måndag 9 januari 2012

Fyra nya exoplanetfynd redan första veckan i år!

Som jag skrev i ett inlägg i slutet av 2011 så finns alla förutsättningar för att 2012 ska bli ett bra exoplanetår. Året inleds med att fyra nya exoplaneter presenteras! Det rör sig om s.k "heta Jupiters", dvs Jupiterstora planeter som kretsar mycket nära sin stjärna. Omloppstiden för de fyra planeterna, som döpts till HAT-P-34b, HAT-P-35b, HAT-P-36b och HAT-P-37b, är mellan 1,3 och 5,5 dygn. Planeterna upptäcktes av forskare vid Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics med hjälp av ett jordbaserat teleskop.


Illustration av en "het Jupiter" (Bildkälla: NASA/JPL-Caltech/T.Pyle)

Nu startar också mer systematiskt letande efter exomånar. Universe Today har skrivit en artikel om att forskare vid Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics ska leta efter månar som kretsar kring exoplaneter. Man utgår från de data som rymdteleskopet Kepler samlat in. Intressant minsann! (Läs mer här).

De jordbaserade teleskopen blir alltmer avancerade vilket ger möjligheter till nya exoplanetfynd. Bl a har Geminiobservatoriet sydteleskop i Chile försetts med mycket avancerad adaptiv optik (som med extremt hög precision korrigerar för olika typer av atmosfäriska störningar), vilket möjliggör observationer av nästan Hubbleklass! Läs mer här. Även det stora Subaruteleskopet på Hawaii har möjligheter att göra exoplanetobservationer. Nu senast har man presenterat observationer av stjärnor, med planetsystem, som är under bildande. Man har publicerat en bild som antyder ett planetsystem med relativt massiva planeter kretsande runt en ung stjärna. Läs mer här.


En ring med partiklar som påverkas av planeter (ännu ej observerade) (Bildkälla: Subaru)

Tydligen har också några SETI-observationer presenterats (SETI= Search for ExtraTerrestial Intelligence). Utifrån Keplerdata har signaler identifierats från några explaneter, bl a KOI 812 och KOI 817. Rent teoretiskt skulle det kunna vara signaler från andra civilisationer, men forskarna betonar att det med all sannolikhet rör sig om någon form av signalstörningar. Läs mer här.

Läs mer här: http://www.universetoday.com/92413/four-new-exoplanets-to-start-off-the-new-year/

En ganska lugn vecka i rymdsondernas värld

Det verkar ha varit en ganska lugn vecka i rymdsondernas värld medan jag roat mig med skidåkning. Det viktigaste som hänt under förra veckan är väl följande:

  • Även månsond nr 2, GRAIL-B gick planenligt in i omloppsbana runt månen på nyårsdagen. Det innebär att förutsättningarna är goda för en rad detaljerade rapporter om månytan och om månens struktur i största allmänhet under 2012. 
  • Den ryska rymdsonden Phobos-Grunt med sin kinesiska "medpassagerare" Yinghuo-1 tycks sakta men säkert tappa höjd och kommer sannolikt att krascha någonstans på jordytan (eller kanske mer sannolikt i vatten) nästa helg.  
  • Finska forskare har genom datorsimuleringar kommit fram till att jorden kan ha hundratals "minimånar" som kretsar runt oss från tid till annan. Det rör sig om små stenar med kanske någon meter i diameter, eller ännu mindre, som fångas in av jordens gravitationskraft och hamnar temporärt i omloppsbana runt jorden (läs mer här).
  • Forskare vid California Institute of Technology (Caltech) har också gjort datorsimuleringar, fast på Saturnusmånen Titan. Utifrån bl a rymdsonden Cassinis observationer av denna måne, har forskarna försökt hitta förklaringar till varför förhållandena ser ut som de gör på Titan. Förekomsten av flytande metansjöar, den tjocka atmosfären m.m har länge förbryllat forskare. Den nya modell som Caltechforskarna nu presenterar visar bl a att metansjöarna har lättare att bildas vid Titans poler eftersom solen i genomsnitt är svagare där. Med mer solvärme tenderar flytande metan att avdunsta från månytan. Den norra polen får mer regn som skapar större sjöar. Datormodellerna förklarar också förekomsten av vatten i Titans ekvatorregioner, som normalt är mycket torra. Vid de sällsynta tillfällen då det regnar där tycks det handla om ösregn som omformar landskapet. Läs mer här.
  • ...och den brittiske astronomen Stephen Hawking har fyllt 70 år! I ett radioprogram i anslutning till födelsedagen uttrycker han behovet av att börja arbeta för en kolonisation av rymden, framförallt då planeten Mars (läs här).

söndag 1 januari 2012

Bloggen tar skidsemesterledigt!

Nu tar bloggen ledigt en vecka för välbehövlig skidsemester och är åter den 8-9 januari.

Var är alla rymdsonder i januari?

Planetary Societys bloggare Emily Lakdawalla har uppdaterat sin statusrapport avseende rymdsonderna i vårt solsystem. Klicka här för att se var alla rymdsonder befinner sig i januari 2012. (Bilden är skapad av Olaf Frohn).

Efter ett mycket intenssivt 2011 går vi nu in i en lite lugnare perod. Under 2012 sker faktiskt inte en enda uppskjutning av någon rymdsond. Under året får vi istället koncentrera oss på de rymdsonder som når fram till sina mål och påbörjar sin utforskning. Jag tänker närmast på rymdsonden MSL med dess fordon Curiosity som når Mars i augusti 2012 samt tvillingsonderna GRAIL-A och B (se föregående inlägg om dessa sonder).

Det viktigaste under 2012 kan sammanfattas så här::
  • Tvillingsonderna GRAIL-A och GRAIL-B går in i omloppsbana runt månen,. Den första gjorde detta redan igår och den andra följer efter idag.
  • Rymdsonden Cassini flyger väldigt nära Saturnusmånen Enceladus i mars, april och i maj. Avståndet är endast 75 kilometer.
  • I juli har rymdsonden Dawn fått nog av asteroiden Vesta och drar vidare mot dvärgplaneten Ceres.
  • Den 6 augusti landar Marsfordonet Curiosity.
I övrigt fortsätter ett stort antal rymdsonder utforska olika objekt i vårt solsystem. Ett flertal rymdsonder är också på väg mot sina mål. Sannolikt får vi ännu mer intressanta bilder från rymdsonden Messenger av Merkurius yta. Kanske försvinner också rymdsonden Voyager ut ur vårt solsystem.

Sedan är det ju en annan stor händelse under 2012: Venuspassagen, dvs när planeten Venus passerar över solskivan. Det händer bara 2 gånger per 100 år ungefär. Det sker den 6 juni 2012! Missa inte detta, för nästa gång det inträffar så är det år 2117.

Läs mer på: http://www.planetary.org/blog/article/00003316/

Månsonden GRAIL-A i omloppsbana runt månen

Det stora rymdsondsåret 2011 avslutades stilenligt vid midnatt svensk tid med att den första av de två GRAIL-sonderna gick in i omloppsbana runt månen. Allt verkar ha fungerat planenligt. I natt följer GRAIL-B efter. De två sonderna ska också få nya namn, vilket eventuellt offentliggörs redan idag. NASA har satsat lite extra för att intressera skolungdom i detta projekt, bl a genom att be om namnförslag på sonderna. Studenter medverkar också i projekt som rör utforskningen av månen. Sonderna har en liten kamera som kan användas till olika studentprojekt.

GRAIL, som står för Gravity Recovery And Interior Laboratory, ska utforska månens gravitation i detalj, vilket ger forskarna ökad kunskap om månens inre. Det vetenskapliga arbetet påbörjas i mars 2012.

GRAIL artist's rendition
Illustration som visar de två GRAIL-sonderna (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/grail/news/grail20111231.html

fredag 30 december 2011

2011 års bästa rymdsond resp rymdobservatorium!

Slutligen i denna kavalkad av bästalistor kommer nu min förteckning över 2011 års bästa rymdsonder respektive rymdobservatorier. Tidigare under veckan har följande bästalistor presenterats:


Ja, vilken av alla rymdsonder har då varit bäst år 2011? Det beror förstås på vad man menar med "bäst". Jag har här valt att utgå från det nyhetsvärde och de nya kunskaper som rymdsondernas utforskning inneburit. Sedan finns också en icke obetydlig portion "spänning" och "fascination" med i mitt urval. Det är med andra ord en synnerligen subjektiv årsbästalista som följer! Detta är vad jag kom fram till:

  1. Dawn - rymdsonden som givit oss en helt ny bild av en asteroid, Vesta. Hela 40 inlägg om Dawn har det blivit under det dryga halvår som bloggen funnits. Läs här om denna fantastiska rymdsond.
  2. Messenger - som innebär att vi äntligen får reda på hur det egentligen ser ut på Merkurius. En ny värld har öppnat sig för oss! Läs mer här.
  3. Cassini - som fortsätter att leverera nya fakta och nya fantastiska bilder av Saturnus och dess månar. Det har t o m blivit något fler inlägg i bloggen om Cassini än om Dawn. Detta rymdsondsprojekt är utan tvekan en av historiens mest framgångsrika och ingår i "The Classic Five" (som jag ska skriva en liten specialartikel om så småningom). Läs mer här.
  4. MRO - som under året rapporterat en mängd intressanta fakta om planeten Mars. Nu väntar vi bara på beviset med stort B på att det finns eller har funnits vatten (och liv?!) på Mars. Läs mer här.
  5. Solsonderna SOHO, SDO och Stereo - som ofta tillsammans ochi realtid rapporterar om solaktiviteter och därmed förvarnar oss på jorden om "rymdoväder". Mängder med fina bilder har det också blivit. Läs om SOHO, SDO och Stereo.
  6. Mars Express - som rapporterat nästan lika intenssivt som MRO från Mars. Här är ESA bra på att rapportera om vad som händer (till skillnad från Venus Express). Läs mer här.
  7. LRO - som kartlagt månen i detalj och kollat in de gamla landningsplatserna från Apolloexpeditionerna. Inom ett par dagar får denna sond assistens av Grail-sonderna och vi kommer att få veta än mer om månen under 2012. Läs mer här.
  8. Voyager 1 - denna långdistansare, som nu nått solsystemets utkant. Vilken rymdsond är inte detta?! Sonden som tycks ha evigt liv och snart färdats i 35 år. Läs mer här.
  9. Juno - som än så länge egentligen inte gjort någonting annat än att den är på väg mot planeternas planet, Jupiter. Det räcker för en Jupiterentusiast som jag för att få plats på 10-i-topplistan! Läs mer här.
  10. New Horizons - som är på god väg mot dvärgplaneten Pluto. Med en hastighet på mer än 1 miljon kilometer per dygn! Det kan man kalla raketfart! Läs mer här.
Som synes startar listan med Dawn (Gryning) och avslutas med New Horizons (Nya horisonter)! Det låter väl hoppingivande!


Illustration av rymdsonden Dawn (Bildkälla: NASA)

Några viktiga rymdsondsprojekt kom inte med i topplistan (i år), såsom MSL, GRAIL, Rosetta, Deep Impact/Epoxi, Pioneer m.fl som är på väg för att genomföra sina uppdrag eller som reser mot mer obestämda mål. Andra sonder kom inte med för att nyhetsförmedlingen kring dom är så bristfällig att det är svårt att få reda på vad dom egentligen gör, såsom Venus Express, Artemis och Chang'e 2. Jag ser att t o m Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog (min favoritbloggare) klagar på den bristfälliga informationen.

Vi har ju också ett antal rymdobservatorier i rymden. Skiljelinjen mellan rymdsond och rymdobservatorium är väl inte direkt glasklar. Alla rymdsonder är rymdobservatorier på sitt sätt, men i den följande listan har jag tagit med de mer dedikerade rymdobservatorierna som är placerade i omloppsbana runt jorden eller som placerats vid en viss specifik punkt i solsystemet, t.ex Lagrangepunkt nr 2. Det är bara några av dessa rymdobservatorier som jag följer mer noggrant (de som utforskar vårt solsystem eller letar efter exoplaneter), så listan får tas för vad den är. Min årsbästalista för 2011 ser ut enligt följande:

  1. Keplerteleskopet - som gjort utforskningen av exoplaneter till något av det mest spännande i astronomins värld (åtminstone för oss amatörastronomer). Ändå tror jag att 2012 kommer att bli det stora exoplanetåret. Vi kommer att få se en explosion av jordliknande planeter och kanske någon som kretsar kring en stjärna som liknar vår sol och dessutom på ett lagom avstånd från stjärnan. Läs mer här.
  2. Hubbleteleskopet - som är historiens kanske mest framgångsrika rymdprojekt alla kategorier. Vi har fått så många fantastiska rymdbilder från detta teleskop att man skulle kunn tapetsera ett slott med dom! Den ena bilden vackrare än den andra. Hubbleteleskopet hittade ju dessutom under 2011 ytterligare en måne kring Pluto. Bara en sådan sak! Läs mer här.
  3. Herschelteleskopet - som gjort ett flertal intressanta fynd i år. Bl a hittade teleskopet en ocean med vatten kring en stjärna. Teleskopet har också studerat dvärgplaneter, kometer och asteroider under året. Tillsammans med rymdsonden Cassini tittade den lite extra på Saturnusmånen Enceladus vattenkaskader. Läs mer här.
  4. WISE - som kartlagt asteroiderna i jordens närhet. Den har också tittat på kometer tillsammans med andra rymdsonder/rymdteleskop. En av årets stora nyheter var annars att WISE funnit att jorden har en asteroid som följeslagare. Läs mer här.
  5. Spitzerteleskopet - som tillsammans med rymdsonden Rosetta utforskade asteroiden Lutetia. En annan intressant nyhet var att teleskopet lyckats identifiera något som liknar en kometsvärm i ett annat solsystem än vårt. Spitzer tittar på både exoplaneter och dvärgplaneter m.m. Läs mer här.
  6. CoRoT-teleskopet - som liksom Keplerteleskopet letar efter exoplaneter (bland annat). Den har varit ganska framgångsrik och hittat drygt 20 styck. Läs mer här.
  7. James Webb-teleskopet - som fått klartecken för fortsatt finansiering. Vi får hoppas att den amerikanska budgetprocessen inför 2013 innebär att projektet verkligen fullföljs. Efter 2013 är det sannolikt svårt att stoppa utvecklingsarbetet.
Sedan finns ju alla de stora rymdobservatorier som studerar olika aspekter i universum (Chandra X-ray, Fermi, INTEGRAL, WMAP, Planck m.fl), men att rangordna dom avstår jag ifrån.

Det var årets sista årsbästalista. Därmed packar vi ihop för 2011 och tar nya tag inför 2012. Antalet läsare av denna blogg tycks ha ökat månad för månad sedan starten i juni 2011 vilket är glädjande. Det är kul att det finns fler astronomiintresserade där ute i landet (och i andra länder - bloggen verkar ha en hel del läsare utanför Sveriges gränser). Tack för visat intresse!

Gott Nytt År tillönskas alla rymdsondsfantaster!

Kinesiska rymdplanerna de kommande åren offentliggjorda

Den kinesiska rymdmyndigheten har offentliggjort Kinas rymdplaner för de kommande åren i ett s.k "white paper". Kina ser rymdindustrin som en viktig del i landets utveckling och betonar vikten av utforskning av rymden. Dokumentet innehåller planer avseende rymdtransporter, satelliter, bemannade rymdfärder och "Deep Space"-utforskning.

Under 2012 planeras ytterligare dockningar med den rymdstationen Tiangong-1. Det kan handla om både obemannade och bemannade rymdfärder till rymdstationen. Ytterligare utbyggnad av rymdstationer finns också med i det dokument som publicerats. Kina börjar nu planera mer systematiskt för bemannade rymdfärder till månen. I ett första steg handlar det dock om att bygga sonder som kan hämta materia från månytan. En viktig del i Kinas planer är en utbyggd rymdinfrastruktur med ett system av kommunikationssatelliter, navigationssatelliter m.m.

Läs mer här: http://www.google.com/hostednews/ap/article/ALeqM5jEkERY4W_Tcn1BiCen-KMjUbE5xA?docId=d993b24eace648378c9774ad7fd9ed11