NASA:s rymdteleskop samarbetar

Jag läser en intressant artikel av bloggkollegan Ulf på Cassiopeiabloggen. Den handlar om ett samarbete mellan rymdteleskopen Hubble, Chandra och Spitzer. De ska samarbeta i ett projekt som kallas för "The Frontier Fields" i syfte att upptäcka ljussvaga galaxer långt ut i rymden. Rymdteleskopen ska samverka i ett försök att använda sig av gravitationslinsmetoden för att få syn på dessa synnerligen ljussvaga objekt. Sex olika galaxhopar, och vad som kan tänkas dölja sig bakom galaxhoparna, ska studeras. Man skulle lite skämtsamt kunna säga att rymdteleskopen ska ta hjälp av naturliga zoomobjektiv för att nå längre ut i universum. Det ska bli spännande att följa fortsättningen av detta projekt. Många nya galaxer lär vi få se. Läs mer om projektet på Hubbleteleskopets websida.

(Bildkälla: NASA)

Dagens rymdvideo: Höstens exoplanetfynd, den jordlika Kepler 78b

Som jag skrev igår så är det spännande att astronomer nu upptäckt en planet som i mångt och mycket liknar jorden. Planeten Kepler 78b har samma densitet som vår egen planet, vilket antyder att den har ungefär likartad sammansättning. Om den nu inte hade kretsat så nära sin stjärna så hade vi kunnat kalla den för en jordkopia. Det är den dock inte eftersom planetytan sannolikt är ett enda flytande lavahav, med en temperatur på kanske 2.000 grader.

Upptäckten av Kepler 78b och forskarnas förmåga att beräkna dess massa och radie, ger hopp om upptäckter av fler jordliknande planeter. Så småningom kommer man att upptäcka en sådan planet på "rätt" avstånd från stjärnan. Då kanske vi kan börja tala om en jordkopia och spekulera om eventuellt liv på planeten. Visst är det spännande det här med exoplaneter?!

(Källa: Youtube)

Se fler "Dagens rymdvideo" HÄR.

Dagens rymdvideo: Det stormar på solen

Dagens rymdvideo är sammansatt av bilder från rymdsonderna SDO och SOHO visar solutbrott under den senaste veckan. Det är en rad utbrott med häftiga koronamassutkastningar. Det har varit en hel del solaktivitet de senaste två månaderna, vilket är helt enligt planerna. Solen ska nämligen vara högaktiv just nu i sin elvaåriga solcykel. NASA rapporterar idag att solen i veckan som gått haft hela fyra utbrott av X-klass, vilket är den kraftigaste kategorin av utbrott. Det kan tänkas innebära störningar på kommunikationssatelliter m.m.

(Källa: NASA)

Se fler "Dagens rymdvideo" HÄR.

Planeten Kepler 78b liknar jorden men är glödhet

Med hjälp av Keplerteleskopet har forskare för första gången upptäckt en exoplanet som är väldigt lik jorden, förutom att den är glödhet. Planeten Kepler 78b är lite större än jorden. Den har en radie som är 1,2 gånger jordens och en massa som är 1,7 gånger jordens. Densiteten är nästan identisk med jordens, vilket antyder att planeten sannolikt består av sten och metall. Den stora skillnaden mot vår planet är att Kepler 78b kretsar väldigt nära sin stjärna. Omloppstiden är bara 8,5 timmar! Ett år på jorden är alltså 1.000 gånger längre än på Kepler 78b! Närheten till stjärnan gör förstås planetytan glödhet.

(Bildkälla: David A. Aguilar, CfA)

UniverseToday gör en intressant jämförelse mellan Kepler 78b och kometen ISON som nu närmar sig solen. Denna komet är en s.k "sungrazer", som kommer väldigt nära solen i sin bana. Det finns bland kometfantaster (och det är vi ju alla) en oro att kometen splittras upp i mindre delar av solens hetta. Tänk då att Kepler 78b årmiljon efter årmiljon kretsat nära sin stjärna och utsatts för denna hetta. Man kan fundera på hur den hamnat där och hur länge den ska överleva i denna miljö. Forskare menar att Kepler 78b egentligen inte borde existera! Enligt gällande teorier om hur planeter bildas borde inte Kepler 78b kunna bildas på denna plats. Stjärnan var ursprungligen något större vilket skulle ha inneburit att planetens omloppsbana hamnat inne i stjärnan! Den borde inte heller kunna bildas längre ut från stjärnan och sedan förflyttas så nära stjärnan. I så fall borde den ha fortsatt hela vägen in i stjärnan. Det tycks som våra teorier om hur planeter bildas behöver utvecklas.

Astronomerna tror att stjärnan sakta men säkert kommer att äta upp Kepler 78b. Gravitationskrafterna kommer att dra planeten allt närmare stjärnan och möjligen dra sönder den. Det är dock en långsam process som kan ta ett par miljarder år. Det finns forskare som tror att även vårt solsystem skulle kunna ha haft en planet som likt Kepler 78b kretsat alltför nära solen. Om en sådan planet funnits är idag omöjligt att bekräfta. Alla spår efter sådana himlakroppar har i så fall effektivt sopats igen. Bilden nedan visar hur nära planeten är dess stjärna. Avståndet motsvarar endast 1,7 stjärnradier från stjärnans yta!

(Bildkälla: David A. Aguilar, CfA)

Det är intressant att man nu börjar identifiera jordliknande planeter. Det kan innebära att vi inom en inte alltför avlägsen framtid kan upptäcka de första jordkopiorna. Det är planeter som är jordstora, har samma densitet som jorden, kretsar på "rätt" avstånd från stjärnan och som har en atmosfär. 

Kepler 78b är inte den första jordstora planeten som upptäckts. Av de dryga 1.000 exoplaneter som hittills upptäckts är 21 stora som jorden, eller t o m något mindre. Samtliga kretsar nära sina respektive stjärnor. Det unika med Kepler 78b är att det är den första jordstora planeten vars storlek och massa kunnat beräknas. Med kunskap om dessa båda storheter kan densiteten beräknas och planetens sammansättning bedömas. Bilden nedan, från PHL, visar planeternas "periodiska system" (klicka på bilden för att förstora den)

(Bildkälla: Planetary Habitability Laboratory)

Den stjärna som Kepler 78b kretsar kring är något mindre än vår sol och befinner sig hela 400 ljusår bort i stjärnbilden Svanen. Stjärnans massa beräknas vara 0,84 +-0,06 gånger solens. 

Keplerteleskopets observationer av denna exoplanet har följts upp av observationer som gjorts med hjälp av Keck-teleskopet på Hawaii och ett observatorium på La Palma på Kanarieöarna. Det är den här typen av samarbete mellan rymdteleskop och jordbaserade teleskop som ger förutsättningar att göra alltfler intressanta exoplanetupptäckter framöver. Läs mer om utforskningen av exoplaneter HÄR. Läs också Robert Cummings artikel om Kepler 78b på Populär Astronomis websida. 

Dagens rymdvideo: Laserkommunikation från månen

I dagens rymdvideo visas hur rymdsonden LADEE kommunicerar med jorden med hjälp av laserkommunikation. Mängden data som kan överföras per tidsenhet ökar dramatiskt och enligt NASA har man redan nu kommit upp i 622 megabits data per sekund (Mbps). Detta är framtidens rymdsondskommunikation.

(Källa: Youtube)

November månads rymdsondskarta

Olaf Frohn har på sin websida Armchair Astronautics uppdaterat rymdsondskartan för november månad. Det ser ut som tidigare utan några större förändringar, annat än att månsonden LADEE nu är i omloppsbana kring månen. Nu väntar vi med spänning på uppskjutningen av den indiska rymdsonden Mars Orbiter Mission och uppskjutningen av NASA:s rymdsond MAVEN (se särskild artikel nedan om dessa sonder). Klicka på bilden för att förstora den.

(Bildkälla: Olaf Frohn, Armchair Astronautics)

Två rymdsonder till Mars i november - de sista förberedelserna

I november månad sänds två rymdsonder till Mars. Det är dels NASA:s rymdsond MAVEN, dels den indiska rymdsonden Mars Orbiter Mission (MOM), eller Mangalyaan som den också kallas. De sista förberedelserna pågår för fullt både i Cape Canaveral i Florida och i Indiska Sriharikota, som ligger i delstaten Andhra Pradesh i sydöstra Indien.

Först att sändas upp blir Mars Orbiter, som om allt fungerar, kan sändas upp redan den 5 november. Den Indiska rymdmyndigheten ISRO (Indian Space Research Organization) ser projektet som lite av ett testprojekt. Förutom det vetenskapliga uppdraget att studera Mars ska också lärdomar inhämtas för framtida indiska rymdsonder till andra planeter. Mars Orbiter har i uppdrag att studera Marsytan och även Marsatmosfären. Eftersom Indien är en relativt ny rymdnation så handlar projektet i stor utsträckning om att överhuvudtaget komma till Mars, kommunicera med jorden från en omloppsbana kring Mars och få det hela att fungera rent tekniskt. Rymdsonden väntas nå Mars i september 2014. Bilden nedan visar raketen som ska föra rymdsonden upp i rymden.

(Bildkälla: ISRO)

MAVEN sänds upp tidigast den 18 november med en United Launch Alliance Atlas V 401-raket. Färden tar 10 månader och i september 2014 går rymdsonden in i elliptisk omloppsbana kring Mars. Den kommer att ha en bana där avståndet till planetytan varierar mellan 150 och 6.000 kilometer. Vid fem tillfällen sänker den ner sig till en höjd på bara 120 kilometer. Sonden ska undersöka den övre atmosfären kring Mars för att försöka klargöra orsaken till att planeten förlorat det mesta av sin atmosfär. Man hoppas få en bild av planetens klimathistoria och ökad kunskap om huruvida Mars varit beboeligt. Av bilden nedan att döma så verkar det mesta av förberedelsearbetet vara klart.

(Bildkälla: NASA)

De två rymdsonderna når Mars ungefär samtidigt och ansluter där till den flotta av rymdsonder som just nu kretsar kring den röda planeten. Bilden nedan, hämtad från websidan Spaceref, sammanfattar läget (Man verkar dock ha glömt bort den indiska rymdsonden i bilden!). Vi har tre rymdsonder i dagsläget kring Mars och dessutom två Marsfordon. Fram till 2020 tillkommer ytterligare en rymdsond, en landare och två Marsfordon. Det riskerar nästan att bli trafikstockning på och kring planeten!

(Bildkälla: NASA)