tisdag 25 december 2012

Julhälsningar från rymdsonderna

Medan vi firar jul och tar det lugnt fortsätter rymdsonderna sin utforskning av planeter, månar och andra himlakroppar. De skickar dessutom julhälsningar till oss i form av fina bilder. Här nedan följer några av dessa. Vi måste ju börja med rymdsonden MRO:s fina julvideo (tipstack till RymdTweets). Sleigh Ride over Mars heter den. Det ser riktigt vintrigt ut på Mars!


(Källa: NASA)

Rymdsonden Cassinis julhälsning är en fin bild av Saturnus med dess ringar. Skuggan av månen Mimas syns svagt i nedre delen av bilden. Månen är knappt 400 kilometer i diameter. Även månen Janus ska synas i bildens övre del, men jag kan inte se den. Möjligen är det den pyttelila vita pricken som syns ovanför Saturnus. Janus är en lite avlång måne med en längd på ca 200 kilometer. Klicka på bilden för att förstora den.


(Bildkälla: NASA)

Dessutom har Cassini sänt en närbild på månen Dione. Bilden är i råformat, men ändå ytterst skarp. En ganska slät isyta på denna måne. Månen är lite drygt 1.100 kilometer i diameter.


(Bildkälla: NASA)

Rymdsonden Dawn skickar en bild av en snögubbe på asteroiden Vesta. För visst ser kraterformationen ut som en snögubbe som står på huvudet?!


(Bildkälla: NASA)

Även månsonden LRO (Lunar Reconnaisance Orbiter) kan bidra med en riktigt fin bild. Bilden föreställer delar av Taurus Littrow-dalen där Apollo 17 landade för ganska prick 40 år sedan. Häftigt landskap!


(Bildkälla: NASA)

fredag 21 december 2012

Ytterligare en Venuspassage i år!

Vi som trodde att det "bara" var en Venuspassage i år, den 6 juni, och att nästa inträffar om drygt 100 år, hade fel. Det inträffar faktiskt en just idag. Fast det är förstås inte från jorden man kan se denna passage utan från Saturnus. Eller rättare sagt från rymdsonden Cassini som kretsar kring denna planet. Bilden nedan illustrerar Cassinis observation av årets sista Venuspassage. Venus är den lilla pricken som är markerad tre gånger på solskivan. Från Cassinis vy är ju inte Venuspassagen lika framträdande som den vi hade från jorden i juni. Det blir första gången som en rymdsond, som inte kretsar kring jorden, kartlägger en planetpassage över solskivan.


(Bildkälla: NASA)


Huvudsyftet med sondens studie av denna Venuspassage är inte att studera Venus utan att testa ett av sondens instrument, VIMS (Visual and Infrared Mapping System). Detta instrument har nämligen visat sig vara användbart för att söka efter exoplaneter. Det var kanske inget man tänkte på när Cassini sändes mot Saturnus 1997, men exoplanetutforskningen har utvecklats avsevärt under senare år. Detta gäller inte minst observationer i infrarött ljus.  Forskarna hoppas att VIMS kan komplettera andra rymdteleskop, såsom Hubble och Spitzer i utforskningen av exoplaneter. Det man framförallt planerar att studera är atmosfärer kring exoplaneter och då leta efter spår av metan. Faktum är att VIMS tidigare i år upptäckte en exoplanet, HD189733 b, med hjälp av transitmetoden (en planets passage över solskivan). Annars har detta instrument framförallt använts för att studera Saturnusmånen Enceladus vattenfontäner samt "hotspots" och turbulenta moln på Saturnus.


VIMS (Bildkälla: NASA)


Läs mer om VIMS på NASA:s websida.

NASA har också en topp-10-lista över CASSINI-bilder på sin websida, kolla HÄR. Bilden nedan är en av många fina foton som denna rymdsond tagit.

(Bildkälla: NASA)

Alla asteroider och kometer som besökts av rymdsonder i en bild!

Den flitige rymdbloggaren Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog har skapat en fantastiskt fin bild som visar alla asteroider och kometer som besökts av rymdsonder. Alla utom en, asteroiden Vesta, som är så stor att den skulle täcka hela bilden och mer därtill. Vesta har jag beskrivit ingående här i bloggen (klicka HÄR). Det är till dags dato 17 sådana himlakroppar som närstuderats av rymdsonder. Storleksmässigt är variationen som synes enorm, alltfrån de stora asteroiderna Vesta och Lutetia till den pyttelilla Itokawa. Jag har av Emily fått tillåtelse att publicera bilden här i bloggen. Klicka på bilden för att förstora den.


(Montage by Emily Lakdawalla. Data from NASA / JPL / JHUAPL / UMD / JAXA / ESA / OSIRIS team / Russian Academy of Sciences / China National Space Agency. Processed by Emily Lakdawalla, Daniel Machacek, Ted Stryk, Gordan Ugarkovic)


Bilden inkluderar t o m asteroiden 4179 Toutatis som besöktes av den kinesiska rymdsonden Chang'e 2 så sent som den 13 december. Under drygt 25 års tid har alltså "bara" 16 sådana objekt utforskats mer detaljerat. Några av dem har dessutom studerats liksom i förbifarten. Det gäller t.ex asteroiderna Gaspra och Ida, som rymdsonden Galileo kollade in under sin färd mot Jupiter. Då upptäcktes också det kanske mest udda av alla objekten i bilden, den lilla asteroidmånen Dactyl. Denna lilla himlakropp kretsar kring asteroiden Ida!

Vad kan vi då se fram emot för rymdsondsprojekt framöver med asteroider eller kometer som mål? Det är några rymdsonder som ska sändas upp inom de närmaste åren. Färden till asteroiderna tar dock ganska lång tid så vi får tåla oss ända till 2018 innan bilden kompletteras med ännu en rymdsondsutforskad asteroid. Följande projekt kan vi se fram emot:

  • Japanska rymdmyndigheten JAXA planerar att sända upp rymdsonden Hayabusa 2 mot en asteroid 2014. Den asteroid som ska utforskas heter 1999JU3 och är ett kilometerstort objekt. Rymdsonden beräknas nå asteroiden år 2018, plocka med sig lite materia och återvända till jorden i slutet av år 2020 (se mer på JAXA:s websida)
  • NASA sänder rymdsonden OSIRIS-REx mot asteroiden 1999RQ36 år 2016. Asteroiden har en  diameter på ca 600 meter. Liksom den japanska sonden ska OSIRIS-REx plocka med sig lite materia till jorden. Sonden når asteroiden 2019 och återvänder till jorden 2023 (se mer på NASA:s websida).
  • ESA ska sända upp rymdsonden MarcoPolo-R i början av 2020-talet för att liksom de två andra sonderna plocka med sig lite materia till jorden. Denna rymdsond ska studera en s.k "nära-jorden-asteroid". Läs mer om projektet på ESA:s websida).

Sedan vet man ju aldrig vad t.ex de ryska eller kinesiska rymdmyndigheterna planerar. Den kinesiska rymdsonden Chang'e 2:s observation av asteroiden Toutatis kom ju som en fullständig överraskning för alla när beskedet kom i början av 2012.

Jag kan för övrigt varmt rekommendera Planetary Society Blog, som så gott som dagligen rapporterar om intressanta rymdnyheter och framförallt analyserar det som händer lite djupare än de flesta andra rymdmedier.

torsdag 20 december 2012

Eventuellt planetsystem kring Tau Ceti är spännande!

Nyheten igår (se HÄR) om att en forskargrupp har funnit vad som tycks vara ett planetsystem kring stjärnan Tau Ceti är en av de mest spännande nyheterna i år. Tau Ceti, denna mytomspunna stjärna, finns bara 12 ljusår bort. Stjärnan, och bebeodda planeter, har figurerat i en mängd science fiction-böcker, filmer, TV-program och dataspel under årens lopp (se engelskspråkiga Wikipedia för en komplett förteckning). Tänk om det faktiskt finns ett större planetsystem kring stjärnan! Vi ska dock inte hoppas för mycket på förekomsten av liv på dessa planeter. Det är inte ens säkert att det är planeter man upptäckt. 

En av många Tau Ceti-böcker


Vad är då fakta om exoplaneter kring Tau Ceti. I den rapport som forskargruppen skrivit (se Arxiv) beskrivs fynden i lite mer försiktiga ordalag. Forskarna har egentligen försökt utröna orsakerna till de störningar som uppkommer när man söker efter exoplaneter kring olika stjärnor. I en mängd signaler har man noterat en viss periodicitet i fem fall. Det är denna periodicitet som indikerar att det rör sig om fem exoplaneter som kretsar kring Tau Ceti. Det tycks röra sig om planeter med omloppsbanor på 13,9, 35,4, 94, 168 och 640 dygn. Massan för de fem tänkta objekten är minst 2,0, 3,1, 3,6, 4,3 och 6,6 jordmassor. Det rör sig alltså om fem relativt små planeter, där några kretsar på ett ganska långt avstånd från stjärnan.

Forskarna har analyserat störningar med hjälp av tre olika instrument; HARPS vid ESO:s LaSilla-observatorium i Chile, AAPS vid Anglo-Australian Observatory i Australien samt HIRES vid Keck-observatoriet på Hawaii. Resultaten som presenteras är en kombination av data från de tre instrumenten. Forskarna pekar i rapporten på att det finns en hel del osäkerheter vad gäller signalernas ursprung. Signalerna kan indikera att det rör sig om planeter men kan också vara orsakade av något som har med stjärnan att göra eller av något annat okänt fenomen. Tau Ceti-systemet behöver utforskas ytterligare för att säkerställa att det verkligen rör sig om planeter. Forskarna tycker att Tau Ceti är är ett idealiskt studieobjekt för framtida "direct-imaging"-studier, dvs att med hjälp av kraftfulla teleskop försöka detektera dessa planeter direkt (och inte indirekt). Forskarna menar att ett planetsystem, med de massor som beräknats enligt ovan, skulle kunna vara stabilt och att det är fullt möjligt att det existerar.

ESO:s mäktiga observatorium i Chile (Bildkälla: ESO)

Tau Ceti har varit föremål för studier under långt tid. I en rapport som presenterades i Astrobiology Magazine 2004 anges stjärnan vara omgiven av ett mycket omfattande asteroid- och kometbälte. Det tycks finnas tio gånger mer materia i form av asteroider och kometer kring Tau Ceti än kring solen. Forskarna som identifierade detta bälte av objekt ansåg att eventuella planeter skulle ha svårt att hysa liv. De skulle helt enkelt utsättas för så kraftigt asteroid- och meteorbombardemang att eventuellt liv snabbt skulle släckas. I forskningsrapporten uppmanas exoplanetjägare att leta någon annanstans efter jordkopior som kan tänkas hysa liv.

Även om planeter kring Tau Ceti svårligen kan hysa liv är det ändå intressant att notera att vi nu börjar hitta spår av planeter kring var och varannan stjärna. Teoretiska beräkningar gör gällande att det finns fler planeter än stjärnor i vår galax. Ett intressant observandum kring exoplanetfynden så här långt är att det tycks vara vanligt med en eller flera planeter som kretsar nära stjärnan, t o m betydligt närmare än Merkurius avstånd till vår sol. Många av de multiplanetsystem som upptäckts har ett flertal planeter med omloppstider på under 100 dagar (Merkurius har 88 dagar). Inget planetsystem liknar tillnärmelsevis vårt solsystem. Nu ska man dock komma ihåg att utforskningen av exoplaneter fortfarande är i sin linda och att vi under kommande år kommer att få en mängd nya fynd som kanske ändrar på detta faktum. Så här långt tycks ändå vårt solsystem vara ganska unikt.

Planetary Habitability Laboratorys websida beskrivs två av de fem planetkandidaterna lite djupare. Det är Tau Ceti e och Tau Ceti f. Båda anses kretsa innanför den beboeliga zonen runt Tau Ceti, även om Tau Ceti f är precis vid den yttre gränsen. Båda planetkandidaterna anses såpass intressanta att de platsar på topp-10-listan över tänkbara beboeliga planeter (asteroidbälten och annat som negativt kan påverka beboelighet beaktas nog inte?). Den listan toppas förstås av vår egen jord, med ett "habitability-index" på 1,0. De två Tau Ceti-planeterna hamnar på index 0,77 resp 0,71. Det kan jämföras med planeten Mars som har värdet 0,66.


Storleksjämförelse med vår jord (Bildkälla: Planetary Habitability Laboratory)

I bilden nedan visas de fem planetkandidaternas omloppsbanor. Som synes är Tau Ceti e en bit inne i den beboeliga zonen medan Tau Ceti f är i ytterkanten.

(Bildkälla: Planetary Habitability Laboratory)

Så här ser toppkandidaterna ut vad gäller förutsättningar för att hysa liv. Det bedöms så här långt finnas 9 exoplaneter som har bättre förutsättningar för liv än Mars.


(Bildkälla: Planetary Habitability Laboratory)

Jaha, sista kvällen alltså innan jorden går under (igen)

Ja, då var det alltså sista kvällen innan jorden går under. Allt enligt den stora skara domedagstroende som tycks befolka vår planet. Vad ska man då göra så här timmarna innan slutet? Rymdfilm föreslår att man kan ägna tiden åt att titta på några klassiska katastroffilmer. Det är ju förstås inte så dumt. Det gäller att komma in i rätt stämningsläge och försöka bryta upp från den där goa julstämningen som så sakteliga börjat infinna sig. Nä, nu gäller det att ta sig samman och inse allvaret! Fast lite glögg och pepparkakor skulle ju sitta fint trots allt. Eller kaffe och lussebulle?

Nu tappade jag fokus igen! Domedagen var det jag skulle förbereda mig på. Vad synd att dom där mayaindianerna inte kunde ha lite mer långsiktighet i sin kalenderplanering och lite bättre känsla för när kalendern skulle ta slut. Var det verkligen lämpligt att indikera att domedagen skulle infinna sig just tre dagar före julafton. Bad timing skulle jag säga att det är. Johan Normark, arkeolog vid Göteborgs universitet, påstår dessutom att man räknat fel på datumen och att mayakalendern egentligen tar slut på självaste julafton. Ännu värre! Hade det inte varit bättre att satsa på en dyster oktoberkväll när regnet står som spön i backen och snålblåsten viner runt husknuten. Det hade ju varit mycket lättare att komma i rätt stämning då. Nä, sur kan man bli för mindre.

Jag tror jag tar och struntar i hela domedagen och studerar det senaste fyndet vad gäller exoplaneter kring vår stjärngranne Tau Ceti. Om det till äventyrs skulle finnas utomjordingar på den jordliknande planeten Tau Ceti e så får vi hoppas att de är lite mer utvecklade än vi simpla jordmänniskor och inte tror på undergångsprofetior.

onsdag 19 december 2012

De bästa svenska rymdbilderna 2012

Populär Astronomis websida visas årets bästa svenska rymdbilder. Fantastiskt fina bilder! Vi har utan tvekan många duktiga fotografer!

Har man upptäckt flera planeter kring den närmaste solliknande stjärnan?

ScienceNow rapporterar att fem exoplaneter (eller vad som åtminstone liknar planeter) upptäckts kring stjärnan Tau Ceti. Denna stjärna är den närmaste stjärna som liknar solen, endast 12 ljusår bort. En av planeterna tycks kretsa på lagom avstånd från stjärnan i den beboeliga zonen och verkar också vara en s.k superjord, dvs några gånger större än jorden men med fast yta. Här skulle det kunna finnas flytande vatten. Fynden behöver utforskas ytterligare för att säkerställa att det verkligen rör sig om exoplaneter. De analyser som hittills gjorts indikerar att det finns fem planeter med massor på mellan 2 och 7 gånger jordens kring Tau Ceti. Det finns dock astronomer som är lite tveksamma till om det i slutändan verkligen rör sig om planeter. Det kan vara fråga om någon annan "störning" som man observerat.

Planetkandidaten Tau Ceti e är den av objekten som är mest intressant. Den tycks ha en massa som är fyra gånger jordens och kretsar som sagt i den beboeliga zonen kring stjärnan. Den gör ett varv på 168 dygn. Tau Ceti är ungefär dubbelt så gammal som vår sol och har därmed haft gott om tid för att skapa förutsättningar för liv. NewScientist anger dock att stjärnan har ett mycket stort asteroidbälte, vilket väl kan antyda att eventuella planeter utsätts för en hel del asteroid- och meteornedslag. Det är ju inte så bra för att liv ska bestå någon längre tid. Å andra sidan kan asteroider föra med sig vatten till en planet.

Tau Ceti är en stjärna som förekommit i en del science fiction-sammanhang och det vore ju lite spännande om det visar sig att det finns planeter kring stjärnan


Illustration av Exoplanet (Bildkälla: ESO)