Det amerikanska representanthuset har godkänt att 8,1 miljarder dollar avsätts till katastrofhjälp med anledning av de väderkatastrofer som USA drabbats av under 2011. För att finansiera det hela har alla övriga statliga myndigheter, inkl NASA, fått ett extra sparbeting på 1,83%. Det innebär att NASA:s budget reduceras med 325 miljoner dollar till lite drygt 17,4 miljarder dollar. Det innebär att ytterligare budgetnedskärningar i olika forskningsprogram måste vidtas. Omröstning ska också ske i senaten innan det hela är definitivt.
Det komiska, eller snarare sorgliga, i detta är att en del av NASA:s forskning handlar om att öka förståelsen avseende rymdvädret och dess effekter på jorden och annat som kan öka våra möjligheter att prognosticera vädret. Att då skära i denna typ av verksamhet är inte särskilt smart!
Läs mer på: http://www.space.com/13967-nasa-faces-budget-cuts.html
Läs också: http://www.planetary.org/blog/article/00003306/
lördag 17 december 2011
Chockvågor från meteorer påverkar Mars
En forskare vid University of Arizona har studerat data från rymdsonden MRO:s (Mars Reconnaissance Oribter) observationer av Marsytan. Det tycks som om meteorer just innan de träffar Mars påverkar Marsytan genom de chockvågor de utsänder. Dessa chockvågor skapar en lavineffekt där damm och mindre partiklar flyter iväg på planetens yta. Planeten Mars har en mycket tunn atmosfär, vilket gör att även små meteorer kan färdas relativt oskadda genom atmosfären och slå ner på Marsytan. På jorden skulle dessa meteorer "brinna upp" i atmosfären innan de når jorden. Varje år skapas därför ca 20 nya kratrar som är mellan 1-50 meter i diameter. Rymdsonden MRO har sedan 2006 fotograferat Marsytan i minsta detalj och noterat alla större förändringar.
Läs mer på: http://www.sciencedaily.com/releases/2011/12/111216115022.htm
Läs mer på: http://www.sciencedaily.com/releases/2011/12/111216115022.htm
Kometen som överlevde kontakten med solen!
Den stora nyheten i astronomimedia igår var kometen Lovejoy. Denna komet som till synes gick mot sin undergång när den färdades alldeles för nära solen lyckades överleva denna närkontakt. På bilder och filmer som rymdsonden SDO tagit kan man se kometen fortsätta färden ut i solsystemet igen. Forskare är förvånade över att den kunde överleva solatmosfärens hetta. Med tanke på att solens korona har en temperatur på en miljon grader och stora delar av kometen består av is så är det ganska anmärkningsvärt att det blev något kvar av Lovejoy. Den kom ju faktiskt så nära som 120.000 kilometer från solytan.
(Källa: NASA)
Lovejoy är en s.k Kreutz-komet, en mycket stor familj av mestadels små kometer som brutits loss från en större komet för 900 år sedan. Dessa kometer kommer alla väldigt nära solen och kallas därför för "sungrazers". Varje vecka rusar sådana kometer mot solen och de allra flesta upplöses av den värme de utsätts för. Många av Kreutz-kometerna är bara 10 meter i diameter och helt chanslösa när de kommer i solens närhet. Lovejoy tros dock, före närkontakten med solen, ha varit en mycket större komet med en kärna på kanske 500 meter. Det är den enda tänkbara förklaringen till att kometen nu fortsätter sin färd någotsånär intakt. Sannolikt har den tappat en stor del av sin massa och reducerats högst avsevärt. Forskarna tror också att den kan komma att brytas sönder i än mindre delar. Fast det vill vi ju inte riktigt tro på :-)
Kometen var sannerligen i fokus under ett par dygn och följdes av inte mindre än fem olika rymdsonder: SDO, de två STEREO-sonderna, SOHO och den europeiska minisatelliten PROBA2. Det var också kul att läsa websidor, bloggar m.m som beskrev kometen versus solen lite som Davids kamp mot Goliat. Utan tvekan rycktes man själv med i denna eufori. Se bland annat Populär Astronomi, Cassiopeiabloggen och UniverseToday. Se alla bilder och filmer för mer detaljer.
Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/sunearth/news/comet-lovejoy.html
(Källa: NASA)
Lovejoy är en s.k Kreutz-komet, en mycket stor familj av mestadels små kometer som brutits loss från en större komet för 900 år sedan. Dessa kometer kommer alla väldigt nära solen och kallas därför för "sungrazers". Varje vecka rusar sådana kometer mot solen och de allra flesta upplöses av den värme de utsätts för. Många av Kreutz-kometerna är bara 10 meter i diameter och helt chanslösa när de kommer i solens närhet. Lovejoy tros dock, före närkontakten med solen, ha varit en mycket större komet med en kärna på kanske 500 meter. Det är den enda tänkbara förklaringen till att kometen nu fortsätter sin färd någotsånär intakt. Sannolikt har den tappat en stor del av sin massa och reducerats högst avsevärt. Forskarna tror också att den kan komma att brytas sönder i än mindre delar. Fast det vill vi ju inte riktigt tro på :-)
Kometen var sannerligen i fokus under ett par dygn och följdes av inte mindre än fem olika rymdsonder: SDO, de två STEREO-sonderna, SOHO och den europeiska minisatelliten PROBA2. Det var också kul att läsa websidor, bloggar m.m som beskrev kometen versus solen lite som Davids kamp mot Goliat. Utan tvekan rycktes man själv med i denna eufori. Se bland annat Populär Astronomi, Cassiopeiabloggen och UniverseToday. Se alla bilder och filmer för mer detaljer.
Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/sunearth/news/comet-lovejoy.html
torsdag 15 december 2011
Rymdsonden CASSINI mäter Saturnusmånen Titans temperatur
Rymdsonden CASSINI flög relativt nära Saturnusmånen Titan i förrgår. Avståndet till månen var endast 3.586 kilometer. Sonden skulle bl a mäta temperaturen i Titanatmosfären och studera månens yta mer detaljerat.
Illustration av förbiflygningen (Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/mission/flybys/titan20111213/
Illustration av förbiflygningen (Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/mission/flybys/titan20111213/
NASA:s senaste uppfinning - en kometharpun!
Dom är kreativa på NASA. Nu har man uppfunnit något som kan liknas vid en kometharpun. Tanken är att denna harpun ska skjutas iväg från en rymdsond mot en komet. Harpunen ska, om den träffar rätt, fånga upp lite materia från kometens yta.
Varför då detta? Jo, det är synnerligen svårt att försöka landa på en komet som far fram med hög hastighet och dessutom sprutar ifrån sig is, grus och annat, för rymdsonder, ohälsosamt. Då är det säkrare att plocka upp lite materia med hjälp av denna harpun och sedan flyga därifrån med rymdsonden intakt.
Nu gäller det bara att konstruera en användbar harpun för ändamålet. Utvecklingsarbetet har väl inte hunnit så mycket längre än till designstadiet ännu. Återstår alltså att se om det blir något av det hela.
(Bildkälla: NASA)
Bilden nedan visar "uppsamlingskammaren". Det tycks inte bli så värst stor fångst för harpunen!
(Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://www.nasa.gov/topics/solarsystem/features/comet-harpoon.html
Varför då detta? Jo, det är synnerligen svårt att försöka landa på en komet som far fram med hög hastighet och dessutom sprutar ifrån sig is, grus och annat, för rymdsonder, ohälsosamt. Då är det säkrare att plocka upp lite materia med hjälp av denna harpun och sedan flyga därifrån med rymdsonden intakt.
Nu gäller det bara att konstruera en användbar harpun för ändamålet. Utvecklingsarbetet har väl inte hunnit så mycket längre än till designstadiet ännu. Återstår alltså att se om det blir något av det hela.
(Bildkälla: NASA)
Bilden nedan visar "uppsamlingskammaren". Det tycks inte bli så värst stor fångst för harpunen!
(Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://www.nasa.gov/topics/solarsystem/features/comet-harpoon.html
Rymdsonden Voyager 1 siktar mot stjärnorna
SpaceDaily har en kul artikel om rymdsonderna VOYAGER 1 och 2 och deras färd ut ur solsystemet och mot stjärnorna. Sedan uppskjutningen 1977 har nu Voyager 1 nått vägs ände (i solsystemet vill säga) och ger sig snart ut i den interstellära rymden. Voyager 2 har inte nått fullt så långt, men är på god väg den också, fast i en helt annan bana än sin systersond.
På sin färd har Voyagersonderna studerat samtliga stora planeter i vårt solsystem och funnit över 20 nya månar. De har observerat Jupitermånen Io:s kraftiga vulkanism, upptäckt Jupiters ringsystem och hur komplext Saturnus ringsystem egentligen är samt gjort mängder med andra spännande upptäckter.
Med en hastighet på över 50.000 kilometer i timmen rusar Voyager 1 nu mot stjärnorna. Det tar hela 296.000 år innan den är "i höjd med" Sirius, den ljusstarkaste stjärnan på himlen. Då ligger ju ändå Sirius ganska nära jorden. Det man kan konstatera är att Universum är stort, väldigt stort.
Voyagersonderna är exempel på väldigt framgångsrika rymdsondsprojekt. Kanske är Voyager 1 historiens bästa rymdsond! En lista över årets bästa rymdsonder kommer före nyår på denna blogg.
(Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://www.space-travel.com/reports/Voyager_spacecraft_that_toured_outer_planets_nearing_solar_system_edge_999.html
På sin färd har Voyagersonderna studerat samtliga stora planeter i vårt solsystem och funnit över 20 nya månar. De har observerat Jupitermånen Io:s kraftiga vulkanism, upptäckt Jupiters ringsystem och hur komplext Saturnus ringsystem egentligen är samt gjort mängder med andra spännande upptäckter.
Med en hastighet på över 50.000 kilometer i timmen rusar Voyager 1 nu mot stjärnorna. Det tar hela 296.000 år innan den är "i höjd med" Sirius, den ljusstarkaste stjärnan på himlen. Då ligger ju ändå Sirius ganska nära jorden. Det man kan konstatera är att Universum är stort, väldigt stort.
Voyagersonderna är exempel på väldigt framgångsrika rymdsondsprojekt. Kanske är Voyager 1 historiens bästa rymdsond! En lista över årets bästa rymdsonder kommer före nyår på denna blogg.
(Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://www.space-travel.com/reports/Voyager_spacecraft_that_toured_outer_planets_nearing_solar_system_edge_999.html
Rymdsonden MSL är redan igång med vetenskapliga undersökningar
Rymdsonden MSL (Mars Science Laboratory) sändes upp den 26 november 2011 mot Mars. Det återstår 234 dagar innan den når fram i augusti 2012 och under denna tid kommer ett flertal vetenskapliga undersökningar att göras. En viktig del i undersökningarna handlar om att studera förutsättningar för framtida bemannade rymdfärder till denna planet. Rymdsonden har ett instrument som mäter strålning som kan ha negativ inverkan på astronauter i rymden kring Mars och på själva planetytan. Denna strålning kommer Marsfordonet CURIOSITY att fortsätta mäta när den väl landat på Mars.
Instrumentet som mäter strålningen finns långt inne i själva rymdsonden för att mätningen rättvisande ska indikera hur strålningen skulle påverka en astronaut. Annars är det normala att den här typen av instrument finns på utsidan en rymdsond för att fånga upp så mycket strålning som möjligt. De resultat som man får av undersökningarna är viktig input inför fortsatt planering av bemannade Marsfärder.
MSL navigerar efter stjärnorna. En stjärnscanner studerar ett antal referensstjärnor och justerar kursen efter dem.
Illustration av MSL på dess färd mot Mars (Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/msl/news/msl20111213.html
Instrumentet som mäter strålningen finns långt inne i själva rymdsonden för att mätningen rättvisande ska indikera hur strålningen skulle påverka en astronaut. Annars är det normala att den här typen av instrument finns på utsidan en rymdsond för att fånga upp så mycket strålning som möjligt. De resultat som man får av undersökningarna är viktig input inför fortsatt planering av bemannade Marsfärder.
MSL navigerar efter stjärnorna. En stjärnscanner studerar ett antal referensstjärnor och justerar kursen efter dem.
Illustration av MSL på dess färd mot Mars (Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/msl/news/msl20111213.html
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)