kring en stjärna där förutsättningar för liv är särskilt goda. Katalogen, The Habitable Exoplanets Catalog, administreras av Planetary Habitability Laboratory, Universitetet i Arecibo, Puerto Rico.

Det är till dags dato endast två exoplaneter som anses kunna vara beboeliga. Dessa är HD 85512 b och Gliese 581 d, där data fullt ut kunnat bekräftas. Det senaste Keplerfyndet Kepler 22 b uppfyller faktiskt inte de uppställda kriterierna som man satt upp. Här saknas dock fortfarande en del viktiga fakta innan man kan uttala sig om denna exoplanet är beboelig eller inte.


(Bildkälla: Planetary Habitability Laboratory)

Siffran under resp planet står för Earth Similarity Index, dvs hur lik jorden en planet bedöms vara. Utöver dessa planeter finns en hop tänkbara beboeliga planeter, se bilden nedan. Planeterna är här rankade efter hur lika jorden de kan tänkas vara och som synes finns ett stort antal planeter som kan vara än mer beboeliga än HD 85512 b och Gliese 581 d, som rankas ganska lågt. Det är fynd som rymdteleskopet Kepler har gjort och där ytterligare studier behövs för att bekräfta huruvida det är beboeliga planeter man hittat.



Läs mer på: http://www.universetoday.com/91641/the-habitable-exoplanets-catalog-is-now-online/

Läs också: http://phl.upr.edu/projects/habitable-exoplanets-catalog

Rymdsonden DAWN:s första bilder från låg omloppsbana

Rymdsonden DAWN är nu i en låg omloppsbana (210 kilometer över ytan) runt asteroiden Vesta och de första bilderna har publicerats. Det är en fascinerande värld som visas i dessa detaljbilder.


Flertal sammanfogade bilder och med rymdsonden "inklistrad" (Bildkälla: NASA)

Bilden nedan är tagen från rymdsonden när den var på väg ner till den lägre omloppsbanan och är tagen från 230 kilometers avstånd. I bilden syns dels tydliga kratrar, men också andra stora gropformiga ojämnheter.


(Bildkälla: NASA)

NASA:s plan är att låta rymdsonden kretsa i denna låga bana i minst 10 veckor, så vi kan se fram emot en stor mängd detaljfoton.

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/dawn/news/dawn20111212.html

Rymdsonden CASSINI:s närbild av Saturnusmånen Dione

Rymdsonden CASSINI for förbi Saturnusmånen Dione på nära håll igår och tog bilden nedan. De två mindre månarna i bilden är Epimetheus (diameter ca 120 kilometer) och Pandora (ca 100 kilometer "på längden"). Den lite mer runda av de två är Epimetheus. Det avlånga objektet är Saturnusringarna.

Dione ser lite jämntråkig ut, men har en stor mängd mindre kratrar. Den är i det närmaste rund och har en diameter på 1.120 kilometer. Den består huvudsakligen av vattenis men har en relativt stor kärna bestående av tyngre ämnen.

På sin väg genom Saturnussystemet är det nu dags för Cassini att få närkontakt med månen Titan. Bilder från detta möte kommer under de närmaste dagarna.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/cassini/whycassini/cassini20111212.html

Läs Cassiopeiabloggen!

Ja, just det! Läs Cassiopeiabloggen, denna alltid lika välskrivna blogg. Och läs den särskilt idag, för redaktör Ulf R Johansson har återgett professor Olga Bottners tal från Nobelfesten. Talet handlar om årets fysikpris. Ulf har dessutom illustrerat det hela.

Har en stor asteroid krockat med Merkurius och påverkat dess rotation?

Physorg skriver idag om en intressant forskningsrapport publicerad av Nature Geoscience  som handlar om Merkurius och dess rotation. Forskare tror att en större asteroid krockat med Merkurius vilket gjort att dess rotation förändrats. Idag roterar planeten tre gånger runt sin axel på två varv runt solen. Forskarna menar att planeten en gång i tiden roterade men att rotationen så sakteliga saktade in och helt avstannade. Merkurius fick en låst rotation (som månen) och visade därmed alltid samma sida mot solen. Detta ska ha förändrats av en asteroid som genom krocken ånyo sätter lite rotation på planeten. Den nya rotationen är dessutom åt motsatt håll jämfört med den ursprungliga. Tecken på en sådan större krock ska finnas i form av Caloris Basin som är en mycket stor krater (1.550 kilometer i diameter) på Merkurius yta.

Denna krock skulle också förklara varför Merkurius har mer kratrar på den ena sidan av planeten. Den sida som från början vette mot solen borde därmed vara plattare på grund av solens värme, vilket också har bekräftats av rymdsonderna Mariner 10 och MESSENGER.


En liten spindelformad krater nästan mitt i den stora kratern Caloris Basin (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.physorg.com/news/2011-12-evidence-large-asteroid-mercury.html

Asteroiden Vesta tycks nästan vara en liten jordliknande planet

Rymdsonden DAWN:s utforskning av asteroiden Vesta har gett en mängd ny kunskap om denna asteroid. Så mycket att vissa forskare funderar på om man inte borde omklassificera den till en dvärgplanet. Den har så mycket planetliknande egenskaper att den i mångt och mycket är som en mindre kopia av solsystemets inre planeter. Vesta har genomgått mycket omfattande geologiska processer och är idag en himlakropp med höga berg och djupa dalar, mängder med kratrar, stora slätter m.m. Vesta består dessutom, liksom våra jordliknande planeter, av en tyngre kärna som är omgiven av flera lättare lager.

Under andra omständigheter hade Vesta kanske kunnat utvecklas till en planet. Forskarna tror att Jupiters utveckling gjorde att de mindre himlakropparna i asteroidbältet inte kunde utevcklas vidare till större planetliknande himlakroppar. I lite mindre skala fortsatte dock Vesta att utvecklas till den mycket märkliga himlakropp som rymdsonden Dawn nu observerar. Man tror t o m att det kan ha förekommit vulkanism på Vesta, men har ännu inte funnit några spår av det.

Vi får väl se om Internationella Astronomiska Unionen tycker att Vesta ska likställas med Pluto. I avvaktan på det kan vi njuta av alla fina bilder som rymdsonden Dawn tar. Här nedan dagens bild som visar den vackert skålformade kratern Numisia. Kratern är 20 kilometer i diameter.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/Is_Vesta_the_Smallest_Terrestrial_Planet_999.html