24 nya exoplaneter har bekräftats!

Igår skrev jag här i bloggen att vi närmar oss 1.000 upptäckta exoplaneter. Idag togs ett stormsteg mot den 1.000:de upptäckten när det rapporterades om hela 24 nya exoplaneter. Det handlar om tidigare exoplanetkandidater upptäckta av Keplerteleskopet som nu bekräftats vara planeter. Bland planeterna finns flera som är relativt små, s.k super-jordar. Många av planeterna finns dessutom i planetsystem med flera planeter.

När upptäcker vi liv på en exoplanet?

Utforskningen av exoplaneter fortskrider och vi närmar oss upptäckten av exoplanet nr 1.000. Det kan ske redan före årsskiftet. Även sökandet efter liv i universum fortsätter oförtrutet. Forskarna har ännu inte lyckats identifiera s.k biomarkörer i en exoplanets atmosfär, men det är bara en tidsfråga innan den första upptäckten sker. Astrobiology Magazine skriver på sin webbsida om att nästa generation teleskop kommer att ge helt nya möjligheter för forskarna.

En biomarkör är en slags signal på att någon form av biologisk process pågår. På vår jord ger fotosyntesen upphov till den höga syrehalten och ozonlagret. Mikroorganismer avger ämnen till en planets atmosfär. Om man i en exoplanets atmosfär finner den typen av biomarkörer kan det vara en indikation på att det finns liv på planeten. 

Biomarkörer är signaler som är mycket svåra att identifiera. Det kräver extremt känsliga instrument i avancerade teleskop. Teleskoptekniken utvecklas dock snabbt och inom en 10-årsperiod kan vi ha kommit dithän att exoplaneters atmosfärer kan analyseras mer i detalj. ESO:s European Extremely Large Telescope (E-ELT), som färdigställs i början av 2020-talet, är ett av de teleskop som forskarna ställer sitt hopp till.

Inledningsvis kommer man att söka efter biomarkörer hos planeter kring dvärgstjärnor. Dessa är mindre och ljussvagare än vår sol, vilket gör att eventuella biomarkörer från planeter kring sådana stjärnor är lättare att identifiera. 

Det finns många problem som måste bemästras för att kunna fastslå att en planet har liv. Även en till synes tydlig biomarkör kan ha sitt ursprung i en geologisk process och inte i en biologisk. Så vi som ivrigt väntar på de första rapporterna om liv utanför vårt solsystem får ha en stor portion tålamod. Forskning tar tid.

Rymdsonden Voyager 1 har nu lämnat solsystemet

NASA meddelade för en liten stund sedan att rymdsonden Voyager 1, som första rymdsond, lämnat solsystemet och nu far fram i den interstellära rymden. Sonden sändes upp den 5 september 1977. Det innebär att det tog 36 år innan sonden for ut ur solsystemet. Eller kanske "bara" 35 år? Det tycks som om sonden for ut redan för kanske ett år sedan (se nedan). Voyager 1 är nu 19 miljarder kilometer från jorden.

Illustration av Voyagersonden (Bildkälla: NASA)

Nya data visar att sonden i ca ett år färdats igenom joniserad gas (plasma) bortom den "bubbla" som solvinden skapar. Det tar mer än 40.000 år tills Voyager 1 når nästa stjärna! Läs mer om Voyager 1 och dess systersond Voyager 2 HÄR.

Högintressanta rymdteleskopet Gaia sänds upp i november

Det händer mycket på rymdsondsfronten i höst. Förutom månsonden LADEE, som sändes upp i lördags, kommer inte mindre än fyra ytterligare rymdsonden/rymdteleskop att sändas upp före årsskiftet! Sådan frekvens i sonduppskjutningar har det inte varit på flera decennier.

Det är dessutom flera relativt stora rymdsondsprojekt som nu påbörjas. LADEE har en budget på över en miljard dollar. Flera av de kommande projekten är också kostsamma. Vad har vi då att se fram emot i höst? Jo, rymdteleskopet Gaia och de två Marssonderna MAVEN och Mars Orbiter (Mangalayaan) samt den kinesiska månsonden Chang'e-3. Här kommer den första artikeln i en serie om fyra som handlar om dessa sonder och teleskop. Den handlar om rymdteleskopet Gaia. I det senaste numret av Populär Astronomi finns en mycket bra artikel om Gaia, som beskriver dess förhistoria, dess uppdrag och hur den fungerar mer i detalj. Dessutom har ESA utförligt beskrivit Gaia och dess uppdrag i sin senaste bulletin (läs HÄR). 

Rymdteleskopet Gaia

Ett av den europeiska rymdmyndigheten ESA:s stora projekt, rymdteleskopet Gaia, står redo att skjutas upp i rymden från Franska Guyana. Gaias uppdrag är att, under en period på 5 år, kartlägga en miljard stjärnor i Vintergatan! Om uppdraget lyckas kommer vi att få en betydligt mer detaljerad karta över vår galax. Vi kommer också att få ökad kunskap om Vintergatans ursprung, struktur och utveckling.

Illustration av Gaia (Bildkälla: ESA)

Att observera en miljard stjärnor är förstås en enorm insats. Med tanke på att varje stjärna dessutom ska studeras 70 gånger förstår man vilket omfattande projekt detta är. Vid varje observation ska stjärnors ljusstyrka, färg, och framförallt position, studeras. Precisa mätningar av stjärnors position vid olika tillfällen ger mer exakta kunskaper om stjärnors rörelser. Med kunskaper om position, rörelse och avstånd kan simuleringar göras av Vintergatana utveckling. Forskarna kommer att få enorma mängder data i sina databaser. Man får hoppas att Gaias datorer och datakommunikationsutrustning fungerar som de ska!

Gaia förväntas upptäcka en mängd andra  objekt i samband med sina stjärnstudier. Det kan vara allt från asteroider och kometer till exoplaneter och allt från nyfödda stjärnor till svarta hål och stjärnor som exploderar. 

Gaia är ett av de mest spännande rymdprojekten på mycket länge. I november sker som sagt uppskjutningen. Teleskopet kommer att placeras vid solens-jordens Lagrangepunkt nr 2. Där finns redan ett flertal andra teleskop, såsom WMAP, Planck och Herscel. även James Webb-teleskopet ska dit så småningom. 

Med sina två rektangulära teleskop på ca 0,7 kvadratmeter var, riktade åt olika håll, ska den kartlägga skyn. Gaia roterar sakta för att hela stjärnhimlen ska kunna observeras. När kan vi då förvänta oss att få data från Gaia? Det tar några månader för Gaia att nå L2-punkten så vi får ha lite tålamod. 

"Rymdvinden" har ändrat riktning under de senaste 40 åren

Rymdsonder studerar många olika aspekter av rymden förutom sina primära uppdrag, som ofta är att studera solen, planeterna, månen eller något annat objekt. Nästan alla rymdsonder har någon form av partikeldetektor som mäter omfattning och riktning på de partiklar som träffar rymdsonden. Det kan vara partiklar som härstammar från vårt solsystem eller s.k interstellära partiklar som kommer från "yttre rymden". Studier av data från elva olika rymdsonder som utforskat vårt solsystem under fyra decennier visar att partiklar från rymden verkar ha ändrat riktning. SpaceDaily rapporterar om dessa studier på sin websida.

Solsystemet på väg genom det interstellära molnet (Bildkälla: NASA)

Vårt solsystem far med hög hastighet genom det interstellära molnet och krockar då kontinuerligt med interstellära atomer. Det var när forskarna upptäckte att rymdsonden IBEX 2012 identifierat partiklar från en lite annan riktning än en tidigare sond, Ulysses, hade gjort på 1990-talet. Forskarna började titta på data från fler rymdsonder och upptäckte då vissa variationer i partikelriktning. Bland rymdsonderna som mätt partiklar återfinns bl a MESSENGER, STEREO och några riktigt gamla rymdsonder från 1970-talet. Även om mätmetoderna utvecklats så visar studierna av data att rymdvinden ändrat riktning med mellan 4 och 9 grader under de senaste 40 åren. Tidigare har man trott att det interstellära mediet varit konstant, men det visar sig nu vara högst dynamiskt i sin interaktion med heliosfären. Det krävs ytterligare forskning för att förklara orsaken till partiklarnas riktningsändringar.

1.000 fina bilder från Merkurius

Rymdsonden Messenger har kretsat kring Merkurius i två och ett halvt år och förstås hunnit ta mängder med bilder på denna solsystemets innersta planet. De bästa bilderna har presenterats av NASA som s.k "Featured Images". Nu har man nått upp till 1.000 sådana bilder och firar det med att publicera nedanstående mosaikbild som visar en del av höjdpunkterna. Tjusigt! Klicka på bilden för att förstora den.

(Bildkälla: NASA)

Jag har skrivit mycket om Messenger tidigare här i bloggen (se HÄR), men inte så mycket under det här året. Vi får väl se om det kommer några nya stora nyheter framöver. Det kommer dock en del fina bilder löpande. Bilden nedan är från en "överflygning". På Planetary Society Blog har Bill Dunford skrivit om den senaste tidens utforskning.

(Bildkälla: NASA)

Populär Astronomi finns nu som webtidning på Ztory, en konkurrent till Readly!!

Här kommer en nyhet som kanske avslöjas lite för tidigt, men jag kan inte låta bli! För en månad sedan skrev jag här i bloggen om Readly, tidskrifternas motsvarighet till Spotify. Nu tycks Readly få konkurrens. Det är den nya tidskriftssiten Ztory som tar upp kampen om läsarna. Liksom Readly får man tillgång till en mängd tidskrifter för det facila priset av 99 kronor per månad. Frågan är om inte Ztory är snäppet bättre än Readly. Det finns över 250 tidskrifter (mot ca 100 på Readly) och en av dessa är Populär Astronomi!

Ztory är inte lanserat ännu, men jag har lyckats få tillgång till en provprenumeration av Ztory (vilket inte var särskilt svårt). Efter att i min Ipad ha bläddrat igenom det senaste numret av Populär Astronomi inser man att det här är framtiden. Obegränsat med bra tidskrifter för en relativt billig peng. Liksom Readly fungerar det hela utmärkt rent tekniskt. Förutom Populär Astronomi finns i Ztory ytterligare ett par tidskrifter för oss vetenskapsnördar; Allt om Vetenskap och Forskning och Framsteg. Dessutom några tiotal datatidningar m.m! Det ska tydligen även komma en del utländska tidskrifter så småningom.

Så för alla er astronomiintresserade, som ännu inte prenumererar på Populär Astronomi, beställ Ztory och få tidskriften direkt i din Ipad eller Androidplatta.