Rymdsondernas kameror ser snart allt!

Igår skrev jag ett inlägg om hur allt bättre kameror och därmed förbättrad bildkvalitet ger oss nya fantastiska bilder från bl a planeten Mars. Idag har Ulf R. Johansson i Cassiopeiabloggen en artikel om hur rymdsonden MRO tagit en bild av Marslandaren Phoenix som med fallskärm är på väg ned mot Marsytan. Kolla in bilden på bloggen. Häftigt!


Illustration av Marslandaren Phoenix (Bildkälla: Wikipedia)

Läs mer på: http://www.astb.se/cassiopeiabloggen/?p=26064

Var kommer allt rymdskrot ifrån?

I väntan på att rymdsonden PHOBOS-GRUNT ska krascha på jordytan (se bl a Populär Astronomis artikel idag) ställer sig Scientific American frågan i rubriken till detta inlägg. Ja, var kommer allt skrot ifrån som far omkring i rymden? Det rör sig enligt amerikanska militära myndigheters beräkningar, och dom har verkligen koll på varje liten skrotbit, om ca 15.000 lite större skrotdelar. Till det kommer en stor mängd mindre delar. Det är allt från pyttesmå metallbitar till hela eller delar av satelliter + som sagt en 13,5 ton tung rysk rymdsond! (11 ton är dock bränsle).

Allt rymdskrot gör att risken för att satelliter och rymdsonder ska träffas av skrot börjar bli så pass stor att det finns anledning till oro. Varje gång en kollision sker blir det ännu fler delar som far omkring. Sedan mitten av 1990-talet har därför vissa ansatser gjorts för att internationellt försöka komma tillrätta med problemet. Det har väl inte gått så värst bra med det arbetet. Mellan 2007 och 2009 skedde ett par händelser som ökade mängden rymdskrot markant. 2007 förstörde Kina medvetet en icke fungerande vädersatellit, vilket resulterade i ytterligare 3.000 skrotdelar. 2009 kolliderade en amerikansk och rysk satellit, vilket spädde på skrotmängden med 2.000 delar.

Frågan är väl när en rymdsond eller ett rymdobservatorium på väg till sin destination träffas av rymdskrot och förstörs? Hade jag suttit på NASA hade jag varit lite lätt nervös inför uppskjutningen av dyra James Webb-teleskopet 2018. Vad är sannolikheten att den träffas av skrot? Kan den rent av vara så stor som 5%?


Rymdskrot i stora mängder! (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://blogs.scientificamerican.com/guest-blog/2012/01/14/where-did-all-that-space-debris-come-from/

Saturnusmånen Iapetus är en märklig måne

Rymdsonden CASSINI har tagit ett flertal bilder av Saturnusmånen Iapetus. En av dessa var gårdagens "Astronomy Picture of the Day" (APOD), se den första bilden nedan. Det är allt en märklig himlakropp! Delar av månytan är kolsvart medan andra delar blänker som is! På bilden syns också en mycket stor krater, med en diameter på hela 450 kilometer.Månen har dessutom en hög bergskedja längs stora delar av ekvatorn vilket gör att månen ser ut som en valnöt. Det syns tydligare på bild 2 nedan.


(Bildkälla: NASA)

Iapetus är Saturnus tredje största måne med en diameter på ca 1.500 kilometer. Den kretsar runt Saturnus på ett betydligt större avstånd än övriga stora Saturnusmånar. Månen har en väldigt låg densitet, vilket antyder att den mestadels består av is. Den har blivit utsatt för en stor mängd meteornedslag och uppvisar därför en kraterfylld yta.


Bergskedjan på Iapetus (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://apod.nasa.gov/apod/ap120113.html

Rymdsonden LRO kartlägger månens baksida

Rymdsonden Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO) kartlägger månens baksida sedan en tid tillbaka. Observationerna visar att terrängen består av så mycket som 1-2 procent fruset vatten i områden med permanent skugga. Som bekant ser vi bara lite drygt halva månytan i och med att den alltid visar samma sida mot oss. Rymdsonden LRO:s observationer är viktiga inför planering av en eventuell framtida månbas som sannolikt skulle vara lokaliserad i den skuggade delen av månen, vid någon av polerna. NASA, och även andra rymdmyndigheter, planerar för en månbas inom kanske 10-20 år. Förekomst av vatten på månen är viktig eftersom vatten annars måste transporteras till en bemannad månstation.

En rad bilder av månens baksida har tagits. Baksidan består av några större kratrar men framförallt av en stor mängd mindre kratrar. Klicka här för att se detaljerna i bilden nedan lite bättre.


Bild av månens baksida (Bildkälla: NASA)

Den senaste veckan har bilder från Hayn-kratern publicerats. Energin vid ett meteornedslag smälter materia som kan bilda små floder och pölar som formar landskapet. Bilden nedan visar en del av kratern med sådana lämningar.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.sciencedaily.com/releases/2012/01/120113210608.htm

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/LRO/multimedia/index.html

Utvecklingsarbetet med JAMES WEBB-TELESKOPET fortsätter

SpaceflightNow har en lång artikel om JAMES WEBB-TELESKOPET. Efter alla turer i höstens amerikanska budgetmangling fick teleskopprojektet till slut klartecken att jobba på med färdigställandet av detta gigantiska rymdteleskop. Totalramen vad gäller finansiering av projektet har fastställts till max 8,8 miljarder dollar. Under 2012 är ambitionen att ha fortsatt högt tempo i projektet för att säkerställa att en uppskjutning av teleskopet kan ske år 2018 som planen är just nu. Det gäller verkligen att det mesta nu går enligt planerna och inga stora oväntade problem uppstår som kan innebära ytterligare kostnadsökningar. Man kan väl gissa att projektet någon gång under senare delen av 2012 eller under 2013 når en slags "point of no return", där man satsat så mycket i det att det vore kapitalförstöring att avbryta arbetet.

De första instrumenten kommer att levereras redan i april i år. Det handlar om en s.k "Mid-Infrared Instrument", som bl a ska observera exoplaneter. Vad kommer inte den att upptäcka?! Ytterligare instrument såsom kameror, spektrometrar m.m testas under året och levereras successivt fr o m i höst och framåt. Själva grundteknologin som teleskopet bygger på uppges vara klar till 90%. De kommande åren kommer mycket energi att läggas på utprovnng av den avancerade utrustningen.

2012 år budgetanslag till projektet uppgår till 530 miljoner dollar. Låt oss hoppas att pengarna räcker och att projektet nu kan gå in i en lite lugnare period. Ledande NASA-representanter upplevde höstens budgetdiskussioner som lite av en "nära-döden-upplevelse".


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://spaceflightnow.com/news/n1201/12jwst/

Senaste bilderna från Mars tagna av rymdsonden MARS ODYSSEY

Förutom Marsfordonet Opportunity utforskar också ett par rymdsonder Mars. Kamerautrustningen på rymdsonderna är ganska avancerad numera, vilket ger högupplösta detaljbilder. NASA är dessutom väldigt bra på att snabbt publicera nya bilder på nätet, vilket gör att det kommer en strid ström av intressanta bilder var och varannan dag. ESA är tyvärr inte fullt lika bra på att publicera nyheter och foton.

En synnerligen anonym rymdsond är Mars Odyssey som inte märks av så värst mycket i nyhetsflödet. Jag ser att jag inte skrivit en enda artikel om denna rymdsond! Bättring utlovas! Med sin kamerautrustning tar sonden nämligen mängder med fantastiska bilder! Här nedan följer några av de bästa bilderna som publicerats under den senaste månaden. Bilderna är tagna av rymdsondens "Thermal Emission Imaging System" (THEMIS), som är en kamera som fotograferar i synligt ljus och infrarött.

Bilden nedan är verkligen udda. Det är sällan man ser den här typen av formationer på en planet- eller månyta! Sannolikt har de skapats genom tektonisk aktivitet. Bilden är tagen den 17 december 2011 och publicerad den 10 januari 2012.


(Bildkälla: NASA)

Bilden nedan visar en mycket slät del av Marsytan med några märkliga "sprickor". Det ska föreställa lavakanaler.Bilden är tagen den 8 december 2011 och publicerad den 5 januari 2012.


(Bildkälla: NASA)

Bilden nedan visar den relativt unga Canala-kratern, från vilken sten och grus kastats ut över en yta som formats av tektonisk aktivitet. Bilden är tagen den 8 december 2011 och publicerad den 4 januari 2012.


(Bildkälla: NASA)

Bilden nedan visar en liten del av en av de stora kanalerna, Dao Vallis, på Mars som kan ha skapats genom att stora mängder vatten flödat och karvat ut landskapet. Bilden är tagen den 1 december 2011 och publicerad den 30 december 2011.


(Bildkälla: NASA)

Bilden nedan visar "streck" som skapats av Marsvinden. Det kan faktiskt blåsa en del på Mars! Bilden är tagen den 23 november 2011 och publicerad den 23 december 2011.


(Bildkälla: NASA)

Se mer bilder på: http://photojournal.jpl.nasa.gov/targetFamily/mars

Rysk osäkerhet om var rymdsonden PHOBOS-GRUNT kommer att krascha

Idag meddelar den ryska rymdmyndigheten Roscosmos att rymdsonden PHOBOS-GRUNT kan komma in över Argentina och möjligen krascha i Atlanten. Tidigare uppgifter har indikerat att sonden skulle krascha i Indiska Oceanen. Även andra uppgifter har förekommit de senaste dagarna, vilket antyder att den nog kan hamna i princip var som helst på jorden. Den senaste prognosen är att sonden når atmosfären på söndag kväll och då kommer att splittras upp i en mängd mindre delar.

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/Uncertainty_grows_over_Russia_Mars_probe_crash_site_999.html