söndag 19 februari 2012

Rymdsonden NEW HORIZONS på väg mot Pluto

Arielspacebook har en intressant artikel om rymdsonden NEW HORIZONS och om Plutos upptäckt. Upptäckaren Clyde Tombaughs barn är inbjudna att närvara i kontrollcentralen när sonden når fram till Pluto, denna himlakropp som så snöpligt degraderats till dvärgplanet. Kanske kan New Horizons upptäckter uppgradera Pluto till planet igen, vem vet?!

File:Pluto animiert.gif
Plutoanimering gjord från Hubble-bilder (Bildkälla: Wikipedia)

Läs mer på: http://arielspacebook.wordpress.com/2012/02/19/min-pappa-hittade-den-dar-planeten-den-heter-pluto/

KA-BOOOOOM! En solexplosion!

Veckans solbild visar en riktig solexplosion! NASA har döpt bilden till KA-BOOOOOM! Det hela utspelade sig för 10 dagar sedan.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://soho.nascom.nasa.gov/pickoftheweek/old/17feb2012/

Senaste Merkuriusbilderna visar bergstoppar och förkastningar i kratrar

Rymdsonden MESSENGER:s senaste bilder från Merkurius visar bergstoppar i den drygt 100 kilometer stora Amaralkratern samt en stor förkastningsspricka som skapat ett stup vid den stora Rembrandtkratern på Merkurius. En bild av en relativt ung krater har också publicerats. Att den är ung antyds av de ljusa utkastningarna av materia.

Det ser ut att vara en ganska ogästvänlig planet!


Bergstoppar i Amaralkratern (Bildkälla: NASA)



Förkastningsspricka vid Rembrandtkratern (Bildkälla: NASA)



Relativt nybildad krater (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://messenger.jhuapl.edu/

Självporträtt av Marsfordonet OPPORTUNITY visar dammiga solpanaler

Marsfordonet OPPORTUNITY har tagit ett självporträtt som visar att fordonet samlat på sig ganska mycket damm under de senaste åren. Detta rostfärgade dammlager på framförallt solpanalerna utgör ett problem eftersom fordonet därmed inte får nödvändig solenergi. NASA har därför "parkerat" Opportunity för vintern i närheten av Endeavourkratern med hopp om att dammet blåser bort.

Bilderna nedan visar hur Opportunity såg ut i december 2011 resp i september 2007. Det har som synes blivit ett ganska rejält lager med damm på solpanelerna.


Bild från december 2011 (Bilkälla: NASA)



Bild från september 2007 (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://marsrovers.nasa.gov/gallery/press/opportunity/20120217a.html

Ytterligare ett rymdteleskop som ska utforska exoplaneter föreslås av forskare

Ett forskarteam driver ett projekt, med bidrag från NASA, som syftar till att ta fram ett förslag på ytterligare en rymdsond med ett rymdteleskop. Det s.k EXCEDE-projektet (Exoplanetary Circumstellar Environments and Disk Explorer) handlar om att sända upp en rymdsond med en 0,7 meters huvudspegel för att kretsa ca 2.000 kilometer ovan jordytan. Detta rymdteleskop ska studera de gasmoln ur vilka stjärnor och planetsystem bildas och försöka utröna hur vanligt det är att system som vårt solsystem bildas. Till skillnad från Keplerteleskopet, som observerar ett mycket stort antal stjärnor, är det tänkt att EXCEDE ska fokusera på "bara" 350 stjärnsystem och då särskilt titta på stjärnornas omgivningar och leta efter ackretionsdiskar där planeter kan bildas.

Projektet är ett av många projekt som konkurrerar om NASA:s numera något begränsade resurser. I projektet ingår dock flera av de tunga aktörerna, såsom University of California, Carnegie Institute, Cambridge University, NASA Ames Research Center, Goddard Space Flight Center samt Lockhead-Martin Corporation, vilket talar för att det kan bli av. Om projektet blir prioriterat kommer uppskjutningen av rymdteleskopet att ske kring 2019.

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/Searching_for_Planets_in_Clouds_of_Dust_999.html

Fyndet av mikroorganismer på jordens torraste plats intressant vid sökandet av liv på andra himlakroppar

Forskare från Center of Astrobiology i Spanien och ett chilenskt universitet har funnit något som liknar en oas med mikroorganismer ett par meter under Atacamaöknens yta. Denna öken i Sydamerika som av många anses som jordens absolut torraste plats, hyser alltså liv i de saltavlagringar som finns en bit under ytan. Det finns två positiva aspekter när det gäller hög saltkoncentration och förekomsten av liv. Dels absorberar det vatten, dels sänker det fryspunkten. Det gör att förutsättningarna för mikroorganismer att överleva ökar.


Atacamaöknen (Bildkälla: Wikipedia och NASA)

Upptäckten kan ha stor betydelse vid letandet efter tecken på liv på andra platser i vårt solsystem. Med den "Signs of Life-detektor" som använts i Atacamaöknen, skulle man kunna göra motsvarande undersökningar på t.ex Mars eller på någon annan lämplig himlakropp.

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/Microbial_oasis_discovered_beneath_the_Atacama_Desert_999.html

lördag 18 februari 2012

Avsaknaden av amerikansk rymdstrategi blir allt tydligare

Ju mer man funderar på de rymdsatsningar som NASA gör och de förslag på framtida rymdprojekt som läggs fram är det en sak som slår en. Det saknas en tydlig rymdstrategi i USA. Detta blir särskilt tydligt efter att president Obama lagt fram sitt budgetförslag i veckan. Administrationen, NASA och forskarsamfundet tycks ha helt olika agendor vad gäller utforskningen av vårt solsystem. Jag skrev lite om detta redan i november (läs här).

Om man ser på vad forskarsamfundet, representerat av kommittén för Planetary Science Decadel Survey, prioriterar så handlar det om rymdsonder som utforskar planeten Mars, Jupitermånen Europa, planeten Uranus och därefter möjligen Saturnusmånen Enceladus samt planeten Venus och dess klimat. Dessa s.k flaggskeppsprojekt har väl bara delvis (vad gäller Mars) funnits med på NASA:s agenda. Istället verkar man arbeta med helt andra projektidéer. Nu senast har, enligt Popular Science, förslag lagts fram om att bygga ytterligare en internationell rymdstation som kan placeras vid Jordens-månens Lagrangepunkt 2, som är belägen på månens "baksida". Denna rymdstation skulle kunna vara utgångspunkt för utforskning av inte bara månen utan också asteroider, Mars m.m.

Några pengar finns inte till utforskning av Jupitermånen Europa, förutom den som rymdsonden Juno kommer att göra när den når Jupitersystemet. 2016. Utforskningen av Venus ska vi inte tala om. Det är verkligen den bortglömda planeten (vilket jag skrev om i september, läs här). Rymdsonder till Uranus diskuteras inte ens och Saturnus måne Enceladus får nöja sig med att bli studerad av rymdsonden Cassini.

Europa: Global Color View
Jupitermånen Europa - ett synnerligen intressant objekt att studera (Bildkälla: NASA)

Samtidigt lägger president Obama fram förslag om att minska satsningarna på utforskningen av Mars och föreslå en budget som inte verkar överensstämma på så värst många punkter med Planetary Science Decadel Survey. De republikanska presidentkandidaterna är inte ett dugg bättre, snarare tvärtom. Newt Gingrich lovar en amerikansk månbas inom en mycket nära framtid om han blir president. Detta ska ske utan att NASA får mer pengar! Washington Post undrar om inte detta är Science Fiction. Mitt Romney är lite försiktigare med att precisera sina rymdplaner men antyder ändå att besked i frågan kommer. Undrar om de planerna ligger i linje med forskarsamfundets inriktningsförslag? Och i slutändan; vad är tomma vallöften som aldrig realiseras?

Intrycket är att presidenten och presidentutmanarna har egna, mer eller mindre underbyggda idéer, NASA har sina idéer och forskarna sina idéer. Hur vore det med en nationell långsiktig strategi som man kan enas om och därefter arbeta efter?! Risken är att utforskningen av vårt solsystem annars styrs av diverse hugskott. Personligen kan jag tycka att satsningarna på Mars är tillräckligt stora. Det hade döremot varit otroligt intressant med en sond som studerade Jupitermånen Europa i detalj (med ett fordon kanske?) eller en rymdsond som tittade lite närmare på Uranus och dess månar.