Mars och Venus är i fokus i år

2012 är planeterna Mars och Venus år. Mars för att årets stora rymdsondshändelse sker den 6 augusti då rymdsonden MSL med dess fordon Curiosity landar på planetens yta. Venus för att vi den 6 juni ska få bevittna århundradets sista Venuspassage.

Jag hittade en kul video om konsten att landa på Mars. Eftersom Marsatmosfären är tunn gäller det att få stopp på ekipaget. Det räcker inte med stora fallskärmar. Ett alternativ är att använda en airbag, men MSL är allt för stor och tung för att det ska fungera. MSL kommer därför att använda sig av flera olika system för att landa välbehållen på Mars. Förutom fallskärm ska den också bromsas upp med hjälp av speciella hjälpmotorer. När den närmar sig Marsytan ska Curiosity firas ner med hjälp av ett slags rep. När den väl landat tryggt på Marsytan "sprängs" repen av och fordonet kan börja köra. Resterande landningskapsel kraschas en bit bort. Det hela verkar ganska avancerat.

(Källa: NASA

I avvaktan på denna landning börjar en annan Marsbil att vakna till liv igen efter en kortare viloperiod. Det är Opportunity som står på kanten av Endeavourkratern. Häromdagen kom denna utsiktsbild från fordonet.


(Bildkälla: NASA)

Och så har vi Venus. Denna, vår systerplanet, som på grund av en accelererande växthuseffekt blivit en synnerligen ogästvänlig plats. En av årets stora astronomihändelser inträffar om knappt två veckor med Venus i huvudrollen. Planeten passerar då solskivan och vi får uppleva århundradets andra Venuspassage. Den förra inträffade 2004. Dessa Venuspassager kommer i par, två stycken på åtta år och sedan ett mellanrum på lite drygt 100 år till nästa par. Populär Astronomi har de senaste dagarna skrivit om denna händelse och har en intervju med den veteskaplige projektledaren för rymdsonden Venus Express, Håkan Svedhem. Robert Cumming på tidningen ger också lite inköpstips inför detta event (se här). Solförmörkelseglasögonen låter som ett bra tips. Det där med väckarklocka låter också som en god idé. Solteleskopet för det facila priset av 7.000 kronor är kanske en något mer tveksam investering. Den är nog bara för de riktiga solentusiasterna!  Jag återkommer förstås här i bloggen om Venuspassagen när det börjar närma sig.


Så här såg det ut 2004 när Venus täckte lite av solytan (Bildkälla: Wikipedia)

Den nionde planeten

När den avlägsna Pluto upptäcktes 1930 av den amerikanske astronomen Clyde Tombaugh räknade vi till nio planeter i vårt solsystem. I 76 år, till år 2006,  gällde denna sanning, även om det lite då och då kommit propåer om ytterligare planeter. Istället för fler blev det den 24 augusti 2006 en färre, efter ett beslut av den Internationella astronomiska unionen om att degradera Pluto till en s.k dvärgplanet. Orsaken var att man åren innan upptäckt ett flertal himlakroppar som liknade Pluto, varav en, Eris, dessutom tycktes vara något större än Pluto (senare data visar att de två himlakropparna sannolikt är mycket lika i storlek). Nu kommer nya forskarrön om en nionde planet i vårt solsystem.

National Geographics skrev för ett par veckor sedan om att en grupp forskare har lagt fram en teori om att det måste finnas ytterligare en planet längre ut i solsystemet för att man ska kunna förklara rörelserna hos en del objekt i det s.k Kuiperbältet, ett bälte utanför Neptunus omloppsbana bestående av asteroider m.m. Forskarna hävdar att vissa asteroider och dvärgplaneter har ologiska omloppsbanor om inte de förklaras av något större objekt som påverkar dessa himlakroppar. Man tror att det finns en relativt stor planet långt ut i solsystemet som åstadkommer denna påverkan. Problemet är att, om den nu finns, så är det mycket svårt att beräkna var den är och ännu mycket svårare att få syn på den. Vi får väl se om vi får en nionde planet så småningom.


Illustration av en tänkt planet (Bildkälla: NASA)

Bra astronomiappar - gratis dessutom!

Det finns numera en rad bra astronomiappar till våra Ipads, Iphones och Androidtelefoner. Många av dom är dessutom gratis, vilket ju inte gör saken sämre. Här kommer lite tips om några av de gratisappar som jag själv använder.

Om vi börjar med Ipad så finns det en rad lysande appar. Ipad:ens lite större skärm är ju förstås till fördel i sammanhanget. Jag har bl a följande:

• Flipboard - ingen astronomiapp, men en helt fantastisk app för att t.ex kolla in tweets, nyheter m.m. Innovativ teknik gör om tweets från ett flertal olika källor så att det ser ut som en nättidning! Inom ramen för konceptet finns ett antal mer utvecklade "nättidningar" såsom National Geographics, Popular Science m.m. Detta är en riktig höjdare!!
• Exoplanet - en utmärkt app om alla exoplaneter man upptäckt. Innehåller komplett databas med illustrationer och info om både planeter och om de stjärnor som de kretsar kring.
• NASA app - en lysande app som ger otroligt mycket information om det mesta som NASA sysslar med. Förutom fakta om solen och planeterna finns här fakta om flertalet rymdsonder, med ett stort antal foton, videos m.m. Senaste nytt från NASA presenteras också med bl a länkar till alla tweets.
• ESA - den europeiska rymdmyndighetens motsvarande app. Inte lika bra som NASA:s, men ger ändå en hel del matnyttig information om vad som händer. Det finns en del fina bilder också.
• NASA Pluto Mission - en specialapp som beskriver rymdsonden New Horizons och dess uppdrag.
• SOHO - en app som i realtid (nästan i alla fall) visar solen, solfläckar, eventuella utbrott m.m
• SDO - en app som kompletterar SOHO med än mer solinformation
• 3D Sun - ytterligare en solapp värd att kolla in. Har dessutom en del fina solbilder
• Moon Globe - en månapp som visar månen i detalj samt har lite nyheter 
• Planets - en enkel app som visar information om när planeterna "går upp" och "går ner"
• Hubble top 100 - visar de 100 bästa Hubblebilderna
• JPL Space Images - visar bilder som rymdsonder och teleskop har tagit. 
• Stellarium - en enkel planetarieapp (dock mycket bättre i PC-version)
• Night Sky Lite - en enkel planetarieapp
• GoSkyWatch  - ännu en enkel planetarieapp
• SkyORB - en fjärde app av samma sort
• Stars - stjärnkarta
• iSpace News - en app med rymdnyheter från olika håll
• Portal to the Universe - En app med astronominyheter

Flertalet av ovanstående fungerar förstås också i en Iphone.

Om vi då tittar lite på Androidappar så finns en hel del av ovanstående appar även för denna plattform. Förutom några "kopior" av ovanstående så har jag bl a följande appar på min telefon (flertalet finns nog också till Iphone och Ipad):

• Exoplanet - inte lika avancerad som till Ipaden, men duger gott ändå.
• Galaxy Zoo - en app för dig vill medverka i arbetet med klassificering av galaxer m.m.
• SkEye - en bra planetarieapp
• Google Sky map - ännu en planetarieapp
• PlanetariaX Pro- ...och en till
• Planet counter - en liten widget som ger aktuell exoplanetstatus. Kul grej!
• Solar System - en app som ger en massa info om solen och våra planeter.
• Solar Sizer - en app som visar info om planeternas storlek, avstånd till solen m.m.
• Solar Planets - en app som mer i textform beskriver planeterna.
• Sunspots - senaste bilderna från solsonderna SDO och SOHO
• Where is Io - en app för den som vill studera Jupiters fyra stora månar
• Drake Calc - en app där man kan beräkna sannolikheten för andra civilisationer i vår galax. Bygger förstås på den amerikanske astronomen Frank Drakes berömda formel.

Lyckad uppskjutning av SpaceX-raketen i morse

Det blev en till synes lyckad uppskjutning av SpaceX Falcon-raket i morse kl 09.44 svensk tid. Sändningen på SpaceX websida var synnerligen fascinerande. NASA:s raketuppskjutningar brukar vara ganska strikta tillställningar där man får se raketen på lite avstånd stiga mot skyn. För att inte tala om ryska och kinesiska raketuppskjutningar. I bästa fall får man se lite bilder från tillställningarna (även om Kina har haft TV-sändning från några av deras senaste proejkt).


Morgonens uppskjutning (Bildkälla: NASA)

Morgonens TV-sändning av uppskjutningen leddes av en trio SpaceX-medarbetare som såg lite nervösa ut inledningsvis, men som blev så lyckliga när raketen väl var iväg mot den internationella rymdstationen ISS. Kul att se denna genuina glädje! Förutom en utmärkt sändning med ganska detaljerad beskrivning av vad som händer så fick vi med hjälp av kameror på raketen följa när solpanalerna fälldes ut. Intressant!

Detta är första "riktiga" kommersiella rymdfarkosten som sänts upp mot ISS. De närmaste dagarna kommer  Dragonkapseln att genomföra en del tester och om allt går väl så ska den på fredag docka med ISS. På rymdstationen finns just nu 6 astronauter som ska hjälpa till vid dockningen. Det hela ser minst sagt lovande ut för tillfället.

Jag är väl egentligen inte någon stor fan av alla dessa ISS-expeditioner, men likväl kan man inte låta bli att ryckas med av den entusiasm som det här projektet har kännetecknats av. Det är utan tvekan en mycket stor prestation att ha lyckats komma så här långt på de relativt få år man arbetat med projektet. Det är kanske inte så dumt av NASA att satsa en del pengar på utvecklingen av kommersiell rymdfart. SpaceX grundare Elon Musk har utlovat bättre och avsevärt billigare rymdfärder än vad de olika nationella rymdmyndigheterna har förmått genomföra. Raketer, kapslar m.m ska också kunna återvinnas och återanvändas.

Billigare rymdfärder skulle kunna innebära att vi kan få se flera små rymdsondsprojekt till planeter, månar och asteroider framöver. Vi får väl se hur det hela utvecklar sig. SpaceX är i alla fall på gång och flera andra rymdbolag är i startgroparna och vill vara med i spelet. Förutom prestationen att få upp en raket i omloppsbana runt jorden och förhoppningsvis till ISS så handlar det också om mycket stora pengar. Det är ingen ideell verksamhet rymdbolagen bedriver, utan rymdfart är en marknad värd tiotals miljarder kronor de närmaste åren. NASA ser också en möjlighet att minska beroendet av de ryska Soyuz-raketerna. Ryssarna tar saftigt betalt för varje "taxiresa" till ISS. Enligt SpaceDaily tar ryssarna hela 63 miljoner dollar per passagerare!

SpaceX Dragonkapsel är utvecklad för att kunna transportera både astronauter och material. Den ska kunna ta upp till 7 astronauter i framtiden. Hittills är det bara rymdfarkoster som sänts upp av de nationella rymdmyndigheterna i USA, Ryssland och Japan som lyckats docka med ISS. Förutom SpaceX kan det bli aktuellt med ytterligare en raketuppskjutning i år i regi av ett amerikanskt företag, Orbital Sciences.

Här kommer en film från morgonens uppskjutning. Den som vill se hela morgonens webcast från SpaceX kan, när filmen är slut, klicka på rutan längst ner till vänster. Då kommer en timme program från SpaceX.

Bild av äggformade Methone - en av Saturnus små månar

Rymdsonden Cassini far omkring bland Saturnus månar. För det mesta studerar sonden de stora och medelstora månarna, såsom Titan, Dione, Tethys och Enceladus. Emellanåt kollar den dock lite även på de mindre månarna. En sådan liten måne, Methone, passerades igår. Bilden nedan är från denna förbiflygning. Methone är äggformad och har en längd på endast 3 kilometer. Månen upptäcktes tillsammans med två andra små månar, Pallene och Anthe, av just Cassini när den studerade månarna Mimas och Enceladus. De små månarna påverkas av det vatten som Enceladus sprutar ut. De blir "sprayade" kan man säga.


Månen Methone (Bildkälla: NASA)

Den 20 maj tog rymdsonden också denna bild av månen Tethys. Denna måne är en av Saturnus lite större månar med en diameter på lite drygt 1.000 kilometer.


Månen Tethys (Bildkälla: NASA)

Den närmaste tiden kommer Cassini att passera Titan på ganska nära håll för att studera denna planet i mer detalj. Titan är som bekant Saturnus största måne (och solsystemets näst största måne efter Ganymedes). Månens diameter är ca 5.150 kilometer.

Jorden har inte så mycket vatten som vi kanske tror!

När man ser en satellitbild av jorden så ser man att en stor del av jordytan är täckt av oceaner. Vår "blå planet" har onekligen stora havsområden och en väldans massa vatten. En fin bild på jorden kom för en vecka sedan från den ryska vädersatelliten Elektro L1




Men om man ser på det hela ur ett volymperspektiv så blir resultatet ett helt annat. NASA visade bilden nedan häromdagen på sin APOD-sida (Astronomy Picture Of Day). Om allt vatten samlades i en boll så skulle den inte bli större än så. Det är inte så blött som vi tror! Trots att oceanerna täcker ca 70% av jordens yta är de relativt grunda i jämförelse med jordens radie.


(Bildkälla: NASA)

Exoplanet som pulvriseras till stoft och miljarder ensamma planeter

Keplerteleskopet har upptäckt en liten exoplanet, av Merkuriusstorlek, som bokstavligen håller på att pulvriseras till stoft. Planeten kretsar kring en stjärna som är ca 1.500 ljusår från oss och tycks likt en komet ha en lång svans med materia efter sig. Man tror att orsaken till planetupplösningen är att den utsätts för mycket stark värme som sakta "kokar upp" planeten. Planeten kretsar mycket nära sin stjärna och gör ett varv på endast 16 timmar. Det innebär att avståndet till stjärnan bara är dubbelt så långt som stjärnans diameter, vilket ger en yttemperatur på över 1.800 grader Celcius. Upplösningsprocessen är dock långsam. Det beräknas ta hela 200 miljoner år innan planeten har upplösts i sina minsta beståndsdelar.


Illustration av planet under upplösning (Bildkälla: NASA)

Vad händer annars kring exoplanetutforskningen? En hel del intressant faktiskt. Häromdagen kom rapporter om att Keplerforskarna funnit att vissa stjärnor kan ha utbrott som är en miljon gånger kraftigare är de koronamassutkastningar som solens utbrott ger upphov till. Orsaken till de enormt kraftiga utbrotten är fortfarande oklara. Dessa "superflares" torde vara helt förödande för allt eventuellt liv i ett planetsystem kring en sådan stjärna. Märkligt nog anser dock forskarna att det kanske är här man ska leta efter planeter som kan hysa liv. Ett så kraftigt utbrott innebär nämligen att de organiska molekyler kan skapas som är livets byggstenar. Det gäller bara att det inte blir fler superutbrott som släcker allt liv lika fort.

Utforskningen av exoplaneter utgår från att de kretsar kring stjärnor. De viktigaste metoderna för att identifiera existensen av en eller flera planeter runt en stjärna bygger på dessa planeters påverkan på stjärnan. Antingen genom gravitationell påverkan så att stjärnan rör sig "ologiskt" eller genom att stjärnans ljusstyrka periodiskt förändras när en planet passerar "solskivan". En forskargrupp rapporterade i veckan att man tror att det finns enorma mängder planeter som far omkring fritt i vår galax utan att kretsa kring någon stjärna. Faktum är att man tror att dessa planeter är betydligt fler än alla stjärnor i galaxen, kanske miljoner miljarder! Det finns t o m forskare som tror att dessa "mörka" planeter kan förklara den mörka materians mysterium. Spännande!


Illustration av en ensam planet (Bildkälla: NASA)

Var kommer dessa planeter ifrån? När stjärnor och planetsystem bildas är det en ganska våldsam process, där olika himlakroppar påverkar varandra med sin gravitationskraft. I denna process är det sannolikt att en mycket stor del av himlakropparna slungas ut i tomma rymden. Där fortsätter de i all evighet om de inte fångas in av någon annan stjärna. Kan det då existera någon form av liv i en till synes mörk och kall värld som dessa ensamma planeter representerar. Ja, märkligt nog kan en del av dem fortfarande ha förutsättningar för liv om de skyddas av en tät atmosfär.

Det är onekligen ett märkligt universum vi har!