torsdag 20 december 2012

Eventuellt planetsystem kring Tau Ceti är spännande!

Nyheten igår (se HÄR) om att en forskargrupp har funnit vad som tycks vara ett planetsystem kring stjärnan Tau Ceti är en av de mest spännande nyheterna i år. Tau Ceti, denna mytomspunna stjärna, finns bara 12 ljusår bort. Stjärnan, och bebeodda planeter, har figurerat i en mängd science fiction-böcker, filmer, TV-program och dataspel under årens lopp (se engelskspråkiga Wikipedia för en komplett förteckning). Tänk om det faktiskt finns ett större planetsystem kring stjärnan! Vi ska dock inte hoppas för mycket på förekomsten av liv på dessa planeter. Det är inte ens säkert att det är planeter man upptäckt. 

En av många Tau Ceti-böcker


Vad är då fakta om exoplaneter kring Tau Ceti. I den rapport som forskargruppen skrivit (se Arxiv) beskrivs fynden i lite mer försiktiga ordalag. Forskarna har egentligen försökt utröna orsakerna till de störningar som uppkommer när man söker efter exoplaneter kring olika stjärnor. I en mängd signaler har man noterat en viss periodicitet i fem fall. Det är denna periodicitet som indikerar att det rör sig om fem exoplaneter som kretsar kring Tau Ceti. Det tycks röra sig om planeter med omloppsbanor på 13,9, 35,4, 94, 168 och 640 dygn. Massan för de fem tänkta objekten är minst 2,0, 3,1, 3,6, 4,3 och 6,6 jordmassor. Det rör sig alltså om fem relativt små planeter, där några kretsar på ett ganska långt avstånd från stjärnan.

Forskarna har analyserat störningar med hjälp av tre olika instrument; HARPS vid ESO:s LaSilla-observatorium i Chile, AAPS vid Anglo-Australian Observatory i Australien samt HIRES vid Keck-observatoriet på Hawaii. Resultaten som presenteras är en kombination av data från de tre instrumenten. Forskarna pekar i rapporten på att det finns en hel del osäkerheter vad gäller signalernas ursprung. Signalerna kan indikera att det rör sig om planeter men kan också vara orsakade av något som har med stjärnan att göra eller av något annat okänt fenomen. Tau Ceti-systemet behöver utforskas ytterligare för att säkerställa att det verkligen rör sig om planeter. Forskarna tycker att Tau Ceti är är ett idealiskt studieobjekt för framtida "direct-imaging"-studier, dvs att med hjälp av kraftfulla teleskop försöka detektera dessa planeter direkt (och inte indirekt). Forskarna menar att ett planetsystem, med de massor som beräknats enligt ovan, skulle kunna vara stabilt och att det är fullt möjligt att det existerar.

ESO:s mäktiga observatorium i Chile (Bildkälla: ESO)

Tau Ceti har varit föremål för studier under långt tid. I en rapport som presenterades i Astrobiology Magazine 2004 anges stjärnan vara omgiven av ett mycket omfattande asteroid- och kometbälte. Det tycks finnas tio gånger mer materia i form av asteroider och kometer kring Tau Ceti än kring solen. Forskarna som identifierade detta bälte av objekt ansåg att eventuella planeter skulle ha svårt att hysa liv. De skulle helt enkelt utsättas för så kraftigt asteroid- och meteorbombardemang att eventuellt liv snabbt skulle släckas. I forskningsrapporten uppmanas exoplanetjägare att leta någon annanstans efter jordkopior som kan tänkas hysa liv.

Även om planeter kring Tau Ceti svårligen kan hysa liv är det ändå intressant att notera att vi nu börjar hitta spår av planeter kring var och varannan stjärna. Teoretiska beräkningar gör gällande att det finns fler planeter än stjärnor i vår galax. Ett intressant observandum kring exoplanetfynden så här långt är att det tycks vara vanligt med en eller flera planeter som kretsar nära stjärnan, t o m betydligt närmare än Merkurius avstånd till vår sol. Många av de multiplanetsystem som upptäckts har ett flertal planeter med omloppstider på under 100 dagar (Merkurius har 88 dagar). Inget planetsystem liknar tillnärmelsevis vårt solsystem. Nu ska man dock komma ihåg att utforskningen av exoplaneter fortfarande är i sin linda och att vi under kommande år kommer att få en mängd nya fynd som kanske ändrar på detta faktum. Så här långt tycks ändå vårt solsystem vara ganska unikt.

Planetary Habitability Laboratorys websida beskrivs två av de fem planetkandidaterna lite djupare. Det är Tau Ceti e och Tau Ceti f. Båda anses kretsa innanför den beboeliga zonen runt Tau Ceti, även om Tau Ceti f är precis vid den yttre gränsen. Båda planetkandidaterna anses såpass intressanta att de platsar på topp-10-listan över tänkbara beboeliga planeter (asteroidbälten och annat som negativt kan påverka beboelighet beaktas nog inte?). Den listan toppas förstås av vår egen jord, med ett "habitability-index" på 1,0. De två Tau Ceti-planeterna hamnar på index 0,77 resp 0,71. Det kan jämföras med planeten Mars som har värdet 0,66.


Storleksjämförelse med vår jord (Bildkälla: Planetary Habitability Laboratory)

I bilden nedan visas de fem planetkandidaternas omloppsbanor. Som synes är Tau Ceti e en bit inne i den beboeliga zonen medan Tau Ceti f är i ytterkanten.

(Bildkälla: Planetary Habitability Laboratory)

Så här ser toppkandidaterna ut vad gäller förutsättningar för att hysa liv. Det bedöms så här långt finnas 9 exoplaneter som har bättre förutsättningar för liv än Mars.


(Bildkälla: Planetary Habitability Laboratory)

Jaha, sista kvällen alltså innan jorden går under (igen)

Ja, då var det alltså sista kvällen innan jorden går under. Allt enligt den stora skara domedagstroende som tycks befolka vår planet. Vad ska man då göra så här timmarna innan slutet? Rymdfilm föreslår att man kan ägna tiden åt att titta på några klassiska katastroffilmer. Det är ju förstås inte så dumt. Det gäller att komma in i rätt stämningsläge och försöka bryta upp från den där goa julstämningen som så sakteliga börjat infinna sig. Nä, nu gäller det att ta sig samman och inse allvaret! Fast lite glögg och pepparkakor skulle ju sitta fint trots allt. Eller kaffe och lussebulle?

Nu tappade jag fokus igen! Domedagen var det jag skulle förbereda mig på. Vad synd att dom där mayaindianerna inte kunde ha lite mer långsiktighet i sin kalenderplanering och lite bättre känsla för när kalendern skulle ta slut. Var det verkligen lämpligt att indikera att domedagen skulle infinna sig just tre dagar före julafton. Bad timing skulle jag säga att det är. Johan Normark, arkeolog vid Göteborgs universitet, påstår dessutom att man räknat fel på datumen och att mayakalendern egentligen tar slut på självaste julafton. Ännu värre! Hade det inte varit bättre att satsa på en dyster oktoberkväll när regnet står som spön i backen och snålblåsten viner runt husknuten. Det hade ju varit mycket lättare att komma i rätt stämning då. Nä, sur kan man bli för mindre.

Jag tror jag tar och struntar i hela domedagen och studerar det senaste fyndet vad gäller exoplaneter kring vår stjärngranne Tau Ceti. Om det till äventyrs skulle finnas utomjordingar på den jordliknande planeten Tau Ceti e så får vi hoppas att de är lite mer utvecklade än vi simpla jordmänniskor och inte tror på undergångsprofetior.

onsdag 19 december 2012

De bästa svenska rymdbilderna 2012

Populär Astronomis websida visas årets bästa svenska rymdbilder. Fantastiskt fina bilder! Vi har utan tvekan många duktiga fotografer!

Har man upptäckt flera planeter kring den närmaste solliknande stjärnan?

ScienceNow rapporterar att fem exoplaneter (eller vad som åtminstone liknar planeter) upptäckts kring stjärnan Tau Ceti. Denna stjärna är den närmaste stjärna som liknar solen, endast 12 ljusår bort. En av planeterna tycks kretsa på lagom avstånd från stjärnan i den beboeliga zonen och verkar också vara en s.k superjord, dvs några gånger större än jorden men med fast yta. Här skulle det kunna finnas flytande vatten. Fynden behöver utforskas ytterligare för att säkerställa att det verkligen rör sig om exoplaneter. De analyser som hittills gjorts indikerar att det finns fem planeter med massor på mellan 2 och 7 gånger jordens kring Tau Ceti. Det finns dock astronomer som är lite tveksamma till om det i slutändan verkligen rör sig om planeter. Det kan vara fråga om någon annan "störning" som man observerat.

Planetkandidaten Tau Ceti e är den av objekten som är mest intressant. Den tycks ha en massa som är fyra gånger jordens och kretsar som sagt i den beboeliga zonen kring stjärnan. Den gör ett varv på 168 dygn. Tau Ceti är ungefär dubbelt så gammal som vår sol och har därmed haft gott om tid för att skapa förutsättningar för liv. NewScientist anger dock att stjärnan har ett mycket stort asteroidbälte, vilket väl kan antyda att eventuella planeter utsätts för en hel del asteroid- och meteornedslag. Det är ju inte så bra för att liv ska bestå någon längre tid. Å andra sidan kan asteroider föra med sig vatten till en planet.

Tau Ceti är en stjärna som förekommit i en del science fiction-sammanhang och det vore ju lite spännande om det visar sig att det finns planeter kring stjärnan


Illustration av Exoplanet (Bildkälla: ESO)

tisdag 18 december 2012

Mer om månsondernas kraschlandning igår

Idag gör jag det lite lätt för mig och hänvisar till andra rymdskribenter (Det finns ju som bekant några fler än jag som skriver om det som händer i rymden). I detta inlägg tänkte jag berätta lite mer om de två månsonderna Ebb och Flow och deras kraschlandning på månen sent igår kväll svensk tid. Ser dock att Ulf R. Johansson har en finfin artikel om detta i Cassiopeiabloggen, så kolla in den artikeln HÄR istället.

Mitt i prick (Bildkälla: NASA)

Sonderna kraschade helt enligt plan mot ett månberg.

(Bildkälla: NASA)

Mer om solstormar

Jag skrev ett inlägg här i bloggen igår om solens utbrott och vad de kan ställa till med. Robert Cumming beskriver solstormarna mer utförligt på Populär Astronomis websida. Dessa solutbrott kan visserligen orsaka en hel del störningar här på jorden, men kan också vara riktigt vackra emellanåt!

(Bildkälla: NASA)

Annorlunda bild på Saturnus

Rymdsonden Cassini har tagit en lite annorlunda bild på planeten Saturnus. Sonden har från Saturnus skuggsida tagit denna vackra bild.

(Bildkälla: NASA)

Det är en vacker planet den där Saturnus! Det finns faktiskt två månar i bilden också. Klicka på bilden så syns de (knappt) på vänster sida och en bit under ringarna. Det är månarna Enceladus och Tethys. Här nedan visas hur dessa månar egentligen ser ut. Det är två mycket isiga månar!

Enceladus med sina vattenfontäner (Bildkälla: NASA)
 

Tethys (Bildkälla: NASA)

När vi ändå är inne på Saturnus månar kan det vara kul att i en bild visa deras relativa storlek. Det finns bara en riktigt stor Saturnusmåne, Titan, och några halvstora. Det stora flertalet av de dryga 60 månarna är som synes mycket små.

(Bildkälla: Wikipedia, bildbearbetning K. Aartojärvi)